Följ nyårsfyrverkerierna från Reykjavík

Vid tolvslaget väntas islänningarna fyra av en sisådär 500 ton fyrverkerier mot natthimlen. En stor del av alla raketer skjuts förstås upp i Reykjavík. En särskild webbkamera följer fyrverkerierna i den isländska huvudstaden. Tolvslaget på Island inträffar klockan 1 svensk tid - men många kommer att tjuvstarta med fyrverkerierna. Bland alla webbkameror som samlats här kommer du att kunna få se glimtar av nyårsfyrverkerier från andra orter i landet. Ett sevärt fyrverkeri blir det till exempel i Akureyri som du kan se här.

Vulkanutbrott vid Holuhraun har pågått i fyra månader

Lavafältet den 28 december.

För första gången sedan i torsdags inträffade i går på nytt ett stort jordskalv i Bárðarbunga. Vulkanutbrottet vid Holuhraun har nu pågått i fyra månader. Lavafältet som skapats av utbrottet mäter 82,8 kvadratkilometer. Eftersom lavan nu rör sig i kanaler når den allt längre bort från kratern. Därmed kan fältet fortsätta växa.

I dag har vulkanutbrottet vid Holuhraun pågått i fyra månader. Aktiviteten mattas långsamt av, men inget tyder i dagsläget på att utbrottet skulle närma sig sitt slut. Produktionen av lava är förhållandevis stabil. Forskare har tidigare sagt att utbrottet kan komma att pågå mycket länge.

Lavafältet som skapats av utbrottet mäter nu 82,8 kvadratkilometer. Det betyder att det har blivit större än både Þingvallavatn - Islands största sjö - och Eyjafjalljökull - landets sjätte största glaciär. Lavan strömmar nu i kanaler från kratern mot norr och öster. Kanalerna gör att lavan når fältets utkanter och därmed bidrar till att fältet fortsätter att breda ut sig i stället för att bara växa på höjden.

I går klockan 0.11 inträffade ett jordskalv med en magnitud på 5,3. Det var andra gången sedan den 17 december som ett skalv i området nådde en magnitud på minst 5. Även den seismiska aktiviteten avtar gradvis.

I tisdags i förra veckan skedde 75 skalv med en topp på 4,6, i onsdags 69 skalv med en topp på 4,5, i torsdags 66 skalv med en topp på 5,0, i fredags 64 skalv med toppar på 3,9, i lördags 70 skalv med en topp på 4,6, i söndags 60 skalv med en topp på 4,6, i måndags 44 skalv med en topp på 4,4 och i går 62 skalv med en topp på 5,3.

I fredags nådde alltså inget jordskalv vid Bárðarbunga en magnitud på minst 4. Klockan 10.45 och 13.52 inträffade fredagens största skalv som bägge uppmättes till 3,9. Det är första gången sedan utbrottets början som inte minst ett skalv dagligen nått en magnitud på 4.

Arnheiður Jóhannsdóttir, chef för Markaðsstofa Norðurlands, hävdar att turistnäringen i regionen har påverkats negativt av vulkanutbrottet. Dels finns det turister som undviker norra Island av rädsla för utbrottet, dels finns det företag som inte längre kan genomföra turer till det område som nu är avspärrat på grund av utbrottet. Hon säger till RÚV att hon därför efterlyser en marknadsföringskampanj på samma sätt som när Eyjafjallajökull erupterade år 2010:

"Somliga sade sedan vulkanutbrottet började på riktigt att det hade varit som om det hade satts en kork i en flaska här i Akureyri och i Mývatnområdet. ... Den vanliga turisten blev lite rädd och trodde att en var i fara här i Akureyri."

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Völvans spådom för 2015: Demonstrationer och tillväxt

En regering som stärker sin ställning men som också möts av demonstrationer. En avhoppad minister som sjunker allt djupare. En positiv ekonomisk utveckling men där islänningar på landsbygden fått nog av turistboomen. En komiker som vill bli president. Och inte mindre än tre vulkanutbrott. Så ser Völvans spådom ut i DV inför det nya året.

Veckotidningen Vikans förutsägelser inför det nya året må vara de mest klassiska i isländska medier, men DV har de senaste åren både vunnit när det gäller omfång och träffsäkerhet. Den völva - gissningsvis den egna redaktionen - som DV anlitar är dessutom mer konkret i sina spådomar. Det gör det lättare att avgöra om völvan blir sannspådd eller inte.

Klart är att någon av spådomarna inför 2015 kommer att slå rejält fel. Där Vikans völva pekar ut finansminister Bjarni Benediktsson som en politisk vinnare och där statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer att hamna i knipa gör DV:s völva motsatt val. Spådomen i DV ser också ljusare på den ekonomiska utvecklingen. Völvorna är heller inte överens om det kommande årets vulkaniska aktivitet.

Regeringen kommer enligt DV:s völva att mötas av nya demonstrationer under 2015. Ett sådant tillfälle är när makrillkvoten ska fördelas - och främst går till de branschjättar som i många fall har starka kopplingar till regeringspartierna. Maktkoncentrationen inom fiskeindustrin blir därmed ännu tydligare. Regeringen kommer dessutom att blunda för banden mellan vissa av branschjättarna - band som i praktiken gör att de befintliga reglerna om maxkvoter sätts ur spel.

Men 2015 kommer också att handla om ekonomisk tillväxt. Köpkraften ökar. Och samtidigt som det kommer ett beslut som tvingar fordringsägare i de kraschade bankerna att betala en engångsskatt för att kunna föra ut sina tillgångar ur landet tas även de första stegen mot att avveckla de kapitalkontroller som infördes hösten 2008. Därmed ökar förtroendet för den isländska ekonomin.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bjarni Benediktsson står under det nya året sida vid sida som bröder när de möter kritik. Regeringen kommer inte heller under 2015 att lyssna särskilt mycket till kritiska synpunkter. I stället kommer den att genomföra sin politik med förhoppningen om att den ska tala för sig.

Framstegspartiet fortsätter att försöka skydda det isländska lantbruket genom importförbud och skyddstullar. Detta kommer enligt DV:s völva att bli allt svårare under 2015. Svagheterna med dagens system kommer att bli allt tydligare trots nya bidrag till lantbruket. I allt större utsträckning kommer därför bland annat mjölk och fläsk att importeras eftersom den inhemska produktionen inte räcker till. Detta leder i sin tur till en debatt där hela näringen och Framstegspartiets påståenden om inhemsk kvalitet ifrågasätts.

Det stoppar dock inte Kaupfélag Skagfirðinga, kooperativet i Sauðárkrókur med starka band till Framstegspartiet. Under 2015 blir det en allt starkare maktfaktor såväl politiskt som ekonomiskt.

Trots detta kommer partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att stärka sin ställning under året. Starkare statsfinanser och avvecklade kapitalkontroller blir huvudskälen när han pekas ut som en politiker som infriar löften. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson får däremot utkämpa flera svåra interna strider under året.

Den avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttirs politiska storhetstid är över för gott. Nästa år kommer det att visa sig att hon i tidigare okänd omfattning försökte pressa polisen att lägga ned utredningen om olagliga läckor från hennes eget departement. Hennes inblandning i skandalen omöjliggör en återkomst till rikspolitikens topp.

Ljus framtid kommer under 2015 att få ett lyft i opinionen när partiet tar ställning i miljöfrågor. Piratpartiet lyckas driva igenom en lag om informationsfrihet och nätsäkerhet - och i samband med omröstningen kommer Birgitta Jónsdóttir enligt DV:s völva att gråta av tacksamhet i alltingets talarstol. Inom Socialdemokraterna sjuder missnöjet, men ledningen kommer att avvärja ett kuppförsök under hösten.

När bygget av en moské påbörjas i Reykjavík kommer demonstrationerna att bli så omfattande att polisen tvingas att ingripa. Samtidigt kommer det att visa sig att motståndet mot invandring jäser. Motståndet får under 2015 tydligare konturer. Bakom en sådan politisk kampanj står unga män som kan liknas vid nynazister.

Under hösten kommer även Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, tillkännage att han ställer upp i presidentvalet sommaren 2016. Kandidaturen välkomnas framför allt av vanliga medborgare utan koppling till någon intressesfär. Komikerns popularitet gör att många tänkbara motkandidater kastar in handduken.

Íslandsbanki får nya ägare under året - bland annat från Kina. Inom Arion banki är viss turbulens inom ägarkretsen att vänta. Det kommer nämligen att visa sig att hedgefonder äger mer av banken än vad som tidigare är känt.

Turismen fortsätter att växa även under 2015. Islänningarnas missnöje med det stora antalet utländska besökare fortsätter även det att växa. På landsbygden blir detta mest tydligt där lokalbefolkning genom anmärkningsvärda metoder kommer att visa att de fått nog.

Samtidigt ser allt fler markägare turismen som en guldkalv. I vår kommer det att visa sig att allt fler tänker ta betalt av turister. För att undvika en sådan utveckling skrotar regeringen det planerade naturpasset. I stället får nya skatter på turistnäringen finansiera naturvård, service och säkerhet vid populära naturpärlor.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun tycks enligt DV:s völva vara här för att stanna. Utbrottet - som i dag pågått i fyra månader - kommer att fortsätta under hela 2015. Ett nytt utbrott i Bárðarbungas vulkaniska system sker i samma område närmare glaciären. Det pågår bara i några få veckor. Ett kort men större lavautbrott äger rum i Hekla under våren.

Utbrottet vid Holuhraun hamnar i fokus när det visar sig att turister tagit sig förbi avspärrningarna. På plats vid utbrottet kommer de att drabbas av svaveldioxidförgiftning. Turisterna undsätts med helikopter och förs till sjukhus för vård.

Här kan du läsa mer om völvans spådom för 2015 i Vikan.

Dagens citat

"Det är inget nytt att det är bra väder här. Det var mycket hård vind och varmt. Förmodligen hade jag kunnat gå ut och mata djuren i kortärmad tröja."

Jón Ingólfsson, bonde på Skjaldþings­staðir i Vopna­fjörður på nordöstra Island, i Morgunblaðið om att det i måndags var 16 grader varmt ute.

Gör som ministern - sätt sprätt på hemliga dokumentet

Avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir och hennes rådgivare Gísli Freyr Valdórsson har blivit ett dataspel. I Leka Trouble gäller det att sprida dokumentet med fabricerade uppgifter om asylsökande i så många exemplar som möjligt. Hanna Birna Kristjánsdóttir kan genom kontakter med polisen och Självständighetspartiet få ökade krafter. Och när det inte går som hon tänkt sig förklarar hon med myndig stämma att hon inte gjort något fel.

Spelet har skapats av en student vid Háskóli Íslands. Du hittar det här.

Majoritet känner sig otrygg i centrala Reykjavík

En majoritet av storstadsborna känner sig otrygga när de rör sig på egen hand i centrala Reykjavík efter mörkrets inbrott. Otryggheten är betydligt större bland kvinnor än bland män. Däremot är det få som känner sig oroliga i den egna stadsdelen. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av polisen.

Hela 54,7 procent uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga när de på egen hand rör sig i centrala Reykjavík efter midnatt eller efter mörkrets inbrott. Tendensen är dock att känslan av otrygghet är på nedåtgående. Så sent som år 2009 svarade 63,1 procent att de kände sig otrygga.

Skillnaden är stor mellan olika grupper. Bland kvinnorna uppger 71 procent att de inte känner sig trygga. Bland männen är motsvarande siffra 39 procent. Bland personer bosatta i Reykjavíkområdet i åldern 66 till 76 år svarar 71 procent att de upplever otrygghet. Motsvarande siffra för 18- till 25-åringar är 41 procent. Landsbygdsbefolkningen känner sig dessutom betydligt mer otrygg i Reykjavík än huvudstadsborna själva.

Däremot är det få som känner sig otrygga i den egna stadsdelen. Hela 91 procent upplever ingen oro när de på egen hand rör sig utomhus när det är mörkt. Minst trygga är invånarna i centrala Reykjavík och Breiðholt, där 16 procent inte känner sig säkra. Tryggast är de som bor i Hafnarfjörður, Seltjarnarnes, Árbær och Vesturbær, där bara 5 procent upplever oro.

Värt att notera är att invånarna på Suðurnes känner sig mindre trygga i det egna kvarteret. Där svarar 12,5 procent att de upplever otrygghet efter mörkrets inbrott. I övriga landsdelar är det däremot betydligt färre som känner sig otrygga - i Suðurland 4,8 procent, Vesturland och Västfjordarna 4,7 procent, Norðurland 4 procent och Austurland 2 procent.

Brottsligheten på Island minskar - men oron för att utsättas för brott ökar däremot. År 2007 svarade hela 85,9 procent att de under året aldrig befarat att de skulle drabbas av något brott. I år har den siffran sjunkit till 38,9 procent. På landsbygden är dock oron betydligt mindre.

Det brott som flest befarar att de ska utsättas för är inbrott (39,2 procent) följt av våldsbrott (20,7 procent), stöld (14,7 procent), skadegörelse (8,3 procent), ekonomisk brottslighet (7 procent), sexualbrott (6,4 procent), rån (1,5 procent), bedrägeri (1,5 procent) och annan brottslighet (0,7 procent).

I det egna bostadsområdet är det däremot andra brott som upplevs som de största problemen. Trafikbrott upplevs som det största bekymret av 24,5 procent av de tillfrågade. Därefter följer skadegörelse (23,4 procent), våldsbrott (14,7 procent), inbrott (9 procent), stöld (5,4 procent), rån (4,7 procent), sexualbrott (2,3 procent), narkotikabrott (1,6 procent), bedrägeri (1,1 procent) och annan brottslighet (0,5 procent). Dessutom svarar 12,8 procent att de inte upplever att någon typ av brottslighet skulle vara ett problem.

Under 2013 utsattes 31 procent av de tillfrågade för någon form av brottslighet. Vanligast var skadegörelse (20,6 procent) följt av stöld (11 procent), inbrott (6,3 procent), våldsbrott (3,5 procent) och sexualbrott (1,8 procent). Män blev brottsoffer i större utsträckning i samtliga kategorier utom sexualbrott. Bland kvinnorna svarade 3,1 procent att de under året utsatts för sexualbrott. Motsvarande siffra bland männen var 0,5 procent.

På Suðurnes var brottsligheten ungefär lika utbredd som i Reykjavíkområdet. I övriga landet var det klart färre som sade sig ha blivit utsatta för brott under förra året.

Völvans spådom för 2015: Fortsatt politisk turbulens

Ett större vulkanutbrott under 2015 - kanske Katla men inte Bárðarbunga. Och det pågående utbrottet vid Holuhraun upphör före sommaren. Det förutspår Vikans völva i den traditionella nyårsspådomen. Völvan siar dessutom om fortsatt politisk turbulens, oro på arbetsmarknaden och en sjukvård som kommer att behöva lång tid för att tillfriskna efter alla nedskärningar.

Den årliga spådom som presenteras i veckotidningen Vikan är alltid en kioskvältare. Få tar den på allvar - men många läser den eftersom den faktiskt skulle kunna innehålla ett par sanningskorn. Om redaktionen uppsöker någon självutnämnd spåkvinna eller skriver ihop spådomen på egen hand är kanske den verkliga gåtan. Gissningen är det senare. Om nu inte völvan har stenkoll på allt från kommunpolitik till idrott. Kanske är kollen på det svenska kungahuset lite sämre.

I spådomen för 2015 förutspår Vikans völva att det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun upphör före sommaren. Det kommer inte att följas av något utbrott i Bárðarbungas krater. Däremot väntas ytterligare ett större utbrott under det kommande året. Det kommer att ske öster om Hekla - möjligen i Katla, men det är enligt völvan långt ifrån säkert.

I det isländska samhället väntar ett år av oro och konflikter. Avtalsrörelsen kommer att präglas av missnöje och konflikter. Särskilt allvarlig är situationen inom sjukvården. Där är problemen och bristerna så omfattande att det kommer att ta många år innan situationen förbättrats. Völvan tror inte att de privatiseringar som vissa ministrar vill genomföra kommer att bli verklighet. I stället kommer investerare att sikta in sig på både sjuk- och hälsovård för kapitalstarka utlänningar.

Turismen fortsätter att växa under 2015. Uppstickaren Wow Air dras med fortsatta ekonomiska problem medan Icelandair fortsätter att expandera med framgång. Turismens tyngd är enligt völvan nu så stor att den på egen hand lyfter Island ur krisen. Men den strida strömmen av besökare är inte enbart positiv.

Naturvården är fortfarande eftersatt. Belastningen ökar i takt med att turisterna blir fler. På sikt ser dock völvan en lösning som innebär att höglandet omvandlas till en nationalpark. Där kommer inte att ske några stora byggen.

Regeringen kommer också att tvingas till reträtt i frågan om naturpasset. Islänningarna är inte villiga att betala för tillgång till den egna naturen. I stället för det föreslagna naturpasset införs en annan typ av avgiftsbeläggning. Denna kommer enligt völvan att lugna upprörda islänningar.

Regeringen tvingas under det kommande året att brottas med interna problem. Högerkoalitionen kommer att överleva 2015, men inte hela mandatperioden fram till 2017. Bjarni Benediktsson stärker sin ställning inom Självständighetspartiet medan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får svårt att hantera en av Framstegspartiets ministrar. Problemen blir så stora att de kommer att leda till massavhopp under 2016. De allt ojämnare styrkeförhållandena mellan regeringspartierna blir allt mer problematiska.

Avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir kommer inte att återvända till politiken. Bort tvingas också jordbruks- och fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Flytten av myndigheten Fiskistofa från Hafnarfjörður till Akureyri blir så förödande för verksamheten att han avgår.

President Ólafur Ragnar Grímsson sitter kvar fram till 2016. Han kommer att efterträdas av en kvinna. Jón Gnarr, komiker och tidigare borgmästare i Reykjavík, kommer inte att kandidera i presidentvalet. När Ólafur Ragnar Grímsson lämnat residenset Bessastaðir förutspår völvan att han och hustrun Dorrit Moussaieff kommer att skilja sig i tysthet.

Sverige då? Völvan förutspår att kronprinsessan Viktoria föder en dotter under 2015 eller 2016. Tillsammans med prins Daniel kommer hon att få tre barn. Prinsessan Madeleine blir gravid under slutet av året eller början av 2016. Völvan tycks alltså inte känna till att Madeleine redan är gravid - eller så väntar ett nytt barn nästan direkt efter det hon nu bär på.

Här kan du läsa om Vikans völvas spådom för 2014.

Dagens citat

"Jag tror att Arnaldur Indriðason mer eller mindre har varit på försäljningslistans första plats i fjorton år. Detta är fjortonde året eller sedan dess Mýrin utkom år 2000. Sedan dess har han varit närmast enväldig på första platsen och försäljningslistans översta platser. ... Hos väldigt många landsmän har det blivit en tradition att skänka, få och läsa Arnaldur Indriðasons böcker på julen."

Egill Örn Jóhannsson, ordförande för branschorganisationen Félag íslenskra bókaútgefenda, i RÚV om att Arnaldur Indriðasons senaste roman Kamp Knox blev julhandelns bästsäljare med över 20 000 sålda exemplar.

Hungriga möss äter på levande får

Decemberkylan har fått möss att söka sig inomhus. I jakten på föda har möss ätit sig genom huden på levande får. Det berättar Arnaldur Sigurðsson, bonde på gården Hlíðarendi utanför Breiðdalsvík på östra Island, för Vísir.

Tidigare i vinter har bönder på norra Island reagerat på att det varit ovanligt mycket möss i området. Mössen troddes då vara på flykt från det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun. De miljögifter som sprids från Bárðarbunga sjunker ned i marken och tvingar därmed upp mössen till ytan.

De senaste veckorna har både varit kalla och snörika. Arnaldur Sigurðsson, bonde på Hlíðarendi väster om Breiðdalsvík, har sett allt fler möss ta sig in i fårstallet. Han säger till Vísir att mössen ätit sig genom huden på ett av fåren. Nu befarar han att de ska attackera fler får i jakten på föda:

"När jag gav dem mat i går såg jag inget ovanligt, men mitt på dagen visade sig detta på ett men inte på de andra och det är frågan om fler blir sårade i dag. ... Vi har inte lagt ut gift och vi har inte vågat ha katt i husen på grund av risken för smittsamma missfall. Våra tikar har varit duktiga på att fånga möss, men har inte kunnat ta de här mängderna."

Här kan du läsa mer om mössens flykt från vulkanutbrottet vid Holuhraun.

Demolerat hus i Bolungarvík kan fredas för gott

Mannen tog grävskopan eller traktorn i egna händer och demolerade det lilla huset på Aðalstræti i Bolungarvík. Men det blev inte slutet för det underliga husets historia. Kommunen och Minjastofnun Íslands har nu polisanmält Valdimar Lúðvík Gíslason för att han försökt riva huset. Och det har visat sig att huset har en så speciell historia bakom sig att det kan fredas för framtiden.

En morgon i juli kunde förbryllade förbipasserande konstatera att något hänt med det lilla huset på Aðalstræti i Bolungarvík. Någon hade använt ett stort arbetsfordon som en grävskopa eller en traktor för att demolera halva huset. Men vem som tagit initiativ till skadegörelsen var en gåta.

Efter ett par dagar trädde Valdimar Lúðvík Gíslason fram och tog på sig ansvaret. Han hade tidigare suttit i kommunfullmäktige i tjugo år, och hade alltjämt ett uppdrag i en kommunal nämnd. I Morgunblaðið hävdade han att han agerat i nödvärn. Eftersom huset gick ut en bit i gatan ansåg han att det utgjorde en trafikfara.

Men det var inte det enda skälet till att Valdimar Lúðvík Gíslason demolerade huset. Kommunen ska ha haft planer på att flytta det, men lagt beslutet på is sedan Minjastofnun Íslands börjat intressera sig för husets historia. Det restes nämligen första gången år 1909 - och alla hus som är hundra år och äldre är fredade och får inte flyttas eller ändras utan klartecken från myndigheten.

Valdimar Lúðvík Gíslason ansåg däremot att kommunen inte alls haft några planer för huset. När det köptes var det för att det skulle rivas - men sedan hade inget skett. I Morgunblaðið tillbakavisade han också de grunder på vilka huset skyddats och anklagade Minjastofnun Íslands för att förvanska fakta:

"Det finns ingen historia bakom detta hus. Detta var ett vanligt, mycket dåligt och enkelt bostadshus. ... De säger att huset byggdes i Bolungarvík 1909, men det byggdes i Aðalvík då. Kanske har de tagit fel på platsen. 1920 revs det huset, timret flyttades till Bolungarvík och där byggdes ett annat hus. Detta är inte samma hus som det var i Aðalvík."

Vidare hävdade Valdimar Lúðvík Gíslason att huset inte kunde åtnjuta skydd tack vare hundraårsregeln eftersom det dessutom byggts ut med åren.

Sigurður Gíslason föddes 1922 i huset på Aðalstræti 16 i Bolungarvík. Enligt honom är det i stället Valdimar Lúðvík Gíslason som har felaktiga uppgifter om husets historia. Att det skulle ha byggts ut kallar han för "trams". Han säger till Vísir att huset i dag är likadant som när han bodde i det fram till åtta års ålder. Och hans undersökningar visar att det även är identiskt med det hus som först byggdes i Aðalvík på Hornstrandir:

"Detta är ett lite speciellt hus. Det har ropats ut att det är byggt av skräp från Aðalvík. Min far rev huset 1919 och då var det tio år sedan det byggdes. Jag anser det vara sannolikt att han själv byggde det ursprungligen. Han var byggnadsarbetare och flyttade till Aðalvík samma år som huset byggdes, 1909."

I dagsläget ser det ut som att Valdimar Lúðvík Gíslasons agerande får motsatt effekt. Husets historia har blivit bättre kartlagd och det finns inga konkreta uppgifter som motsäger Sigurður Gíslasons berättelse om att exakt samma hus flyttades från Aðalvík till Bolungarvík. Därmed har Minjastofnun Íslands intresse för det vuxit. Inget talar för att huset kommer att rivas.

Kommunen undersöker nu möjligheterna att ändra detaljplanen så att huset - i samråd med myndigheterna - ska kunna flyttas antingen till en ny plats eller längre in på tomten så att det inte sticker ut i gatan.

Valdimar Lúðvík Gíslasons agerande utreds nu av polisen i Ísafjörður. Minjastofnun Íslands och kommunen vill ha skadestånd för skadegörelsen. I väntan på definitivt besked om husets framtid har det lagats provisoriskt så att det inte ska ta skada av väder och vind.

Allt färre anser Islands regering gör ett bra jobb

Tre av tio islänningar tycker att finansminister Bjarni Benediktsson gör ett bra jobb. Det gör honom till regeringens mest uppskattade statsråd. I botten på samma lista återfinns fiske-, jordbruks- och miljöminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Missnöjet är störst med avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup.

Trots att regeringen berömmer sig för en budget som 2015 ska ge ett överskott i statskassan och en skattefinansierad bolånerabatt på 80 miljarder isländska kronor kämpar den i motvind. Debatten har inte sällan handlat om att majoriteten av regeringens politik är mest fördelaktig för höginkomsttagare - inte minst den kontroversiella nedskrivningen av inflationsindexerade bostadslån. Men det står också klart att alla de utfästelser som under valrörelsen gjordes om anslag till sjukvården inte kommer att infrias.

Några enstaka ministrar går emot strömmen, men totalt sett är det allt färre som är nöjda med regeringens arbete. Finansminister Bjarni Benediktsson tar klivet upp som regeringens populäraste minister. Nu uppger 30 procent att han gör ett bra jobb, en ökning med 2 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes i april i år.

Statsråd nummer två som får ett bättre betyg av väljarna är utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson. I dag svarar 19 procent att han gör ett gott jobb, en uppgång med 1 procentenhet. För statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ligger siffran still på 25 procent.

Övriga statsråd tappar stöd. Nu är 26 procent - en minskning med 6 procentenheter - nöjda med social- och bostadsminister Eygló Harðardóttir, 24 procent (-2 procentenheter) med näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir, 22 procent (-11 procentenheter) med sjukvårdsminister Kristján Þór Júlíusson, 21 procent (-5 procentenheter) med kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson, 19 procent (-8 procentenheter) med inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir, 18 procent (jämförelse saknas) med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som justitieminister, 17 procent (-8 procentenheter) med Sigurður Ingi Jóhannsson som fiske- och jordbruksminister och 17 procent (-5 procentenheter) med Sigurður Ingi Jóhannsson i rollen som miljöminister.

Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnade nyligen uppdraget som inrikesminister efter en skandal där hennes närmaste medarbetare Gísli Freyr Valdórsson läckt både sekretessbelagda och fabricerade uppgifter om asylsökande till medierna. Han dömdes senare för brott mot tystnadsplikten. Hanna Birna Kristjánsdóttir själv har vid upprepade tillfällen talat osanning i alltinget, smutskastat journalister och institutioner och lagt sig i polisens utredning av läckan.

Missnöjet med Hanna Birna Kristjánsdóttir ökar med 15 procentenheter. Nu uppger 67 procent att de är missnöjda med hennes arbetsinsatser. Därmed är hon det statsråd som färst anser gör ett bra jobb.

Motsvarande siffra för fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson är 63 procent (+10 procentenheter), för statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 62 procent (-2 procentenheter), för miljöminister Sigurður Ingi Jóhannsson 58 procent (+4 procentenheter), för utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson 57 procent (-9 procentenheter), för finansminister Bjarni Benediktsson 56 procent (oförändrat), för sjukvårdsminister Kristján Þór Júlíusson 56 procent (+14 procentenheter), för kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson 54 procent (+6 procentenheter), för justitieminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 54 procent (jämförelse saknas), för näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir 43 procent (-3 procentenheter) och social- och bostadsminister Eygló Harðardóttir 39 procent (+6 procentenheter).

Åsikterna om ministrarnas arbetsinsatser skiljer sig kraftigt mellan olika grupper. Värt att notera att bara 11 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år tycker att statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gör ett bra jobb. Bland de egna väljarna inom Framstegspartiet är stödet däremot starkt - hela 94 procent är nöjda, vilket är en siffra som inget annat statsråd är i närheten av.

Missnöjet från oppositionspartierna i alltingets sympatisörer är kompakt. Mest misstrodda är just Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - till exempel anser 1 procent av Gröna vänsterns anhängare och 2 procent av Ljus framtids att han gör ett bra jobb som statsminister - och Sigurður Ingi Jóhannsson, där som högst 4 procent av något av oppositionspartiernas väljare anser att han sköter uppdraget väl.

Här kan du läsa mer om islänningarnas attityd till regeringens ministrar.

Dagens citat

"Det har varit mycket att göra över julen och fullt på de flesta turerna. De populäraste turerna är gyllene cirkeln, Blå lagunen och hästturer. Det är också mycket populärt att åka på norrskensturer när vädret tillåter."

Rúnar Garðarsson vid Iceland Excursions i Morgunblaðið om tillströmningen av turister under julhelgen.

Utreds för olaglig terrängkörning på höglandet

Amerikanska Desert Assassins har polisanmälts efter en video som motorcykelgruppen publicerat på nätet. Videon, som är inspelad i somras, visar gruppens framfart på det isländska höglandet. Där talas det bland annat om att de ägnat sig åt terrängkörning, alltså åkt utanför vägar och leder. Den isländska arrangören hävdar enligt Kjarninn att de bara vid Hekla ägnat sig åt terrängkörning. Umhverfisstofnun anser dock att det sannolikt handlar om lagbrott och polisen ska enligt Vísir därför utreda händelsen. Olaglig terrängkörning är ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse. Böterna börjar på 350 000 isländska kronor och uppåt.

Här kan du läsa mer om den skärpta lagen mot terrängkörning.

Öbor vill ha fler färjeturer till Grímsey

Utöka antalet turer med färjan till Grímsey till fem dagar i stället för tre under sommaren. Det kravet framför 40 öbor i en namninsamling till kommunfullmäktige i Akureyri. Med fler färjeförbindelser skulle både turismen och näringslivet på ön gynnas. Kommunstyrelsen ska nu undersöka förutsättningarna för fler turer.

Tre gånger i veckan seglar färjan Sæfari från Dalvík på fastlandet till Grímsey, Islands nordligaste befolkade utpost. Överfarten tar tre timmar. Under sommarmånaderna stannar färjan i fyra timmar för att möjliggöra strandhugg på ön för turister. Under resten av året vänder däremot färjan tillbaka mot fastlandet så snart allt gods lastats och lossats.

En tur och retur-biljett med Sæfari från Dalvík kostar 9 660 isländska kronor. Det enda alternativet till färjan är att flyga från Akureyri. Flugfélag Íslands trafikerar sträckan tre gånger i veckan under vintern och dagligen under sommarmånaderna. En enkel resa kostar från 9 900 isländska kronor. Flygturen tar 25 minuter.

Vid årsskiftet hade Grímsey 77 invånare. Nu har 40 öbor skrivit på en namninsamling där kommunen uppmanas att se till så att antalet turer med färjan ökar från dagens tre till fem under sommarmånaderna. Kommunstyrelsen är positiv till förslaget och kommer att undersöka förutsättningarna.

Med tätare turer med Sæfari hoppas öborna att fler turister ska besöka Grímsey. Dessutom skulle det gynna fisket på ön. Anna María Sigvaldadóttir, som driver den enda butiken på Grímsey, säger till RÚV att även hon skulle vinna på fler seglingar genom regelbundna leveranser av färskvaror:

"Det handlar om att fisken kommer i land färskare. Det är många små båtar som ger sig ut härifrån under sommaren och det gör skillnad att sälja fisken varje dag i stället för varannan dag. Och så är det även på grund av turisterna. Då blir det fler turer hit, vilket naturligtvis betyder fler turister och då kan de stanna och övernatta kanske en natt i stället för två."

Grímsey är ingen stor ö. Därför är det många som tror att det på turister kan verka lite avskräckande att ta färjan och behöva stanna två nätter. Med tätare turer skulle det bli möjligt att stanna bara en natt utan att behöva resa med det minst dubbelt så dyra flyget.

Avgörandet ligger dock sannolikt inte i kommunpolitikerna i Akureyris händer. Färjetrafiken mellan Dalvík och Grímsey finansieras delvis genom bidrag från Vegagerðin. Om inte staten går in med nya pengar är det tveksamt om det blir fler turer. I dagsläget finns det inget som tyder på att två extraturer i veckan mellan maj och augusti skulle kunna bära sina kostnader.

Två kilo nyårsfyrverkerier för varje vuxen islänning

Hela 502 ton fyrverkerier har importerats till Island inför nyårsfirandet. I snitt finns det tillräckligt för att varje vuxen islänning ska kunna sätta fyr på två kilo raketer och smällare. Störst på marknaden är Landsbjörg - för den frivilliga räddningstjänsten är försäljningen av fyrverkerier den viktigaste intäktskällan.

I dag börjar försäljningen av nyårsfyrverkerier på Island. Inför nyårsfirandet har enligt Vísir 502 ton fyrverkerier importerats från Kina. Det är betydligt mer än förra året då importen uppgick till omkring 400 ton. Om fyrverkerierna skulle ransoneras skulle det ge varje islänning som fyllt 18 år drygt två kilo raketer.

Störst på marknaden är Landsbjörg, den frivilliga räddningstjänsten som finns över hela landet. För Landsbjörg är försäljningen årets viktigaste intäktskälla. Fyrverkerier säljs även av andra handlare, men för många är det tradition att köpa fyrverkerierna just av Landsbjörg som ett slags tacksamhetsbevis.

Jón Svanberg Hjartarson, chef för Landsbjörg, säger till Vísir att försäljningen är helt avgörande för räddningstjänstens ekonomi. Priserna ligger i år på samma nivå som förra året. Visserligen har fraktkostnaderna liksom priserna från leverantörerna i Kina ökat på grund av inflation, men det kompenseras enligt Jón Svanberg Hjartarson av frihandelsavtalet mellan länderna:

"Den [försäljningen] har enormt stor betydelse. ... Och den pågår bara i fyra dagar, så det gäller mycket. Detta betyder allt för oss. ... Skillnaden mellan oss och många andra är att detta är räddningstjänstens finansiering. Vi säljer fyrverkerier för att kunna bedriva verksamheten hela året."

De populäraste fyrverkeritårtorna brukar prydas av kämpar från islänningasagornas värld. En annan pålitlig säljare är den tårta som är försedd med karikatyrer av politiker och andra samhällstoppar - inte minst direkt efter finanskraschen var det många som tog chansen att fyra av väl valda ministrar, affärsmän och myndighetspersoner mot den svarta nyårshimlen.

En annan "tradition" är att fyrverkerierna får luftkvaliteten att försämras avsevärt. I år kommer det dock knappast att sättas några rekord eftersom svaveldioxid från det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun med bred marginal passerat alla tidigare toppar av luftföroreningar.

Den som inte befinner sig på Island kan följa nyårsfyrverkerierna från Reykjavík över nätet. Fyrverkerierna börjar klockan 01.00 svensk tid - men många brukar tjuvstarta direkt efter att Áramótaskaupið, RÚV:s årliga nyårsrevy, slutar 00.25 svensk tid.

Dagens citat

"Vi är muslimer och firar inte jul. Julen har liten betydelse för oss även om vi naturligtvis tycker att det är bra att få lite mera tid med familjen. Jag är från Syrien och där finns både kristna och muslimer. När det är våra religiösa högtider så arbetar de kristna och när det är jul så arbetar vi. Detta är solidaritet."

Yaman Brikhan, som driver kebabrestaurangen Ali Baba i centrala Reykjavík, i Fréttablaðið om beslutet att i år hålla öppet under hela julhelgen.

Norrsken över Akureyri

Norrsken kunde i går ses över större delen av Island - och det var så starkt att det även kunde ses i städerna. Videon ovan är filmad i Akureyri i går kväll.

Islands högsta kommunalskatt i Reykjanesbær

Krisande Reykjanesbær är Islands mest skuldsatta kommun. Därför höjs kommunalskatten vid årsskiftet till 15,05 procent. Inte i någon annan isländsk kommun går lika stor del av invånarnas intäkter till kommunalskatten. Av totalt 74 kommuner behåller 71 skatten oförändrad under 2015. Det visar en sammanställning från finansdepartementet.

Lagen säger att kommunalskatten under 2015 ska ligga mellan 12,44 och 14,52 procent. Av Islands 74 kommuner är det 57 kommuner som tar ut maximala 14,52 procent. En av dessa kommuner är alltså Reykjanesbær, som på grund av de usla finanserna har fått tillstånd att ta ut ett särskilt tillägg som gör att kommunalskatten blir 15,05 procent.

Bara tre kommuner ändrar skatteuttaget under 2015. Grýtubakkahreppur höjer kommunalskatten från 14,48 till 14,52 procent. Stykkishólmsbær sänker skatten från maximala 14,52 procent till 14,37 procent. Ásahreppur backar från 12,48 procent till miniuttaget 12,44 procent.

Ásahreppur sällar sig därmed till gruppen av lågskattekommuner. Sedan tidigare är skatteuttaget i Skorradalshreppur och Grímsnes- og Grafningshreppur 12,44 procent.

Den genomsnittliga kommunalskatten på Island blir nästa år 14,44 procent.

Här kan du läsa mer om Ásahreppurs beslut att sänka kommunalskatten.

Volontär döms för bedrägeri mot Wikileaks

Mannen anslöt sig till Wikileaks som volontär. Men snart tvingades han nätverket sedan han utgett sig för att vara Julian Assange. Bluffen gjorde så att han kom över sju miljoner isländska kronor som Wikileaks dragit in på försäljning av tröjor. Nu döms 22-åringen till två års fängelse för en lång rad av bedrägerier. Han är dessutom misstänkt för sexbrott mot elva personer.

Redan som 17-åring anslöt sig mannen till Wikileaks. Han hade då i fem år ägnat sig åt att hacka datorer på sin fritid. Den unge islänningen arbetade bland annat tillsammans med Julian Assange, en av Wikileaks grundare, i London.

Snart sparkades dock 17-åringen ut från nätverket. Det visade sig att han i mejl utgett sig för att vara Julian Assange. På så sätt kunde han i åtta månaders tid plocka ut totalt sju miljoner isländska kronor från en nätbutik som sålde bland annat tröjor på uppdrag av Wikileaks.

Sommaren 2011 landade amerikanska FBI-agenter i ett specialchartrat plan på flygplatsen i Reykjavík. Officiellt skulle de tillsammans med isländska myndigheter arbeta för att förhindra ett förväntat angrepp mot olika webbplatser med koppling till regeringen. Samarbetet fick klartecken av dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson.

I själva verket visade det sig att FBI främst var intresserat av den unge hackaren. Han hade nämligen stegat in på USA:s ambassad i Reykjavík och sagt sig ha en mängd information om Wikileaks. FBI ska också på eget initiativ ha börjat undersöka organisationens nätverk på Island. När Ögmundur Jónasson fick kännedom om FBI:s arbete avvisade han agenterna eftersom han ansåg att de överskridit de befogenheter som han tidigare gett dem.

Nu döms mannen till två års fängelse för bedrägeri, förskingring och skadegörelse. Han ska också betala skadestånd och rättegångskostnader för drygt 19 miljoner isländska kronor.

Mannen har inte bara bedragit Wikileaks. Han döms också för en lång rad brott mot både företag och privatpersoner. På Island har han bland annat hämtat ut dyra hyrbilar, biobiljetter, mobiltelefoner, kameror och datorer utan att betala. Han har också gjort en mängd beställningar av mat från restauranger som han heller inte betalat för.

Bedrägeriet mot Wikileaks ägde rum under 2011. Övriga brott skedde under 2013. Startskottet för mannens bedrägerier var då att han lurade till sig samtliga aktier i ett bolag. Sedan använde han det tidigare välskötta bolaget för beställningar av varor och tjänster utan att göra rätt för sig.

Mannen är tidigare dömd till åtta månaders fängelse för sexualbrott mot en då 17-årig pojke. Han misstänks för att ha förgripit sig på ytterligare elva personer mellan 2010 och 2013. Mannen riskerar därför ett betydligt längre fängelsestraff än det som nu utdömts av Héraðsdómur Reykjaness.

Domstolen dömer 22-åringen till fängelse eftersom han i lagens mening inte anses vara psykiskt sjuk. Han anses dock ha svårt att se konsekvenserna av sina handlingar och han saknar förmåga till någon djupare empati eller skuldkänsla. I en utredning beskrivs 22-åringen som straffbar men omoralisk.

Här kan du läsa mer om 22-åringens inblandning i turerna kring Wikileaks verksamhet på Island och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"När norrskenet är som mest springer hotellets gäster ut oavsett om de är i sina rum eller i restaurangen, för att beskåda denna mäktiga företeelse som norrskenet är."

Friðrik Pálsson, ägare av Hótel Rangá, i Vísir om turisters intresse för norrsken.

Jón Gnarr på tyska och i USA

Tyskland och USA är kanske de länder där flest intresserat sig för Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík. Nyligen blev han ett samtalsämne i Craig Fergusons The Late Late Show, ett program som han tidigare gästat.



I tysk tv dubbas han förstås. För den som inte har något problem med en Jón Gnarr dubbad till tyska är den här timslånga dokumentären värd en titt, där han visar en del av sitt Reykjavík.

Jordskalvssvärm skakar Geysir - utan att väcka gejsern

Illustration: Veðurstofa Íslands

En jordskalvssvärm har de senaste dagarna skakat Geysir i Haukadalur på sydvästra Island. Det hittills kraftigaste skalvet inträffade tidigt på torsdagsmorgonen. Skalvet kändes även i Laugarvatn och Biskupstungur. Inget tyder i dagsläget på att skalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Klockan 5.58 i går inträffade ett jordskalv med en magnitud på 3,2 vid Haukadalur. Skalvet hade sitt epicentrum elva kilometer norr om Geysir, vilket placerar det ungefär mitt emellan Geysirområdet och Langjökull. I anslutning till glaciären finns tre olika vulkaniska system, men inget tyder på att skalven skulle förebåda vulkanisk aktivitet.

Skalvet kändes i Geysir, men också i Laugarvatn och Biskupstungur längre bort. Boende nära Geysir ska ha vaknat av skakningar som snabbt var över.

Jordskalvssvärmen startade i början på veckan. Hittills har omkring 200 skalv registrerats i området. I onsdags inträffade 47 skalv i området med en topp på 2,6 och i går - som var den hittills mest intensiva dagen - 84 skalv.

Gemensamt för skalven är att de är grunda och förhållandevis svaga. Hittills har bara ett skalv haft en magnitud på minst 3. Sedan i går eftermiddag har dessutom skalven minskat i antal.

Jordskalv är vanliga i Geysirområdet eftersom det är här som kontinentalplattorna glider isär. När riktigt stora skalv inträffat här - med magnituder på över 6 - har de påverkat just Geysir och väckt liv i källan. Gårdagens skalv på 3,2 var för svagt för att utlösa någon aktivitet i Geysir.

Vill att Island hjälper Ryssland ut ur krisen

Ryssland står inför en djup ekonomisk kris. Då bör Island erbjuda sin hjälp. Det anser Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet. Att ge stöd till Ryssland är också ett sätt att bevaka isländska intressen. Sedan rubeln kraschade har exporten av fisk närmast upphört eftersom det blivit svårt för isländska företag att få betalt av ryska kunder. Det säger han i en intervju i RÚV.

När handelskriget mellan EU, USA, Kanada, Australien och Norge på ena sidan och Ryssland på den andra briserade sågs det från isländskt håll både som ett hot och en möjlighet. Ryssland är Islands femte viktigaste exportmarknad för fiskprodukter - och den allra viktigaste för makrill.

Att Norge ingick i de ryska sanktionerna innebar startskottet för ökad isländsk export av framför allt lax och makrill till Ryssland. Samtidigt har svenska fiskdiskar översvämmats av billig norsk lax som annars sålts för högre priser på den ryska marknaden.

Nu står det klart att sanktionerna mot Ryssland knappast blir någon guldgruva för den isländska fiskeindustrin. Efter det första lyftet för exporten har nu allt fler företag slutat att sälja fisk till Ryssland. Dels har rubelns värde kollapsat, dels har den ekonomiska situationen i landet gjort det allt svårare att få betalt.

Ryssland ser ut att försöka lösa krisen genom att införa kapitalkontroller. Island valde samma väg hösten 2008. De har fortfarande inte avvecklats. Kapitalkontrollerna utgör ett stort hot mot den ekonomiska stabiliteten eftersom det finns en överhängande risk för ett nytt kursras och för hög inflation när de försvinner.

Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, anser att Island bör erbjuda Ryssland sin hjälp. Han säger till RÚV att ett sådant stöd i praktiken också är ett sätt att bevaka egna intressen:

"Där står stora intressen på spel. Inte bara för ryssarna utan även för oss. Dit går ungefär 31 procent av vårt makrillfiske. ... Vi är de små pojkarna i leken. Vi får låta de stora pojkarna slåss. De små pojkarna måste skydda sina intressen och vi borde göra det."

Regeringen har vid flera tillfällen tagit avstånd från Rysslands agerande i konflikten med Ukraina. Ásmundur Friðriksson tycker inte att någon form av hjälp till Ryssland skulle motverka det ställningstagandet.

I stället vill Ásmundur Friðriksson minnas krishösten 2008. Då - ryktades det åtminstone - erbjöd Ryssland ett mångmiljardlån till Island. När de nordiska länderna villkorade lån till Island med att landet måste vända sig till Internationella valutafonden och ta statligt ansvar för Landsbankis Icesave i Storbritannien och Nederländerna såg en sådan lösning mycket lovande ut.

Kraven som ställdes från de nordiska länderna - förutom Färöarna - sågs på många håll som ett svek. Även EU-landet Polen utlovade lån utan de villkor som ställdes av Sverige, Danmark, Norge och Finland.

Vad som hände med lånet från Ryssland är fortfarande oklart. Davíð Oddsson, dåvarande chef för Seðlabanki Íslands, gick ut och hävdade att en överenskommelse var i hamn. Sedan dementerades uppgifterna. Några pengar blev det aldrig. Och om det faktiskt fanns något konkret erbjudande från Ryssland är osäkert.

Ásmundur Friðriksson utgår ifrån att så var fallet. Han säger till RÚV att Island därför bör visa samma solidaritet som Ryssland gjorde då:

"Vare sig om vi deltar i denna handelsbojkott eller inte, som vi faktiskt inte är part i, anser jag att det kan leda till något gott genom att kasta fram den här idén. Jag anser också att det ryska folket kanske har det innestående hos oss eftersom de snabbt steg fram när vi hamnade i krisen och erbjöd sig att låna oss pengar. Det var mer än många av våra grannländer gjorde."

Exakt vad Islands hjälp till Ryssland skulle bestå i är inte heller klart.

Här kan du läsa mer om sanktionerna mot Ryssland.

Dagens citat

"Mot bakgrund av att ursprunget till denna läcka var avsikten att utvisa en asylsökande från landet, anser jag det vara mycket angeläget att ärligt och utan överdrifter diskutera på vilka sätt, på vilka villkor och hur snabbt vi vill ta emot utländska medborgare och asylsökande som söker sig hit."

Ragnheiður Ríkharðsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i Kjarninn om turerna kring den medieläcka som tvingade inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir att avgå - läs mer här.

En dränkt snöskoter och en blöt förare

En snöskoter bör köras på snö och inte på tunn slaskis som täcker ett vattendrag. Det bevisar det här skadeglada klippet från Blönduóstrakten.

Vill exportera isländskt hö till kameler i Dubai

Det är snart 50 år sedan Kvígindisfjörður i Västfjordarna övergavs. Men fjorden får nu nytt liv som sommarstugeområde. Åtta hus finns i Kvígindisfjörður. I ett av dem bor företagaren Hjalti Einarsson - som vill ge nytt liv till fler isländska ödegårdar genom att börja använda dem för hö som ska exporteras till Dubai.

År 1965 lämnade den sista familjen Kvígindisfjörður i södra Västfjordarna. Här hade bönder i generationer livnärt sig på fårskötsel. Men förutsättningarna var svåra. Den enda landvägen till fjorden gick över Klettsháls, som på den här tiden var igensnöad från oktober till maj. När någon förnödenhet saknades under vinterhalvåret fick invånarna i stället ta båten till Flatey i Breiðafjörður, där det då alltjämt fanns en lanthandel.

Från avfarten vid Klettsháls sträcker sig en knappt två mil lång grusväg ner mot Kvígindisfjörður förbi Kirkjuból och ut till Bær på Bæjarnes. Eftersom samtliga fastigheter vid fjorden är klassade som ödegårdar ingår inte längre vägen i det vägnät som underhålls av Vegagerðin.

Under somrarna är dock Kvígindisfjörður allt annat än öde. Vid fjordens botten finns i dag fem nya bostäder. Vid Kirkjuból längre söderut finns två bostäder. Och där Kollafjörður möter Kvígindisfjörður ligger Bær på Bæjarnes, där Hjalti Einarsson och Kristjana G. Jóhannesdóttir har renoverat den gård som övergavs 1962.

Hjalti Einarsson är en av Islands mest framgångsrika företagare. År 1971 grundade han Vélaverkstæði Hjalta Einarssonar i ett garage i Hafnarfjörður. I dag har industriföretaget 550 anställda och har sålt utrustning till aluminiumsmältverk i 30 länder.

I dag är Hjalti Einarsson pensionerad. Hustrun Kristjana G. Jóhannesdóttir är född och uppvuxen på Bær. Varje sommar tillbringar de nu enligt Vísir en månad eller två på gården. Det har gett Hjalti Einarsson en ny affärsidé - att använda isländska ödegårdar och ödemark till hö. Han säger till Vísir att målet är att exportera det till Dubai som kamelfoder:

"Vi har ett försäljningskontor i Dubai för aluminium. Där såg grabbarna att de flyttar in massor av hö till kamelerna. ... Det slås inget gräs där och det är omöjligt att hitta foder. Paketet som här säljs för 10 000 till 11 000 - detta kallas egentligen rullar i dag - kan gå upp till 30 000 till 40 000 där."

För att få exportera hö till kameler i Dubai krävs det för att minimera smittorisken att inga andra djur har betat på marken under tre år. Därför tror Hjalti Einarsson att isländsk ödemark skulle kunna användas till kameler i Dubai.

Sommarhusen vid Kvígindisfjörðurs botten har enligt Vísir byggts av barn och släktingar till familjer som tidigare bodde vid fjorden. Då som nu är det långt till närmaste tätort - till Reykhólar där närmaste livsmedelsbutik finns är det en dryg timme, och från Bær längst ut på näset två timmar. Därför har de sommarboende vid Kvígindisfjörður på egen hand också utrustat en brandbil, rapporterar Vísir.

Sju av tio islänningar äter hangikjöt på juldagen

Varmrökt lammkött - hangikjöt - dominerar som huvudrätt på juldagen. I dag är det den meny som sju av tio islänningar väljer. Rökt lamm är särskilt uppskattat bland äldre islänningar bosatta på landsbygden. Populäraste alternativen till hangikjöt är kassler och kalkon. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hangikjöt håller ställningen som den mest populära rätten under julhelgen. Under de fem år som MMR undersökt islänningarnas matvanor under julfirandet har det rökta lammköttet varit valet för strax över 70 procent av de tillfrågade. I dag lägger 71,4 procent av islänningarna hangikjöt på tallriken, en uppgång med 0,8 procentenheter jämfört med förra julen.

Kassler är den vanligaste maten på julafton. Den är också den största utmanaren till hangikjöt på juldagen. I dag tänker 9,4 procent servera kassler, en ökning med 2,3 procentenheter. Lika många som förra året - 4,2 procent - föredrar kalkon på juldagen. Annat lammkött än hangikjöt hamnar på 3,8 procent av juldagstallrikarna, en nedgång med 1 procentenhet.

Juldagen tycks i år bli mer traditionell än förra året. Andelen som äter något annat än de fyra populäraste rätterna har sjunkit till 11,2 procent, en minskning med 1,9 procentenheter.

Hangikjöt dominerar i samtliga samhällsgrupper. Det rökta lammköttet är dock särskilt populärt bland äldre islänningar bosatta på landsbygden och medelinkomsttagare.

Valet av huvudrätt på juldagen tycks inte alltid ha något avgörande samband med månadsinkomsten. Kassler är exempelvis särskilt populärt både bland dem som tjänar under 250 000 isländska kronor och bland dem som tjänar över 1 miljon i månaden. Kalkon är dock sällsynt bland låginkomsttagare.

Kassler, kalkon och annat lammkött är vanligare i Reykjavíkområdet än på landsbygden.

Inte i någon annan grupp har hangikjöt en så stark ställning som bland Framstegspartiets väljare. Där lägger hela 85 procent varmrökt lamm på tallriken i dag. Kassler går hem bäst hos Självständighetspartiets, Ljus framtids och Piratpartiets väljare. Annat lammkött liksom kalkon serveras också oftast i pirathem. Dock är Självständighetspartiets sympatisörer lika förtjusta i kalkon som Piratpartiets.

Anmärkningsvärt är att Piratpartiets anhängare äter den minst traditionsbundna maten på julafton. På juldagen är det precis tvärtom. Då är det bara 1 procent som sätter i sig något annat än hangikjöt, kassler, kalkon och lamm.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matval på juldagen.

Dagens citat

"Utländska turister som är i landet nu över jul och årsskiftet är sannolikt en fjärdedel fler än förra året. Detta besvaras helt enkelt med utvecklad service. På juldagen har tusen bokat plats på turer med oss. Det är omkring 20 bussar."

Þór­ar­inn Þór, marknadschef för Kynnisferðir, i Morgunblaðið om ökningen av turister i Reykjavík under jul och nyår.

En julhälsning från polisen i Sauðárkrókur

Polisen i Blönduós önskade god jul genom en hälsning inspelad i polisbilen under en färd längs ringvägen. Kollegorna i Sauðárkrókur ville inte vara sämre - och bjuder nu på en julhälsning i form av en egen tolkning av "Ave Maria".

Här kan du se klippet med polisen i Blönduós.

Ökad arbetslöshet på isländska landsbygden

Arbetslösheten ligger still i Reykjavíkområdet men ökar i resten av landet. Under november var 3,3 procent av islänningarna utan jobb, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med oktober. Det är andra månaden i rad som arbetslösheten ökar. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos en fortsatt ökning även under december.

I Reykjavíkområdet tycks arbetslösheten bli allt mindre säsongsbetonad. Det beror framför allt på att allt fler turister besöker den isländska huvudstaden under vinterhalvåret. Under november låg arbetslösheten i Reykjavíkområdet still på 3,5 procent. I övriga delar av landet ökade den. Det handlar inte bara om färre jobb inom turistnäringen, utan också om att färre säsongsanställda behövs inom köttindustrin och fisket.

I hela landet var arbetslösheten 3,3 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med oktober. I november förra året var arbetslösheten 4,1 procent. Vinnumálastofnun förutspår en liten ökning även under december.

Arbetslösheten var högst på Suðurnes där 5,1 procent stod utan jobb, en ökning med 0,4 procentenheter. I Norðurland eystra var arbetslösheten 3,2 procent (+0,5), Austurland 2,6 procent (+0,7), Suðurland 2,3 procent (+0,2), Norðurland vestra 2,1 procent (+0,5), Västfjordarna 2 procent (+0,1) och Vesturland 1,9 procent (+0,1).

Full sysselsättning hade under november tre isländska kommuner: Árneshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland. I ytterligare åtta kommuner fanns bara en enda person inskriven som arbetslös.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Majoritet av islänningarna väljer kassler på julafton

Kassler är den i särklass vanligaste maträtten på julafton. Hela 50,4 procent tänker äta kassler i dag. I Reykjavíkområdet är även kalkon populärt - men på landsbygden är det i stället betydligt fler som föredrar lamm. Dessutom ökar ripans popularitet på nytt. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Kasslerns ställning som den populäraste huvudrätten på julafton är ohotad. I dag står kassler på menyn för en knapp majoritet - 50,4 procent - av islänningarna. Jämfört med förra julen är det i år 2,9 procentenheter fler som äter kassler.

Lamm är nummer två och äts i dag av 10,7 procent (en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år), ripa 8,7 procent (+1,9 procentenheter), kalkon 8,5 procent (-3,2 procentenheter) och annat fläskkött än kassler 4,5 procent (-0,4 procentenheter). Resterande 17,2 procent (-1,9 procentenheter) äter något annat - där svarsalternativen var fisk, skaldjur, gås, vegetariskt, rökt lammkött, ren, kyckling, nötkött, and, annat kött och annat.

Valet av mat på julafton skiljer sig mellan olika grupper. Låginkomsttagare äter oftare lamm medan höginkomsttagare i större utsträckning föredrar kalkon och ripa.

I Reykjavíkområdet är det bara 8 procent som serverar lammkött. På landsbygden är motsvarande siffra 14,4 procent. När det gäller kalkon är förhållandet det omvända. Bara 4,7 procent på landsbygden väljer kalkon medan hela 10,9 procent i Reykjavíkområdet lagar kalkon.

Minst traditionsbundna är Piratpartiets väljare. Där väljer hela 33 procent något annat än kassler, lamm, ripa och kalkon. Mest förtjusta i kassler är Ljus framtids sympatisörer medan lamm har flest förespråkare i Framstegspartiets led. Ripan är populärast på jultallrikar tillhörande Gröna vänsterns anhängare. Kalkon äts mest av Piratpartiets väljare.

Här kan du läsa mer om islänningarnas val av huvudrätt på julafton.

Dagens citat

"Det är uppenbart att skivan som format håller på att ge efter. Det stod klart. Detta flyttas till stor del över till nätet. Problemet är att affärsmodellen för nätförsäljningen inte har fungerat. Denna förändringsperiod kommer att visa sig bli svår för dem som är verksamma inom musikbranschen. Det är inte klart hur det ska lösas."

Ísleifur Þórhallsson, utgivningschef vid den isländska musikjätten Sena, säger i Vísir att bolagets försäljning av cd-skivor i år minskar med 15 till 20 procent.

Åtta dagar på planeten Island

Den vanliga rundresan från augusti i somras här i en något ovanlig turistvideo om åtta dagar på planeten Island.

Två poliser övervakar vulkanutbrottet vid Holuhraun

Satellitbild från i lördags över
vulkanutbrottet vid Holuhraun.
Foto: Nasa/USGS

Forskare från Háskóli Íslands kommer på nytt först efter nyår. Och experter från Veðurstofa Íslands har inte lyckats ta sig fram. Därför finns bara två poliser på plats i fjällstugan vid Drekagil. Där övervakar de vulkanutbrottet vid Holuhraun och ser till så att ingen obehörig försöker ta sig fram till platsen, rapporterar RÚV.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har snart pågått i fyra månader. Eftersom utbrottet blivit så långvarigt och samtidigt är så stabilt har inga forskare följt utvecklingen på plats under de senaste veckorna. Forskare från Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands flyger därför i stället regelbundet över området för att studera utvecklingen.

Forskarna från Háskóli Íslands återvänder efter nyår. Det kommer då att ha gått en månad sedan de senast var på plats vid Holuhraun. Experter från Veðurstofa Íslands har flera gånger varit på väg, men stoppats av snöstormar och oframkomliga vägar.

Sedan regelverket för besökare ändrades i slutet av oktober har bara fyra grupper med journalister besökt Holuhraun. Vintern gör att området i princip stänger sig självt. Snötäcket blir allt tjockare samtidigt som vadställena blir allt svårare att passera i takt med att de fylls av is.

Utbrottet övervakas från fjällstugan vid Drekagil nära Askja. Platsen ligger några mil norr om Holuhraun. Det gör att det finns vissa marginaler om en evakuering skulle bli nödvändig. Det innebär också att faran för höga halter av svaveldioxid är lägre än vid Holuhraun.

I fjällstugan vid Drekagil finns två poliser. De stannar på platsen i fyra dagar innan de får avlösning. Utöver att övervaka området besöker de regelbundet Holuhraun för att ta bilder. De ser också till att den mätutrustning som finns vid Drekagil fungerar.

Hermann Karlsson är vakthavande befäl vid Drekagil. Han säger till RÚV att det har blivit allt svårare att ta sig fram till Drekagil. Inte sällan har de tvingats att be om hjälp från Möðrudalur, den gård som är den närmaste bebyggelsen belägen fågelvägen sju mil norr om Holuhraun. Därför har poliserna på sistone varit ensamma i fjällstugan:

"Detta blir lite annorlunda. ... Vi har naturligtvis haft sällskap av vetenskapsmän och andra som har varit här, och det är den bästa saken. Samtidigt är det lättare att vidta åtgärder om något inträffar. Då är det mindre människor här och enkelt att reagera. Men vi överlever detta och det blir fler här direkt efter årsskiftet."

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsatte i går med samma intensitet som de senaste veckorna. I området registrerades 53 jordskalv. Det kraftigaste skalvet uppmättes till 4,3 och hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Jäst rocka lockar fyra av tio islänningar

Jäst rocka står i dag på menyn för 38 procent av islänningarna. Äldre män bosatta på landsbygden är mest förtjusta i denna stinkande delikatess. Bland yngre kvinnor och Reykjavíkbor är det betydligt färre som låter jäst rocka utgöra den första riktiga julmaten. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Dagen före julafton kallas på isländska Þorláksmessa efter Þorlákur Þórhallsson som på 1100-talet var biskop i Skálholt. Han avled den 23 december 1193. År 1984 helgonförklarades Þorlákur av katolska kyrkan och utsågs till Islands skyddshelgon. Han uppmärksammas också på Färöarna, där dagen kallas Tollaksmessa.

Traditionen att äta jäst rocka på Þorláksmessa sägs ha sitt ursprung i Västfjordarna. De senaste årtiondena har den spridit sig över landet och kan i dag sägas utgöra startskottet för serveringen av julmat. Att skölja ned rockan med brännvin blir också allt vanligare.

Den jästa rockan påminner framför allt till lukten om surströmming. Därför är det vanligt att äta rocka på restaurang för att slippa stanken i hemmet. Lukten är dock ofta så stark att den ändå sitter kvar i kläderna. För hemmakocken är en beprövad metod för att göra sig kvitt stanken att direkt efter rockan börja tillagningen av hangikjöt, det varmrökta lammkött som framför allt äts på juldagen. Efter en stund brukar nämligen denna betydligt trevligare doft tränga bort stanken av den jästa fisken.

Själva jäsningen är en process som i regel tar minst tre veckor. En riktigt jäst fisk kan ge samma avdomnande reaktion i näsan som stark senap eller wasabi.

Jäst rocka serveras traditionellt med antingen potatis, rågbröd och sås eller som skötustappa. Det senare är en stuvning som brukar tillagas av jäst rocka, kokt potatis, lammfett, havremjöl och fiskleverolja. Överbliven skötustappa brukar skäras i tjocka skivor på smörat rågbröd - en kaloribomb för kalla vinternätter.

I dag tänker 38 procent av islänningarna äta jäst rocka. Det är färre än förra året, då 42,1 procent hade den på sin meny dagen före julafton.

Rätten är olika populär i olika grupper. Äldre män bosatta på landsbygden är de som i dag oftast föredrar jäst rocka. Mest sällsynt blir fisken på tallrikar tillhörande unga kvinnor bosatta i Reykjavíkområdet.

Bland Framstegspartiets väljare är det hela 49,4 procent som i dag tänker mumsa på den stinkande delikatessen. Hos Självständighetspartiets sympatisörer är det nästan lika många - 42,7 procent - som avser att äta jäst rocka någon gång under dagen. Motsvarande siffra är för Ljus framtids anhängare 38,3 procent, Piratpartiet 38 procent, Socialdemokraterna 35,3 procent och Gröna vänstern 21,3 procent.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka.

Dagens citat

"Jag hade ingen anledning att förmoda eller tänka att oärliga anledningar kunde ligga bakom assistentens begäran om information."

Sigríður Björk Guðjónsdóttir, tidigare polischef på Suðurnes som regelvidrigt försåg inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttirs rådgivare Gísli Freyr Valdórsson med sekretessbelagda uppgifter om asylsökande, i ett brev till myndigheten Persónuvernd som Morgunblaðið tagit del av - läs mer här.

Polisen i Blönduós i julstämning

Polisen i Blönduós är känd för att vara särskilt nitisk mot fortkörare på ringvägen. Men så här i juletider är det uppenbarligen inte det enda som upptar deras tid. En annan grej är att i bilen sjunga "Nei nei ekki um jólin" med HLH Flokkurinn og Sigga Beinteins.

Lugnaste helgen i Bárðarbunga sedan utbrottet började

Lavafältets utbredning i lördags.
Illustration: Jarðvísindastofnun

Jordskalven vid Bárðarbunga var i helgen färre än någon annan period sedan vulkanutbrottets början. Nu strömmar lava i kanaler under täckets yta mot norr och öster. Samtidigt som intensiteten i utbrottet sakta avtar tror forskarna att det kan fortsätta i liknande omfattning under lång tid. Eftersom aktiviteten är så stabil vill de nu blåsa av de regelbundna mötena om läget.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har nu snart pågått i fyra månader. Lavafältet vid Holuhraun mäter nu 79,9 kvadratkilometer. Som jämförelse kan nämnas att Eyjafjallajökull - Islands sjätte största glaciär - är 78 kvadratkilometer och att Þingvallavatn - Islands största sjö - är 82 kvadratkilometer.

Lavan strömmar nu i kanaler under ytan mot norr och öster. Lavan har rört sig 14 kilometer från kratern vid Holuhraun.

Jordskalvssvärmen i området har varat i över fyra månader. Antalet skalv är fortfarande stort, men de blir långsamt färre och svagare. De senaste dagarna har den seismiska aktiviteten varit den minsta sedan jordskalvssvärmens början. I torsdags registrerades 71 skalv med en topp på 4,5, i fredags 70 skalv med en topp på 4,8, i lördags 52 skalv med en topp på 4,4 och i söndags 37 skalv med en topp på 4,5.

Värt att notera är att den seismiska aktiviteten vid Tungnafellsjökull ökar på nytt. Eftersom det i dagsläget ser ut som att det finns mer magma på väg upp till ytan i Bárðarbunga än vad som kommer upp vid Holuhraun skulle Tungnafellsjökull kunna bli platsen för ett nytt - och sannolikt litet - utbrott.

Även produktionen av svaveldioxid har minskat. De senaste veckorna har inga halter så höga uppmätts att de utgjort någon akut hälsorisk.

Ármann Höskuldsson, vulkanolog vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att trenden vid Holuhraun är tydlig. Aktiviteten minskar - men den kan samtidigt komma att fortsätta under mycket lång tid:

"Detta håller på att mattas av, allt som sker runt kratrarna och inga långa öppna lavakanaler längre vilket betyder att vulkanutbrottet håller på att lugna sig. Det betyder också att utbrottet kan fortsätta på den här nivån i många år. Detta är inte på väg att upphöra i morgon eller de närmaste dagarna."

En forskar- och expertgrupp med representanter från Veðurstofa Íslands och Háskóli Íslands samt flera myndigheter har nu haft 80 lägesmöten om utvecklingen vid Bárðarbunga. Efter dagens möte samlas de nästa gång den 30 december. Nu diskuterar de om mötena ska avvecklas. Utbrottet vid Holuhraun är dels stabilt vilket gör att nyheterna är få, dels utgör det i dagsläget inget hot mot bebyggelse, flygtrafik eller annat.

Det är inte bara forskarna som de senaste månaderna har ägnat mycket tid åt Bárðarbunga. Räddningstjänsten har ägnat över 10 000 timmar åt uppdrag med anknytning till vulkanutbrottet. Mest tidskrävande är att övervaka området så att inga obehöriga försöker ta sig fram till Holuhraun, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Skatteflyktingar kan samlas i Skorradalshreppur

Skorradalshreppur har redan i dag Islands lägsta kommunalskatt. Om den nedre gränsen för skatteuttag försvinner kan det bli ännu billigare att bo i Skorradalshreppur. Men kritiker befarar att ett sådant steg kan innebära att kommunen förvandlas till något av ett skatteparadis, rapporterar Fréttablaðið.

Med 58 invånare är Skorradalshreppur öster om Borgarnes på västra Island en av landets minsta kommuner. Majoriteten av landets kommuner tar ut en kommunalskatt på maximala 14,52 procent. Skorradalshreppur tar i stället ut 12,44 procent, vilket är den lägsta tillåtna nivån.

Regeringen har föreslagit att den nedre gränsen för kommunalskatt ska tas bort. Därmed skulle några få kommuner med mycket god ekonomi kunna sänka skatten ytterligare. Men det finns kritiker som befarar att ett sådant beslut skulle kunna leda till framväxten av skatteparadis.

Redan i dag finns det enligt Fréttablaðið personer som har skrivit sig i Skorradalshreppur bara för att få betala den låga kommunalskatten. I Reykjavíkområdet - som bara är en timmes bilresa bort - har samtliga kommuner betydligt högre skatt.

Kommunalrådet Árni Hjörleifsson säger till Fréttablaðið att det inte är helt ovanligt att sommarbostäder i kommunen omvandlas till året runt-boenden. Därmed blir det också möjligt att skriva sig på fastigheten. Han vill att fler ska kunna folkbokföra sig i Skorradalshreppur i framtiden. I kommunen finns hela 700 fritidshus:

"Här i Skorradalshreppur finns det omkring 60 registrerade invånare. Så är det som bekant tänjbart exakt var människor sover. ... Folk har omvandlat sommarbostäder till helårsbostäder för att få ha folkbokföringsadress i kommunen. Sedan har de en liten fristad i stan. Detta har blivit lite dominerande. Vi måste dock ändra detaljplanen så att detta kan bli verklighet."

Skorradalshreppur är sett till antalet invånare Islands fjärde minsta kommun. Mindre är bara Tjörneshreppur med 55 invånare och Árneshreppur och Helgafellssveit med 53 invånare var.

Här kan du läsa mer om Skorradalshreppur.

Dagens citat

"Vi har vid den här tiden kommit till en viss vändpunkt med vår miljon av gäster som kommer om året, och vi behöver se hur vi ska reagera på det. Möjligen kan vi behöva att titta på avgörande skydd av områden, som till exempel en nationalpark i centrala höglandet."

Edward H. Huijbens, föreståndare för Rannsóknamiðstöð ferðamála, i RÚV om hur behovet av naturvård ökar när turismen ökar.

Dagens bonuscitat

"I jämförelse med det svenska samhället är Island som vilda västern. Det isländska samhället år 2002 till 2008 var långt ifrån tråkigt, och dessutom var bankverksamheten rolig och okontrollerad. Jämför centrala Stockholm och centrala Reykjavík - dessa omaka och slumpmässiga husklungor där alla stilar gror och växer tillsammans i totalt kaos. Island är Nordens Klondike och islänningar är cowboys som älskar den frihet som kommer med kortsyntheten att bara tänka ett steg i taget och aldrig fundera över helhetsbilden. Efter bankbubblan kom turistbubblan och efter den kommer så någon annan - en havskabelbubbla eller en annan och större fiskodlingsbubbla. Ståuppkomikern Ari Eldjárn sade någon gång att livet på Island var som en äventyrsresa. Svenskens liv är däremot en långfärd i Volvo där varje minut har sin egen planering och alla vet vad som händer härnäst."

Ingi Freyr Vilhjálmsson skriver i DV om skillnader mellan Sverige och Island.

Reykjavík kräver större valskådningszon i Faxaflói

Större intressen ska inte offras för mindre intressen. Valskådning ger inte bara arrangörerna stora intäkter utan näringsgrenen har också fått gamla hamnen i Reykjavík att blomstra. Därför uppmanar nu kommunfullmäktige regeringen i ett uttalande att utöka den zon i Faxaflói som är fredad för valskådning. Därmed skulle valfångstbåtarna tvingas längre ut till havs.

Förra året lade turister minst 1,5 miljarder isländska kronor på valskådning. Att ge sig ut på valsafari är därmed en av de populäraste turistattraktionerna i Reykjavík. På den ständiga striden mellan valskådningsarrangörer och fångstmän finns dock ingen fred i sikte.

När Sigurður Ingi Jóhannsson tog över som fiskeminister för ett och ett halvt år sedan var ett av hans första beslut att minska den skyddszon som företrädaren Steingrímur J. Sigfússon nyligen utlyst. Utökningen innebar att valfångstbåtarna tvingades längre ut till havs eftersom ett betydligt större område fredades för valskådning.

Sigurður Ingi Jóhannsson ansåg att beslutet fattats på svaga grunder. Inget tyder på att det är valfångsten som är förklaringen till att vikval blir allt mer sällsynt i Faxaflói. I stället är klimatförändringar det mest troliga skälet. Dessutom ville han se bägge näringarna utvecklas sida vid sida.

Nu uppmanar kommunfullmäktige i Reykjavík regeringen att utöka den fredade zonen. Bakom beslutet står 14 av 15 ledamöter - bara Självständighetspartiets Kjartan Magnússon avstod från att rösta. Han gjorde det just med motiveringen att valskådning och valfångst kan utvecklas var för sig.

I uttalandet säger fullmäktige att större intressen inte bör offras för mindre intressen. Valskådningen är av stor ekonomisk betydelse. Inte minst har den haft en avgörande roll när det gäller att locka turister till gamla hamnen i Reykjavík - och har därmed bidragit till de senaste årens utveckling i området med butiker, restauranger och fler utflyktsarrangörer.

Kommunpolitikerna vill se en större valskådningszon för att inte näringsgrenens tillväxt och framtid ska äventyras. Men uttalandet tar inte ställning mot valfångsten i sig. Då hade med all sannolikhet både Självständighetspartiet och Framstegspartiet röstat nej till förslaget.

Här kan du läsa mer om Sigurður Ingi Jóhannssons beslut att minska den fredade zonen i Faxaflói.

Självständighetspartiet överlägset störst på Island

Självständighetspartiet fortsätter att öka i opinionen och har nu stöd av 29,4 procent av väljarkåren. Det är den högsta siffran hos MMR på tio månader. Koalitionspartnern Framstegspartiet sjunker däremot ytterligare och har nu bara stöd av 11 procent. Ljus framtid går förbi Socialdemokraterna som största oppositionspartiet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hela 4 procentenheter är Självständighetspartiets ökning i MMR:s senaste väljarbarometer. Partiet har nu stöd av 29,4 procent av väljarna. Siffran är Självständighetspartiets högsta sedan februari i år. Ökningen innebär att partiet nu på egen hand nästan är dubbelt så stort som de två största oppositionspartierna tillsammans.

För koalitionspartnern Framstegspartiet är opinionsläget däremot alltjämt nattsvart. Partiet tappar jämfört med föregående mätning 0,8 procentenheter. Stödet för partiet är nu bara 11 procent.

Stödet för regeringen är alltjämt lägre än för de två regeringspartierna tillsammans. Stödet ökar dock med 0,9 procentenheter till 37,3 procent.

Ljus framtid ökar med 0,7 procentenheter och är med 16,2 procent därmed det största oppositionspartiet. Socialdemokraterna backar till 16,1 procent efter att ha förlorat 0,4 procentenheter.

Piratpartiet vinner 0,8 procentenheter och får nu 11,4 procent. Det är partiets näst högsta siffra någonsin i MMR:s mätningar. Gröna vänstern backar 0,8 procentenheter till 10,4 procent.

Inga andra partier är i närheten av att klara femprocentsspärren till alltinget. Demokrativäktaren får 1,2 procent (en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående mätning), Höger-gröna 0,7 procent (-0,5 procentenheter), Hushållens parti 0,6 procent (-0,7 procentenheter), Gryning 0,6 procent (-1,1 procentenheter), Landsbygdspartiet 0,6 procent (-0,2 procentenheter), Folkfronten 0,4 procent (-0,2 procentenheter), Humanistpartiet 0,3 procent (+0,2 procentenheter), Regnbågen 0,2 procent (-0,1 procentenheter) och Sturla Jónsson 0,2 procent (oförändrat).

Nu uppger bara 1 procent att de skulle lägga sin röst på något annat parti. Andelen har halverats sedan MMR:s senaste mätning.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi är inte alls nöjda med Hæstirétturs beslut att skärpa domen. ... Vi anser att den här domen är för hård, precis som vi faktiskt sade på sin tid om Héraðsdómurs dom när den föll."

Snorri Magnússon, ordförande för polisfacket Landssamband lögreglumanna, i Morgunblaðið om Hæstiréttur Íslands beslut att skärpa misshandelsdomen mot en polis som förra sommaren omhändertog en berusad kvinna på Laugavegur i Reykjavík - läs mer här.