18-åring döms - lade ut nakenbilder på 17-åring på nätet

När förhållandet tagit slut publicerade den 18-årige mannen fem nakenbilder på sin 17-åriga ex-flickvän på Facebook. Nu döms mannen till 60 dagars fängelse - men han slipper avtjäna straffet om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år. Han ska också betala flickan 250 000 isländska kronor i skadestånd.

I alltinget har Ljus framtid lagt ett förslag om att förbjuda hämndporr. Det är dock tveksamt om det kommer att få majoritet. Regeringens uppfattning är att hämndporr redan är olagligt. Olovlig publicering av nakenbilder och liknande täcks enligt regeringen av befintliga lagar om ärekränkning och sexbrott.

Héraðsdómur Austurlands i Egilsstaðir ser ut att göra samma tolkning av lagen. Efter att ett förhållande mellan en 18-årig man och en 17-årig flicka tagit slut publicerade han på Facebook fem nakenbilder. På bilderna syntes flickans könsorgan. I inlägget skrev mannen namnet på ex-flickvännen.

Flickan hade själv tagit bilderna och skickat dem digitalt till mannen medan de var ett par.

Mannen erkände i rätten att han hade lagt ut bilderna. Han döms nu till 60 dagars fängelse för brott mot sedlighetskänslan och barnavårdslagen. Hela straffet är dock villkorat och han slipper att sitta av det om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år. Han ska betala flickan 250 000 isländska kronor i skadestånd och dessutom stå för rättegångskostnader på 616 748 kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet och här mer om förslaget att förbjuda hämndporr.

Kommunchef sågar Landsbankis övertagande av sparbank

Ryktena om Sparisjóður Vestmannaeyjas kritiska läge fick sparare att ta ut omkring 700 miljoner isländska kronor bara under torsdagen och fredagen. Men alla är inte nöjda med att Landsbanki i helgen tog över den krisande sparbanken. Kommunen beskyller finansinspektionen för att ha gått fram för hårt och snabbt för att lösa den akuta situationen.

I söndags blev Sparisjóður Vestmannaeyja historia sedan Landsbanki tagit över sparbanken. Ägarna ersattes med 0,15 procent av aktierna i Landsbanki. Utan storbankens intåg hade Sparisjóður Vestmannaeyja förmodligen inte kunnat fungera som vanligt under måndagen. Sparbankens eget kapital var nämligen minus 87 miljoner isländska kronor.

Krisen började att rullas upp den 21 mars i år. Sparisjóður Vestmannaeyja hade då förvarnat Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, om att sparbankens utlåning sannolikt hade övervärderats. Misstaget gjorde i sin tur att banken sannolikt hade ett negativt eget kapital, vilket är olagligt.

Sparisjóður Vestmannaeyja fick en frist till i fredags att lämna förslag på lösningar. Uppgifter om bankens kritiska situation hade då börjat nå fram till spararna. Under torsdagen och fredagen plockade kunderna ut omkring 700 miljoner isländska kronor från sina konton i Sparisjóður Vestmannaeyja. Därmed försvann en stor del av de insättningar som utgjorde bankens eget kapital.

Sparbankens ledning presenterade tre olika alternativ för framtiden. Både Landsbanki och Arion banki ville köpa Sparisjóður Vestmannaeyja. Dessutom fanns det intresse från en grupp isländska och kinesiska investerare. De ville köpa sparbanken och pumpa in nytt kapital samtidigt som den omvandlades till ett aktiebolag.

Både Fjármálaeftirlitið och ledningen för Sparisjóður Vestmannaeyja ansåg att Landsbankis bud var det bästa. Myndigheten avvisade planerna från investerargruppen med hänvisning till att de inte var tillräckligt konkreta. Förhandlingarna med Landsbanki avslutades redan under söndagen då samgåendet också trädde i kraft med omedelbar verkan.

Kommunen Vestmannaeyjabær var med 10,2 procent en av huvudägarna i Sparisjóður Vestmannaeyja. Kommunchefen Elliði Vignisson är mycket kritisk till övertagandet. Han säger i Morgunblaðið att Fjármálaeftirlitið hade för bråttom och gick för hårt fram. Därför anser han att agerandet strider mot proportionalitetsprincipen:

"Det var inga nationalekonomiska intressen som stod på spel. Jag tycker att mycket är konstigt med Fjármálaeftirlitiðs agerande. Bara några få dagars frist gavs men det sägs i lagen att fristen kan vara upp till sex månader. Eftersom staten är en av huvudägarna i sparbanken borde proportionaliteten iakttagits."

Fullmäktige sammanträder i morgon. Då väntas kommunen ta beslut om den ska utmana Landsbankis övertagande. I så fall kan affären komma att prövas rättsligt.

Det är ännu inte känt vad som kommer att hända med sparbankens anställda. Kontoret på Hemön - där Landsbanki saknar representation - blir kvar. Bägge bankerna har kontor i Selfoss och Höfn, och där kommer sparbankens filialer att försvinna. Återstår gör också kontoren i Breiðdalsvík och Djúpivogur. De är dock så små att de är nedläggningshotade.

Landsbankis chef Steinþór Pálsson besökte i går Sparisjóður Vestmannaeyja för att tala med personalen.

Här kan du läsa mer om Sparisjóður Vestmannaeyja.

Fryser planer för Skógars utveckling till tätort

Ett bygge som skulle öka värdet på Skógafoss och få Skógar att blomstra - eller ett steg mot att förstöra upplevelsen av vattenfallet och närområdet. Kommunledningens planer för Skógar väcker starka känslor. Nu har hotellprojektet stoppats i nämnden i väntan på en detaljplan som placerar orten i ett större sammanhang.

I Skógar på den isländska sydkusten bor bara runt 20 personer året runt. Ändå är orten ett givet stopp för hundratusentals turister varje år. Vattenfallet Skógafoss är den främsta turistmagneten, men bygdemuseet som skildrar regionens historia är också populärt. Här finns också en samling av historiska byggnader som ger en känsla för äldre tider.

Den service som finns i Skógar är i dag helt inriktad på turister - som hotell, restauranger och souvenirer. Skolan bommade igen 2001 och den största arbetsgivaren är just museet, som har åtta helårsanställda.

Men det finns stora planer för Skógar. Rangárþing eystra har skissat på en tätort med 200 invånare. Skógar skulle alltså inte bara växa genom nya hotell och restauranger, utan även genom nya bostäder. Med en tätortsstämpel skulle dessutom ansvaret för vägar, vatten och avlopp hamna hos kommunen.

Idéerna är dock kontroversiella. Inte minst eftersom turistnäringen redan växer kraftigt i området med hotell och restauranger. Men huvudskälet är att ett hotell skulle byggas mycket nära Skógafoss. Kritiker hävdar att vattenfallet tillsammans med andra naturvärden därmed skulle offras för turisternas skull.

Kommunpolitikerna i Rangárþing eystra har inte lyckats hitta någon lösning. I stället tycks det snarare som att varje steg leder bort från ett beslut i frågan.

Som ett led i tätortsplanerna fick Gimlé vid Landbúnaðarháskóli Íslands i uppdrag att gå igenom de föreslagna ändringarna i detaljplanen. I rapporten ansåg institutet att Skógafoss eller andra naturvärden inte skulle äventyras genom mer bebyggelse. Tvärtom skulle vattenfallet gynnas av den nya detaljplanen eftersom en parkering och en campingplats skulle hamna något längre bort.

Beskedet lugnade inte kritikerna och övertygade inte kommunpolitikerna. När rapporten presenterades var invändningarna många. Ett ja till en tomt på 10 000 kvadratmeter med hotell, restaurang, souvenirbutik och reception skulle skapa en mängd nya jobb som i sin tur skulle bidra till Skógars utveckling till en tätort.

När förslaget behandlades i nämnden ansåg den att det bästa vore att frysa planerna. Det var också en sådan uppmaning som i beslutet skickades vidare till politikerna i fullmäktige.

De aktuella förändringarna gäller enbart turistnäringen. Hur själva orten ska växa - med bostäder och tillhörande infrastruktur - är alltjämt oklart. Trots rekommendationen från Gimlé att gå vidare med projektet valde nämnden att åtminstone tillfälligt stoppa projektet. Innan ett beslut klubbas bör det enligt nämnden finnas en detaljerad plan för hela Skógar. Annars finns det en risk för att beslut tas på bräckliga grunder.

Här kan du läsa mer om planerna för Skógar och Skógafoss.

Dagens citat

"Det finns områden både i Danmark och Sverige där det finns islänningar, men äggen räcker inte och då får vi höra ett sanningens ord."

Þórhallur Ágústsson, exportchef vid godistillverkaren Nói Siríus, säger i Vísir att företaget i år säljer omkring 6 000 fyllda chokladpåskägg till de nordiska grannländerna.

Så kallade mexikaner, Island och EU

Denna falska mexikan har redan påstått sig förklara hur medborgarna fördes bakom ljuset i samband med finanskraschen. Nu har samma klipp försetts med ny - och träffsäker - text. Den här gången handlar det om regeringens hantering av EU-frågan.



Ämnet och stämningen är desamma här - men med fokus på turerna kring den tidigare rödgröna regeringens EU-politik.

Nytt jordskalv vid Hekla på magmakammarens djup

Ännu ett jordskalv inträffade vid Hekla i går morse. Inget tyder på att något vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Men skalvet skedde på ett djup av tio kilometer - och det är på samma djup som Heklas magmakammare. Vulkanen har varit redo för ett utbrott åtminstone sedan 2010.

Hekla har inte erupterat sedan år 2000. Då varade utbrottet i tolv dagar och magman kom från ett djup på 15 kilometer. Sedan dess har spänningarna i jordskorpan ökat stadigt. Trycket har - jämfört med det senaste utbrottet - varit tillräckligt för ett utbrott i minst fyra år.

Jordskalv är sällsynta vid Hekla. När ett utbrott är på väg är de första säkra tecknen en serie snabba jordskalv vars epicentrum når allt närmare ytan i takt med att magman stiger i berget. De här skalven inträffar mellan tjugo minuter och två timmar före utbrottets början.

De två senaste åren har serier av jordskalv inträffat vid Hekla i slutet av mars. År 2013 registrerades åtta skalv och förra året nio skalv. Motsvarande aktivitet vid Vatnajökull eller Mýrdalsjökull - där jordskalv är betydligt vanligare - hade inte fått någon att höja på ögonbrynen. Men vid Hekla är mönstret annorlunda.

Sedan i torsdags har sex jordskalv ägt rum nära Hekla. Två av dem skedde under torsdagskvällen, tre under fredagsmorgonen och det sjätte under söndagsmorgonen. Det senaste hade en magnitud på 1,2 och hade sitt epicentrum åtta kilometer söder om vulkanen.

Samtliga skalv har inträffat på ett djup mellan tio och sjutton kilometer. Det är alltså på samma djup som vulkanens magmakammare.

Efter de jordskalv som ägde rum 2013 höjde myndigheterna tillfälligt beredskapen vid Hekla. Skalven var inga entydiga tecken på magmarörelser, men de bröt mot det lugn som brukar känneteckna området. Det skulle dröja ett år till nästa skalvserie. Den gången valde myndigheterna att inte höja beredskapen.

De senaste dagarnas aktivitet skulle alltså kunna vara en del i ett nytt mönster. Sedan 2012 har övervakningen av Hekla förbättrats med ny mätutrustning. Ett finmaskigare nät gör att fler och svagare jordskalv registreras. Det skulle därför kunna handla om årstidsbunden seismisk aktivitet som inte kunnat upptäckas tidigare, men som kan ha pågått under lång tid.

Vulkanologen Ármann Höskuldsson säger till DV att det i dagsläget inte går att veta om de senaste dagarnas skalvserie förebådar ett vulkanutbrott. Sådana kunskaper finns ännu inte om Hekla:

"Hon är som det brukar kallas höggravid och har varit det någon tid. ... Hon är känd för att skaka timmarna före ett utbrott. Djupet som nu uppmätts stämmer med det vi känner till. Senast kom magman från femton kilometers djup, men då var skalven kraftigare och med andra rörelser. ... Vi känner till de stora skalven, de så kallade utbrottsskalven. Vi räknar med att de börjar en halvtimme till en timme före ett utbrott. Om det däremellan sker mindre skalv vet vi inte eftersom vi inte har sett det förrän nu. Det visar sig efter ett utbrott."

Här kan du läsa mer om aktiviteten vid Hekla.

Landsbanki tar över Sparisjóður Vestmannaeyja

En av Islands största sparbanker går i graven när Landsbanki tar över Sparisjóður Vestmannaeyja. Krisen för sparbanken blev akut under förra veckan när det visade sig att utlåningen från kontoret i Selfoss övervärderats kraftigt. Sparisjóður Vestmannaeyja kunde inte få ihop de 1,2 miljarder isländska kronor i eget kapital som finansinspektionen Fjármálaeftirlitið krävde.

Med kontor på Hemön samt filialer i Selfoss, Höfn, Djúpivogur och Breiðdalsvík var Sparisjóður Vestmannaeyja en av Islands äldsta sparbanker och en av den handfull som överlevde finanskraschen. I helgen fick dock sparbankens drygt sextioåriga historia ett snabbt slut.

Nyligen visade det sig att Sparisjóður Vestmannaeyja övervärderat utlåningen från kontoret i Selfoss. Exakt vilka siffror det handlade om är inte känt, men utlåningen värderades i det senaste halvårsbokslutet till 8 miljarder isländska kronor. Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, svarade med att kräva ett kapitaltillskott på 1,2 miljarder senast i fredags.

Om inget gjordes skulle Sparisjóður Vestmannaeyja sannolikt hamnat under statlig förvaltning. Det egna kapitalet var enligt Fjármálaeftirlitið för litet för att uppfylla lagens krav. I stället för ett eget kapital på 14,7 procent var det enligt myndighetens beslut -1,1 procent.

Inte bara den övervärderade utlåningen har påverkat banken. De senaste dagarna har många kunder valt att byta bank sedan det blivit känt att Sparisjóður Vestmannaeyja riskerade att gå omkull och att spararnas insättningar därmed skulle vara i fara. Bara under förra veckan tappade sparbanken hälften av sin inlåning.

Landsbanki, Arion banki och en grupp inhemska och utländska investerare anmälde sitt intresse för att ta över Sparisjóður Vestmannaeyja. Fjármálaeftirlitið ansåg att uppgifterna om investerarna - som ville omvandla banken till ett aktiebolag - var för vaga och knuffade sparbanken i Landsbankis riktning. Landsbanki var också sparbanksledningens val.

Efter förhandlingar under helgen står det nu klart att Landsbanki med omedelbar verkan tar över Sparisjóður Vestmannaeyja. Sparbankens stiftelsekapital värderas enligt ett pressmeddelande preliminärt till 332 miljoner isländska kronor. Ägarna ersätts med 0,15 procent av aktierna i Landsbanki.

Landsbankis övertagande innebär inga direkta förändringar för varken kunder eller anställda. Sparisjóður Vestmannaeyjas kontor har i dag öppet som vanligt. Utan Landsbankis övertagande hade sparbanken kanske inte kunnat öppna - åtminstone inte för utbetalningar eftersom Sparisjóður Vestmannaeyja i praktiken var bankrutt.

Sedan tidigare har Landsbanki kontor i både Selfoss och Höfn. De kommer nu att slås ihop och uppsägningar är att vänta. Sannolikt är även jobb på huvudkontoret på Hemön i farozonen. Olika typer av administrativa tjänster som Landsbanki har på andra orter försvinner förmodligen.

De senaste åren har Landsbanki stängt en rad kontor på landsbygden med hänvisning till att kostnaderna för det begränsade kundunderlaget är för stora. Därför vore det heller inte överraskande om ledningen så småningom bestämmer sig för att avveckla kontoren både i Breiðdalsvík och Djúpivogur.

Långt ifrån alla ryktas dock vara nöjda med övertagandet. Vissa av sparbankens ägare sägs undersöka möjligheterna att på något sätt stämma staten för hanteringen av Sparisjóður Vestmannaeyja.

Den övervärderade utlåningen är inte den enda smällen som drabbat Sparisjóður Vestmannaeyja den senaste tiden. I december förra året sparkades kontorschefen i just Selfoss efter ett misstänkt bedrägeri. Enligt misstankarna ska kontorschefen ha fört över 6,7 miljoner av bankens pengar till ett eget konto. Fallet är färdigutrett hos polisen och åklagare ska nu ta beslut om åtal.

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedläggningar av kontor på landsbygden.

Dagens citat

Foto: Actavis

"I knew it was risky. But it was like chocolate cake or a drink at a party. You know you shouldn’t but you have it anyway. ... I forgot the key lessons of temperance and self-discipline."

Investeraren Björgólfur Thor Björgólfsson i Financial Times om sina affärer före finanskraschen - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Denna utställning har väckt kolossal uppmärksamhet och är välbesökt eftersom Björk internationellt åtnjuter stor respekt som en unik konstnär. ... Som vi förstår kommer utställningen förmodligen att förändras inom den närmaste tiden och en del i våra förberedelser är bland annat att undersöka i vilken form som det kan bli aktuellt att sätta upp den här i Reykjavík. Vi har tiden på vår sida och det vore onekligen mycket mäktigt att kunna göra det verklighet här i Reykjavík."

Svanhildur Konráðsdóttir, enhetschef för kultur och turism vid Reykjavíks kommun, i ett pressmeddelande om kommunens förhoppning om att i Reykjavík kunna visa hela eller delar av den utställning om Björk som just nu finns på Museum of Modern Art i New York.

Ölfus röstar nej till samgående med grannkommun

En knapp majoritet av invånarna i Ölfus på södra Island säger nej till ett samgående med någon av grannkommunerna. Det står klart efter landets första folkomröstning på nätet. Hos de kommuninvånare som förespråkar en sammanslagning är Hveragerði och Grindavík enligt ett pressmeddelande de populäraste alternativen.

Av de 1 432 kommuninvånare i Ölfus - från 16 år och uppåt - som hade rösträtt deltog 617 personer. Valdeltagandet var 43 procent. Folkomröstningen genomfördes helt och hållet på nätet och var den första i landet i sitt slag. De röstberättigade hade tio dagar på sig att rösta.

I e-folkomröstningen fick invånarna i Ölfus, där Þorlákshöfn är huvudort, ta ställning till ett samgående med någon av grannkommunerna. Här svarade 308 personer nej medan 304 personer sade ja.

En knapp majoritet röstade alltså nej till förslaget om att kommunen ska inleda diskussioner med någon grannkommun om ett samgående. Bland dem som röstade ja var Hveragerði populärast med 286 röster. Därefter följde Grindavík med 214 röster och Árborg - där Selfoss är centralort - med 81 röster. Övriga kommuner fick 96 röster.

Här kan du läsa mer om nätfolkomröstningen.

Isländsk arbetslöshet ligger still - ökar i Västfjordarna

Efter uppsägningar inom fiskeindustrin steg arbetslösheten i Västfjordarna till 3,8 procent - en ökning med 0,9 procentenheter - under februari. Men på Island som helhet låg arbetslösheten still på 3,6 procent. Därmed stoppades trenden där andelen arbetslösa stigit fyra månader i följd. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

Under februari var arbetslösheten på Island 3,6 procent. Antalet arbetslösa ökade visserligen med 115 personer, men andelen arbetslösa stannade på 3,6 procent precis som i februari. Trenden med fyra månader med stigande arbetslöshet stoppades därmed. Vinnumálastofnun räknar med att den ligger på samma nivå även i mars.

Den största förändringen skedde i Västfjordarna där arbetslösheten ökade från 2,9 till 3,8 procent. Skälet är uppsägningar inom fiskeindustrin som drabbat Bolungarvík och Ísafjörður. I regionen stod i februari 124 personer utan jobb att jämföra med 94 personer under januari.

Högst är dock alltjämt arbetslösheten på Suðurnes, där 5,7 procent - en nedgång med 0,1 procentenheter - stod utan jobb. I Norðurland eystra var arbetslösheten 3,7 procent (-0,1), i Reykjavíkområdet 3,6 procent (+0,1), i Suðurland 3 procent (+0,1), i Austurland 2,8 procent (+0,1), i Vesturland 2,7 procent (-0,1) och i Norðurland vestra 2,6 procent (-0,1).

Bland kvinnor var arbetslösheten under februari 4,1 procent jämfört med 3,2 procent bland män. Fyra av tio arbetslösa har stått utanför arbetsmarknaden i minst ett halvår.

Bara tre kommuner hade full sysselsättning under februari: Árneshreppur i Västfjordarna, Akrahreppur i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Jag är mycket öppen för ytterligare sammanslagningar och jag anser att Reykjavík är och har varit det. Vi tänker på detta som ett område och detta är naturligtvis ett boendeområde och ett arbetsmarknadsområde. Vi anser att det har mycket stor betydelse att tänka på det som en helhet, att planera det som en helhet och att utveckla det som en helhet."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, i Vísir om intresset för ett samgående med grannkommunen Seltjarnarnes.

Dagens bonuscitat

"The goat is kind of our neglected species. ... The goat is important of course. ... because we have very few mammals here in Iceland, but strangely the goat has few references in our known or recent culture—goats in folklore, goats in poetry, goats in Icelandic Sagas, are quite rare."

Andri Snær Magnason i Pacific Standard om den isländska geten.

Nya jordskalv vid Hekla - inga tecken på magma i rörelse

Illustration: Veðurstofa Íslands

Fem jordskalv inom loppet av tolv timmar kan vara ett tecken på ökade spänningar i jordskorpan vid Hekla. Det kraftigaste skalvet uppmättes i torsdags kväll till 1,4. Inget tyder dock på att magma skulle vara på väg uppåt i berget. Hekla är dock en av Islands mest oförutsägbara vulkaner eftersom förvarningarna om ett utbrott kan komma så tätt inpå som bara 20 minuter.

Ökad seismisk aktivitet vid Hekla tycks närmast vara på väg att bli en tradition i slutet på mars. För två år sedan höjde myndigheterna tillfälligt beredskapen för ett utbrott efter en mindre skalvserie vid vulkanen. Mönstret upprepade sig även förra året då åtta skalv - ett färre än under 2013 - registrerades runt påsk.

Jordskalven skulle kunna vara årstidsbundna. Det senaste året har det varit lugnt vid Hekla. Samtidigt är vulkanen redo för ett utbrott. Spänningarna har passerat de nivåer som byggdes upp inför det senaste utbrottet år 2000.

Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 1,4 och inträffade 19.46 i torsdags. Ytterligare ett skalv under torsdagskvällen hade sitt epicentrum närmare Árnes. Under fredagsmorgonen noterades skalv med magnituder på 0,5, 0,6 och 0,7 sydväst och nordost om Hekla. Samtliga skalv inträffade på ett djup mellan 10 och 17 kilometer.

I nuläget finns det inga tecken på att jordskalven sker på grund av att magma rör sig uppåt i berget.

Hekla är en av Islands mest fruktade vulkaner eftersom utbrotten kommer närmast utan förvarning. När de jordskalv som förebådar ett nära förestående utbrott - en serie av täta jordskalv som snabbt rör sig uppåt mot ytan i takt med att magman stiger i berget - sätter i gång kan det börja om bara 20 minuter.

När beredskapen tillfälligt höjdes för två år sedan uppmanades besökare att hålla sig borta från Hekla. Den som befinner sig nära toppen har få möjligheter att hinna ned om ett utbrott skulle vara nära förestående. I dag finns informationstavlor vid vulkanen som varnar den som bestiger Hekla för riskerna. Alla uppmanas att ha med sig mobiltelefonen för att kunna kontaktas av myndigheterna vid en evakuering.

Här kan du läsa mer om Hekla.

Majoritet nobbar alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker

55 procent av islänningarna säger nej till alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker. Men motståndet mot att tillåta dagligvaruhandeln att sälja starköl och lättvin minskar. Bland isländska män är opinionen delad i mitten - men bland kvinnor vill sex av tio behålla förbudet. Det visar en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið.

I alltinget ligger just nu ett förslag om att livsmedelsbutiker ska få sälja alkohol. I praktiken skulle det alltså sannolikt innebära att försäljningen flyttades från systembutiker till dagligvaruhandeln. Men det är tveksamt om förslaget kan få majoritet i parlamentet.

Nu uppger 55 procent av islänningarna att de motsätter sig försäljning av starköl och lättvin i livsmedelsbutiker. Däremot vill 45 procent tillåta försäljning. Män är mer positiva till förslaget - där 50 procent säger ja och 50 procent nej - medan kvinnor är mer negativa. Där säger 61 procent nej och 39 procent ja.

Attityderna till förslaget skiljer sig även mellan andra grupper. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år vill 56 procent tillåta försäljning. Bland dem som har fyllt 50 år är det däremot bara 32 procent som förespråkar en avreglering av alkoholmonopolet.

Hela 61 procent av Självständighetspartiets väljare vill slopa dagens förbud. Samma åsikt har 54 procent av Piratpartiets sympatisörer, 50 procent av Ljus framtids, 30 procent av Framstegspartiets och Socialdemokraternas och 25 procent av Gröna vänsterns. Varken regeringspartiernas eller oppositionens anhängare är alltså eniga i frågan.

Stödet för att tillåta försäljning av lättvin och starköl i dagligvaruhandeln har dock ökat. När samma fråga ställdes i höstas sade hela 67 procent nej till avreglering.

Här kan du läsa mer om attityder till alkoholförsäljning.

Dagens citat

"Med hjälp av goda vänner lyckades jag få ett möte med Geir H. Haarde och jag har bett honom om ursäkt och han har förlåtit mig och jag har gjort rent framför min dörr. Det visar vilken storartad personlighet Geir är som accepterar en sådan ursäkt. Det visar hans styrka som individ och hur han går helgjuten ut ur denna tragedi."

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdar i Morgunblaðið att hon blev förd bakom ljuset när alltinget 2011 röstade för att åtala tidigare statsministern Geir H. Haarde för försumlighet - läs mer här.

Minst två i cockpit hos både Icelandair och Wow Air

Minst två personer måste alltid befinna sig i cockpit under flygningar med Icelandair och Wow Air. Om en av piloterna tillfälligt lämnar cockpit ska någon annan ur besättningen göra den kvarvarande piloten sällskap. De nya reglerna införs efter tisdagens flygolycka i de franska Alperna där andrepiloten medvetet tros ha kraschat planet, rapporterar Vísir.

Tisdagens olycka då ett plan från German Wings kraschade i de franska Alperna under en flygning mellan Barcelona och Düsseldorf krävde 150 människoliv. Andrepiloten misstänks medvetet ha kraschat planet. När piloten lämnade cockpit för ett toalettbesök låstes dörren. Den gick därefter inte att öppna igen. Andrepiloten svarade inte på några kontaktförsök.

Amerikanska regler kräver att minst två ur besättningen alltid finns i cockpit. Om en pilot lämnar cockpit måste någon annan träda in tillfälligt.

I Europa finns inga sådana regler. Men de två isländska flygboalgen Icelandair och Wow Air tillhör den rad av europeiska flygbolag som nu inför samma system. Syftet är att förhindra att en pilot kan ta kommando över planet och utelåser övriga i besättningen, uppger Vísir.

Vulkanhot försenar ny bro över Jökulsá á Fjöllum

Vulkanhotet från Bárðarbunga stoppar det planerade brobygget över Jökulsá á Fjöllum vid Grímsstaðir. Brons fundament hade inte lyckats stå emot översvämningar från Vatnajökull. Nu planerar Vegagerðin i stället för ett brobygge norr om den sträckning som ringvägen har i dag. När arbetet ska börja är inte klart.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun visade att översvämningar från Vatnajökull skulle kunna strömma norrut genom Jökulsá á Fjöllum för att nå havet vid Öxarfjörður. Längs glaciärälvens sträckning finns tre broar - en vid Upptyppingar på höglandet som sannolikt skulle sköljas bort i den första vågen, en vid Kelduhverfi i Öxarfjörður och så ringvägsbron vid Grímsstaðir á Fjöllum.

Den enfiliga hängbron vid Grímsstaðir byggdes 1947. Den tros kunna stå emot ett vattentryck på 3 000 kubikmeter i sekunden. Vid ett utbrott i Bárðarbunga tros dock trycket från vattenmassorna kunna nå hela 20 000 kubikmeter i sekunden.

Från Vatnajökull skulle det ta vattenmassorna ungefär sju timmar att nå fram till Grímsstaðir. Om bron inte står emot trycket utan spolas bort av översvämningarna innebär det avsevärt försämrade kommunikationer till och från nordöstra Island.

Den ursprungliga planen var att bygga en ny och 230 meter lång bro 500 meter söder om den befintliga bron. Den gamla bron skulle stå kvar men enbart användas av fotgängare och ryttare.

Medan vulkanutbrottet rasade stod Vegagerðin redo att förstärka bron över Jökulsá á Fjöllum. Några översvämningar blev det aldrig, men hotet har inte försvunnit. Därför skjuter myndigheten enligt Framkvæmdafréttir upp anbudsförfarandet. Planen är nu i stället att bygga en ny bro längre norrut.

Det nya bygget planeras ungefär en kilometer norr om den tidigare planerade bron. Det bygget skulle kompletteras med 2,5 kilometer ny väg. Men de senaste planerna innebär att vägen dras närmare Grímsstaðir och att 4,5 kilometer ny väg behövs. Här är förutsättningarna bättre för ett lägre vattentryck och därmed ökar också sannolikheten för att bron skulle kunna stå emot översvämningar.

I stället för att korta ringvägen med en halv kilometer kommer sträckan att förlängas något. Men den tilltänkta platsen längre norrut gör det också möjligt att gräva upp marken runt brofästena samtidigt som översvämningar skulle kunna strömma över körbanan. Även om bron skulle stängas av skulle det gå snabbt att återställa den.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Lavinfara och ekonomi stoppar vinterväg till Árneshreppur

Att hålla vägen till Árneshreppur öppen under vintern skulle inte bara vara kostsamt utan dessutom farligt. Risken för laviner är stor på flera platser från Bjarnarfjörður i söder till Gjögur i norr. Eftersom kommunen dessutom är så liten har den sällan råd att betala för snöröjning. Det skriver inrikesminister Ólöf Nordal i ett svar på en interpellation från Jóhanna María Sigmundsdóttir.

Árneshreppur i Västfjordarna är med 54 invånare Islands näst minsta kommun. Från Bjarnarfjörður i söder slingrar sig väg 643 mellan höga fjäll och branta stup som leder rakt ned i Atlanten. Efter någon timmes körning uppenbarar sig Djúpavík, platsen för landets ensligaste hotell. I dag har den gamla sillmetropolen bara två invånare året runt.

Grusvägen slingrar sig därefter förbi det övergivna fiskeläget Gjögur och kommunens flygfält, förbi skolan i Trékyllisvík och fram till lanthandeln, bensinpumpen och sparbanksfilialen i Norðurfjörður. I den norra delen av kommunen bor majoriteten av Árneshreppurs invånare.

Mellan den 5 januari och den 20 mars är i regel Árneshreppur helt avskuret från omvärlden. Flyget ska visserligen gå mellan Reykjavík och Gjögur två gånger i veckan, men många turer ställs in på grund av oväder.

Mellan den 1 november och den 5 januari kan Vegagerðin ploga en gång i veckan för att hålla vägen framkomlig för fyrhjulsdrivna fordon. Under höst och vår kan vägen snöröjas två gånger i veckan - om det inte handlar om stora mängder snö som kräver stora ansträngningar.

Under vintern är Vegagerðin inte skyldigt att hålla vägen till Árneshreppur öppen. Sträckan mellan Gjögur och Norðurfjörður ska visserligen plogas två gånger i veckan i anslutning till flygtrafiken, men där är det stopp. Vägen söderut är inte sällan oframkomlig flera månader i sträck. De två invånarna i Djúpavík brukar vara insnöade både norrut och söderut.

Vinter efter vinter har lokalbefolkningen klagat på bristande snöröjning. Bland annat hävdar invånarna i Árneshreppur att myndigheterna bryter mot likställighetsprincipen. Den säger att alla medborgare ska ges samma möjligheter. Att inte kunna lämna hemkommunen anser de är ett brott mot principen samtidigt som den igensnöade vägen gör det svårt att bedriva någon verksamhet under vinterhalvåret.

Jóhanna María Sigmundsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, ställer i en interpellation till inrikesminister Ólöf Nordal en rad frågor om snöröjningen i Árneshreppur. Svaret är att det inte bara vore oförsvarligt dyrt att hålla vägen öppen. Det skulle dessutom vara förbundet med stor lavinfara.

Risken för laviner är stor vid Kaldbakur, Veiðileysa och Reykjarfjörður. Vid passet Veiðileysuháls är vägen särskilt dålig - och mängderna snö särskilt stora. Det innebär enligt Ólöf Nordal att lavinfaran är så akut att det enbart på grund av denna risk är ytterst tveksamt om vägen kan hållas öppen.

I år har ovädren i kommunen avlöst varandra, men mindre snö än vanligt har fallit. I fredags öppnades vägen till Árneshreppur på nytt. Under vintern har Vegagerðin när förhållandena varit gynnsamma tidigare plogat den två gånger. Kostnaden uppgick till 1,5 miljoner isländska kronor.

Mot att kommunen går in och betalar hälften av kostnaden kan Vegagerðin på uppmaning från Árneshreppur ploga vägen. Det har skett vid sju tillfällen de fem senaste åren. Eftersom kommunen har så få invånare blir det en hög kostnad per skattebetalare för att delfinansiera snöröjningen.

I svaret sägs det vidare att Árneshreppur inte är unikt. Flera andra vägar lyder under samma regler. Det gäller bland annat vägen över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði, vägen över Hellisheiði eystri, över Öxi, till Dettifoss och till Mjóifjörður.

Vad som skiljer Árneshreppur från de andra är - med undantag för Mjóifjörður - att där inte finns några boende under vinterhalvåret. Vid vattenkraftverket Mjólkárvirkjun, som ligger mellan Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði, finns två eller tre anställda som jobbar långa pass. De brukar hämtas med postbåten eller med bandvagn.

För invånarna i Mjóifjörður på östra Island är situationen däremot jämförbar med Árneshreppur. I år snöade vägen över Mjóafjarðarheiði igen för gott vid jul. Det lär dröja åtminstone ytterligare en månad innan Vegagerðin försöker öppna sträckan över heden. När det gjordes i slutet av maj förra året var snön på sina håll tio meter djup.

Det tjugotalet bofasta i Mjóifjörður har dock en pålitlig färja till Neskaupstaður som går två gånger i veckan. En annan fördel under vintern är att de flesta är verksamma inom fisket medan fårskötsel dominerar i Árneshreppur. Därför har många invånare i Mjóifjörður möjligheten att stanna till i grannfjordarnas städer under fisketurerna.

Här kan du läsa mer om vägsituationen i Árneshreppur, här mer om Mjóifjörður och här mer om Mjólkárvirkjun.

Dagens citat

"Vi behövde höja hos oss efter förändringar i momssystemet. Vi slapp dock höja läsken eftersom sockerskatten avskaffades. ... Detta är det bekvämaste priset på lång tid. Min personal är nöjd och det finns knappt växelpengar."

Baldur Ingi Halldórsson, vd för Bæjarins Bestu Pylsur, i Morgunblaðið om att regeringens höjning av matmomsen gör att priset för en varmkorv höjdes från 380 till 400 isländska kronor medan en läsk alltjämt kostar 200 kronor - läs mer här.

Jón Gnarr får äntligen heta Jón Gnarr

Komikern Jón Gnarr får efter många års kamp heta Jón Gnarr - åtminstone i USA. En domare i Houston godkände i går namnbytet som innebär att efternamnet Kristinsson är historia. Men om även isländska myndigheter kommer att acceptera bytet återstår att se.

Redan som tonåring började Jón Gunnar Kristinsson kalla sig Jón Gnarr. Med åren fungerade det inte längre enbart som ett artistnamn. Det var också detta namn som han ville bära.

Men myndigheterna satte sig på tvären. Visserligen kunde han så småningom stryka Gunnar och få Gnarr godkänt som mellannamn. Jón Gnarr Kristinsson blev han dock inte kvitt. Den isländska namnlagen tillåter nämligen gamla släktnamn att leva vidare, men några nya efternamn får inte tas upp. En person får heller inte sakna efternamn - vilket för dem som saknar släktnamn innebär patronymikon eller matronymikon.

Namnlagen är dock på många sätt ihålig. Till exempel kan en isländsk medborgare som är född i utlandet flytta till Island utan några krav på att byta namn - oavsett om dessa följer lagen eller inte.

Det är en sådan lucka som Jón Gnarr nu hoppas kunna utnyttja. För tillfället är han bosatt i Houston. På Facebook berättade han i går att en amerikansk domare nu klubbat namnändringen. Kristinsson är borta. Jón Gnarr heter bara Jón Gnarr - där det senare alltså är ett efternamn.

Jón Gnarr hoppas inte bara att han för gott blivit av med Kristinsson. Om myndigheterna efter hans återkomst till Island väljer att betrakta Gnarr som ett släktnamn öppnar det en möjlighet för hans barn att ta samma namn. Med tanke på att namnlagen brukar tolkas snävt är det dock sannolikt så att den sista striden om Jón Gnarrs namn inte är över.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarr och namnlagen.

Vill låta 16-åringar rösta i val till alltinget

16-åringar ska få rösträtt i val till alltinget på Island. Men för att kunna ställa upp i allmänna val krävs det fortfarande att kandidaten har fyllt 18 år. Genom att sänka åldern för rösträtt ska demokratin utvecklas. Det skriver Socialdemokraternas Árni Páll Árnason och Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir i ett förslag.

Valdeltagandet på Island sjunker stadigt. I valet till alltinget våren 2013 var det bara 81,5 procent som röstade - den lägsta siffran någonsin enligt statistik från Hagstofa Íslands.

Under förra årets kommunalval var valdeltagandet ännu sämre. Bara 66,5 procent röstade, vilket var nytt bottenrekord för isländska kommunalval. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper var stora. Hela 82,8 procent av islänningar i åldern 65 till 69 år röstade. Mest ointresserade var 20- till 24-åringar där bara 45,4 procent gick till vallokalen.

Nu vill Socialdemokraternas Árni Páll Árnason och Kristján L. Möller tillsammans med Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir ge 16-åringar rösträtt i val till alltinget. Genom att sänka rösträttsåldern från 18 år anser de att fler unga kommer att engagera sig i demokratiska och politiska frågor.

I förslaget skriver de att tendensen på Island är samstämmig med övriga Europa - valdeltagandet minskar, och det är särskilt yngre väljare som struntar i att rösta. Samtidigt anser de att det finns stora demokratiska vinster med att sänka rösträttsåldern. Bland annat tror de alltså att fler unga skulle ge sig in i politiken.

De fyra motionärerna räknar i förslaget upp ett antal länder och områden där liknande förändringar tidigare genomförts. Som ett lyckat exempel nämns folkomröstningen om självständighet för Skottland, där även 16-åringar fick rösta.

Eftersom en sänkning av rösträttsåldern innebär en förändring av konstitutionen måste den klubbas i alltinget vid två tillfällen med ett val emellan.

Förslaget kommer sedan Socialdemokraterna under helgens landsmöte tog ställning just för att även 16-åringar ska få rösta.

Vulkangas från Bárðarbunga över gränsvärdet i 107 timmar

Satellitbild över södra Island
från den 16 mars. Det nya lavafältet
vid Holuhraun syns tydligt norr
om Vatnajökull.
Foto: ESA

I 107 timmar var föroreningarna från vulkanutbrottet vid Holuhraun över gränsvärdena i Höfn. Trots att det snart har gått en månad sedan utbrottet upphörde kan halterna av giftiga vulkangaser fortfarande nå nivåer som är förenade med akut livsfara. Under gårdagen placerades ny mätutrustning vid Holuhraun för att förstärka bevakningen av området. Platsen kommer att övervakas av polis åtminstone fram till hösten.

Det har snart gått en månad sedan det halvårslånga utbrottet vid Holuhraun upphörde. Jordskalvssvärmen är däremot inte över och är nu inne på sin åttonde månad. Trenden håller dock i sig - skalven blir gradvis färre och svagare.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun var det gasrikaste på Island sedan 1700-talet. Den dagliga produktionen av svaveldioxid var 20 000 till 60 000 ton, vilket kan jämföras med de dagliga utsläppen inom EU på totalt 14 000 ton eller Alcoas aluminiumsmältverk i Reyðarfjörður som släpper ut 16 ton om dygnet, skriver Fréttablaðið.

Värst i befolkade områden var det i Höfn den 26 oktober förra året då 21 000 mikrogram svaveldioxid fanns i varje kubikmeter luft. I Reykjahlíð gjordes toppnoteringen på 5 800 mikrogram den 1 oktober och i Reyðarfjörður på 4 000 mikrogram den 13 september.

Halterna av den giftiga vulkangasen var dock ännu högre vid platsen för utbrottet. Vid Holuhraun uppmättes 130 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft och i ett flygplan direkt ovanför kratern 90 000 mikrogram.

Före utbrottet hade på Island inga halter över 200 mikrogram noterats. Vulkangaserna drabbade inte bara Island. På Irland registrerades den 6 september 498 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft - hela 140 mil från Holuhraun. Gränsvärdet för hälsorisker ligger på 350 mikrogram.

I hela 107 timmar låg halten av svaveldioxid över gränsvärdet i Höfn. I Reykjavík var antalet timmar 59 och i Reyðarfjörður 49 timmar, uppger RÚV.

Holuhraun har nu öppnats för besökare, även om det inte är tillåtet att beträda själva lavafältet. Det innebär dock inte att risken för giftiga vulkangaser är över. Holuhraun kan komma att ge ifrån sig gaser i ytterligare några månader.

Polisen kommer därför enligt Morgunblaðið att fortsätta övervaka Holuhraun åtminstone fram till hösten. Som tidigare kommer det att finnas polis på plats dygnet runt. Utöver att hålla uppsikt över besökare så att ingen utan lov beträder de områden som kräver särskilt tillstånd ska de också kunna leda en eventuell evakuering vid ett nytt utbrott. Deras bas blir fjällstugan vid Drekagil.

Veðurstofa Íslands installerade i går ny mätutrustning vid Holuhraun. Det handlar om två nya webbkameror, tre vattenståndsmätare och fem gasmätare. De bidrar till bättre övervakning av området om det skulle behöva evakueras på nytt. Baldur Bergsson, expert på gasmätningar vid Veðurstofa Íslands, säger till RÚV att det är viktigt att alla besökare är medvetna om farorna:

"Vi räknar med att det vid stilla dagar kan samlas gas i sänkor och det kan vara mycket farligt. ... Den kan vara luktfri, till exempel kolmonoxidförgiftning som vi har sett när vi senast åkte upp till kratern och ofta såg här medan utbrottet pågick. Så är det svaveldioxid, denna gas som det känns en stark lukt av. När det går över en viss gräns så känner vi inte längre lukten av den. Först då har det blivit farligt. Så detta är något som vi måste vara bekymrade över."

Vägen till Holuhraun är mycket svårframkomlig. Från Möðrudalur tog det enligt RÚV gruppen från Veðurstofa Íslands sex timmar, vilket betyder att de körde över det snötäckta höglandet i en hastighet av tio kilometer i timmen.

En annan farhåga är att föroreningarna från Holuhraun ska orsaka försurning i vattendrag i samband med vårens snösmältning. Geokemisten Sigurður Reynir Gíslason säger till RÚV att den risken sannolikt minskat. Vinterns alla oväder har präglats av tvära kast mellan höga och låga temperaturer. Därför har det vid milda temperaturer skett viss avsmältning. Därmed har inte snön kunnat samla sig på samma sätt, vilket bör medföra att risken för hög koncentration av föroreningar minskat.

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson skriver i ett blogginlägg att det nu finns fem synliga kalderor vid Bárðarbunga. Han förutspår att värme efter utbrottets slut inte längre kommer att söka sig uppåt i berget. I stället väntar han sig att kalderorna sakta fylls med is och snö.

Förra tisdagen inträffade 24 jordskalv vid Bárðarbunga med högsta magnitud på 1,1. Förra onsdagen var antalet skalv 28 med en topp på 2,0, i torsdags 49 skalv med en topp på 1,2, i fredags 36 skalv med en topp på 1,7, i lördags 11 skalv med en topp på 1,5, i söndags 27 skalv med en topp på 1,5, i måndags 53 skalv med en topp på 1,4, i tisdags 51 skalv med en topp på 1,5 och i går 40 skalv med en topp på 1,8.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Holuhraun.

Dagens citat

"Någonstans stötte jag på en undersökning om att om får går fritt i landet så lägger det aldrig sina stigar brantare än sex grader. Och detta är en mycket bekväm lutning för fotgängaren."

Páll Ásgeir Ásgeirsson, guide och guideboksförfattare, i RÚV om att fårstigar bör utnyttjas när anstormningen av turister till Island kräver nya gångvägar i naturen.

Smygfilmade samlag med 15-åring - får villkorlig dom

I hemlighet filmade den 20-årige mannen när han hade samlag med en 15-årig flicka. Mannen spred dock inte filmen. Men han sparade den på sin dator där hans fästmö fick se den. Därefter raderade han klippet. Nu döms han av Héraðsdómur Reykjaness till tre månaders villkorlig dom. Mannen ska också betala 300 000 isländska kronor i skadestånd.

I mars 2013 använde den då 20-årige mannen en webbkamera för att filma när han hade samlag med en då 15-årig flicka. Mannen gjorde inspelningen i hemlighet. Flickan fick veta att den existerade långt senare sedan det blivit klart att mannen visat den för sin fästmö.

Flickan krävde 1,5 miljoner isländska kronor i skadestånd. Héraðsdómur Reykjaness utdömer dock ett skadestånd på bara 300 000 kronor. Mannen får ett villkorligt straff på tre månader. Om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år slipper han avtjäna fängelsestraffet. Han ska dessutom stå för rättegångskostnader på 368 500 kronor.

Domstolen anser att det är uppenbart att flickan kränkts av inspelningen. Men det finns enligt domen ett antal förmildrande omständigheter för mannen. Han spred inte filmen utan raderade den efter en tid. Vidare gjordes inspelningen när det var nästan mörkt i rummet, vilket gjorde flickan svår att identifiera. Mannen erkände också att han smygfilmat flickan.

Héraðsdómur Reykjaness ger alltså offret bara en femtedel av det begärda skadeståndet. Skälet är att det under rättegången inte presenterades några bevis för att flickans mentala hälsa påverkats negativt av händelsen.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Opposition i uppror: Ingen förtur för EU-folkomröstning

Oppositionens förslag om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid tas inte upp på alltingets dagordning förrän efter påsk. Talmannen Einar K. Guðfinnssons beslut fick i går hård kritik från oppositionsledarna. Han tillbakavisade kritiken och hävdade att syftet var att ge tid åt en grundlig debatt om EU-frågan.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson rundade både alltinget och utrikesnämnden för att meddela EU att Island inte längre vill ha kandidatstatus. Oppositionens svar blev ett förslag om att en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid ska hållas den 26 september. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet.

Förslaget handlar inte bara om att oppositionen vill att EU-frågan ska avgöras i en folkomröstning. Den handlar också om att tvinga regeringen att förklara varför den väljer att rösta nej till något som var ett uttalat vallöfte från både Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Oppositionen räknade med att förslaget skulle behandlas i alltinget redan före påsk. Men i går meddelade talmannen Einar K. Guðfinnsson att det kommer att debatteras först efter ledigheten. Det betyder att förslaget om en folkomröstning tidigast tas upp i parlamentet den 13 april.

Oppositionsledarna är medvetna om att tiden till påskledigheten är knapp. Gårdagen inräknad återstod bara tre dagars debatt i alltinget. De ville därför förkorta talartiden för att ett avgörande skulle kunna ske före helgen. Det var dock inget steg som Einar K. Guðfinnsson var redo att ta.

Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern, ansåg att ett förslag som fyra partiledare undertecknat snabbt borde komma upp på dagordningen. Socialdemokraten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir hävdade att regeringen inte lagt något förslag som hade högre prioritet. Och den pågående debatten, där regeringen vill omstrukturera u-hjälpen, borde enligt henne helst inte äga rum.

En som stämde in i kritiken var Socialdemokraternas Össur Skarphéðinsson. Han ansåg att frågans vikt och oppositionens enighet borde vara tillräckliga skäl för att omedelbart föra upp den på dagordningen. Att fyra av fem islänningar vill folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid nämnde han som ett annat skäl.

Piratpartiets Jón Þór Ólafsson sade att det var uppenbart att regeringen agerade på ett sätt som skulle få EU att stänga dörren för ett isländskt medlemskap genom att riva ansökan. Därmed skulle regeringen inte behöva ta det avgörande steget utan skulle i stället kunna skylla åtgärden på EU. Det var enligt Piratpartiets Jón Þór Ólafsson ett viktigt skäl till att behandla förslaget omedelbart.

Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, ifrågasatte talmannens beslut, men sade sig samtidigt acceptera det. Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir efterlyste sakliga argument för varför debatten inte fick företräde. På Twitter kom Guðmundur Steingrímsson med en tänkbar förklaring - och undrade ironiskt om oppositionen precis som Gunnar Bragi Sveinsson kanske skulle vända sig till EU först.

Självständighetspartiets Guðlaugur Þór Þórðarson sade sig välkomna en debatt om Islands framtida förhållande till EU. Eftersom det är en viktig fråga ville han inte att den skulle skyndas genom alltinget utan i stället diskuteras utförligt. Partikamraten Ragnheiður Ríkharðsdóttir - som tillhör partiets lilla EU-positiva falang - uppgav däremot att hon var redo att debattera frågan när som helst.

I debatten har Gunnar Bragi Sveinsson hävdat att regeringens brev till EU om att Island inte längre ska ha kandidatstatus var ett svar på en begäran från unionen. Enligt utrikesministern ska EU ha uppmanat regeringen att förtydliga Islands position. Han har även sagt att det brev som nyligen skickades till EU ska ha varit ett resultat av en dialog med unionen.

Brynhildur Pétursdóttir, alltingsledamot för Ljus framtid, kräver i en interpellation att Gunnar Bragi Sveinsson redogör för vilka dokument eller uttalanden som utgör grunden för hans påståenden om att EU ska ha krävt förtydliganden från regeringen.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Jón Gnarr ställer inte upp i presidentvalet

Jón Gnarr ställer inte upp i det isländska presidentvalet sommaren 2016. I en krönika i Fréttablaðið skriver han att ett avgörande skäl till beslutet är att han inte står ut med den politiska kulturen på Island som han dömer ut som sorglig och patetisk. Men Jón Gnarr utesluter samtidigt inte att han kan komma att kandidera någon gång i framtiden.

Med femton månader kvar till presidentvalet finns det alltjämt ingen som har anmält sin kandidatur. Jón Gnarr, komiker och tidigare borgmästare i Reykjavík, har varit den stora förhandsfavoriten. När han nu väljer att inte ställa upp står dörren öppen för Ólafur Ragnar Grímsson. Envisa rykten gör gällande att den sittande presidenten ännu en gång ångrat sig - och kan tänka sig ytterligare en fyraårsperiod.

Avgörande för Ólafur Ragnar Grímsson kan bli EU-frågan. Om regeringen nu lyckas få bort den från dagordningen minskar sannolikheten för att han ställer upp. Om ansökan däremot lever är det förmodligen något som kan få den uttalat EU-skeptiske presidenten att fortsätta.

Jón Gnarr redogör för sitt beslut i en krönika i Fréttablaðið. Han skriver om hur han på ungdomsvårdsskolan i Núpur i Dýrafjörður för sina kamrater i rökrummet sade att han skulle bli borgmästare eller president. Alla skrattade. Senare kunde han åtminstone skriva in ett av jobben på meritförteckningen.

I de opinionsmätningar som gjorts har Jón Gnarr varit den främsta kandidaten. På Facebook har över 6 000 personer uppmanat honom att ställa upp i presidentvalet nästa sommar.

Han skriver att han har tänkt igenom saken noga och att han "är tacksam för detta förtroende, denna vänskap och stöd". Jón Gnarr skriver vidare att flera saker står i vägen för en kandidatur. Han tror inte på gud och tänker heller inte låtsas att han gör det. Han ogillar den snobbism som omger vissa sidor av ämbetet. Och han vill inte dra in sin familj i den politiska kultur som han avskyr:

"Jag skulle gladeligen komma på premiärer, hälsa nya ambassadörer välkomna till landet, titta på operor och öppna lantbrukarnas årsstämma, hålla mottagningar och äta andlår med kungligheter i Danmark. Det som jag inte kan av detta kan jag lära mig. Men det är något annat som jag inte kan stå ut med. Jag blir uttråkad av framfusighet, fräckhet och ohyfs. Jag försöker att undvika människor som ser det som en normal del av det dagliga umgänget. Jag blir förskräckt över tanken att på detta sätt bli en del av den sorgliga och patetiska kultur som är isländsk politikkultur. Jag orkar inte stå mitt emot den fräcka karln igen. Jag kan bara inte erbjuda mig själv och min fru detta. Jag kan inte erbjuda mina pojkar detta."

Jón Gnarr skriver att han har vägt fördelar mot nackdelar. Uppdraget som president kännetecknas enligt honom främst av kravet på att vara prydlig, att uppföra sig och att dyka upp på rätt plats. Men det är också ett ämbete som låter sig formas av innehavaren.

Jón Gnarr berättar att han bland annat skulle använda residenset Bessastaðir med den intilliggande kyrkan och kyrkogården för att hålla en halloween-fest som skulle vara så storslagen att den skulle omtalas långt utanför landets gränser. Men det skulle också irritera många - "särskilt dem som tycker att värdighet och ära är viktigare än glädje och magi":

"Jag tror att jag skulle bli en fin president. Jag älskar Island och folket som bor där och vill inget hellre än att se det växa och utvecklas i framtiden. Jag tror att jag skulle bli en ganska folklig president. Men jag skulle också engagera mig på den internationella arenan. Jag skulle ta tydlig ställning i frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter, fredsfrågor och klimatfrågor. Jag skulle försöka använda ämbetet och mig själv för att marknadsföra Island och locka regissörer, musiker, författare, filmskapare och alla dem som har spännande och intressanta idéer att föra fram till landet. Men jag vet att jag skulle provocera många. Jag skulle vilja förändra mycket som jag tycker är stagnerat och omodernt. Jag skulle försöka komma undan det som jag tycker känns tillgjort eller snobbigt."

Samtidigt utesluter inte Jón Gnarr att han någon gång i framtiden ställer upp i presidentvalet. Men det blir alltså inte redan 2016.

Två namn som det funnits en del spekulationer runt är tidigare statsministern Þorsteinn Pálsson och tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson. Bägge säger till Eyjan att de inte tänker kandidera.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"In a way, I feel that fate was playing with me. ... I was making a joke, but when I had delivered the punchline, I realized that the joke was kind of on me."

Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, i CW39 om hur han tog makten i den isländska huvudstaden.

Isländska pirater har minst förtroende för polisen

Fyra av fem islänningar säger sig ha förtroende för polisen. Men alla tycker inte att polisen är lika pålitlig. Hela 91 procent av Självständighetspartiets väljare litar på polisen - jämfört med bara 62 procent av Piratpartiets sympatisörer. Det visar en opinionsundersökning utförd av Vísir.

Förtroendet för polisen är högt bland islänningarna. Hela 78 procent svarar att de har stort eller ganska stort förtroende för polisen medan bara 5 procent uppger att förtroendet är litet eller mycket litet. Resterande 17 procent säger att de varken litar på eller misstror polisen.

Mest skeptiska är Piratpartiets väljare där 62 procent säger att de har förtroende för polisen. Vidare svarar 17 procent att förtroendet är lågt eller mycket lågt. Så många som misstror polisen finns inte i någon annan väljargrupp.

Störst förtroende - hela 91 procent - åtnjuter polisen hos Självständighetspartiets anhängare. Motsvarande siffror är för Framstegspartiet 86 procent, Socialdemokraterna 79 procent, Gröna vänstern 72 procent och Ljus framtid 63 procent.

Här kan du läsa mer om förtroendemätningar.

Turister: För många besökare vid Geysir och Jökulsárlón

Fyra av tio besökare tycker att det är för många turister vid Geysir och Jökulsárlón. Missnöjet riktar sig framför allt mot stora gruppresor. Geysir är den turistattraktion där besökarna anser att det stora antalet gäster är mest störande. Det är också den plats där människans spår är synligast. Det visar en undersökning utförd på uppdrag av Ferðamálastofa.

I somras tillfrågades över 12 000 besökare om sina upplevelser av några av Islands främsta turistattraktioner. Där ingick åtta platser på västra och södra Island: Djúpalónssandur, Hraunfossar, Geysir, Hakið vid Þingvellir, Seltún vid Krýsuvík, Húsadalur vid Þórsmörk, Sólheimajökull och Jökulsárlón. Undersökningen utfördes på uppdrag av Ferðamálastofa.

Den genomsnittliga turisten är mycket nöjd med sina upplevelser av den isländska naturen. En klar majoritet ger tummen upp för bland annat service, information, renlighet och gångstigar. Det är också sällsynt att turister upplever att naturen påverkats negativt av det stora antalet besökare.

Men det finns platser som sticker ut - och där det är uppenbart att antalet turister börjar närma sig taket. Det gäller framför allt Geysir och Jökulsárlón. Där svarar fyra av tio att gruppresorna och turistbussarna är för många. Dessutom uppger en tredjedel att antalet besökare på dessa platser i allmänhet är för högt.

På de övriga platserna var det betydligt färre som ansåg att det blivit för trångt. Vid Þórsmörk och Þingvellir var det var femte turist som svarade att besökarna var för många. Vid Seltún, Sólheimajökull, Hraunfossar och Djúpalónssandur var det bara omkring var tionde.

Geysirområdet sticker ut på flera sätt. Här är det många som upplever att människan gjort ingrepp på naturen. Klagomålen på gångstigar var flest här och vid Þórsmörk. På plussidan får toaletterna vid Geysir undersökningens högsta betyg i kategorin.

Jökulsárlón är en annan plats som sticker ut. Många turister reagerade på att det var skräpigt och trångt vid glaciärlagunen. Dessutom uppgav flera att växtligheten skadats på grund av otillräckliga gångstigar.

Undersökningen är ett svar på den oro som finns på vissa håll inom turistnäringen. Somliga befarar att antalet besökare växer för snabbt. Under sommaren - då flest turister besöker Island - finns det därför en risk att naturupplevelserna, som för många utgör huvudskälet för resan, påverkas negativt.

Det finns enligt undersökningen inga utbredda tecken på att antalet besökare har nått smärtgränsen. Majoriteten av de åtta attraktioner som undersökts får överlag höga betyg av besökarna. Platser som Geysir och Jökulsárlón avviker dock från mönstret. Där kan det behövas åtgärder för att kunna hantera ökningen av utländska gäster.

Turister har fått besvara samma enkäter även under hösten och vintern. De svaren har ännu inte analyserats.

Tomatplantan som inte fick finnas på Surtsey

Strandråg, ostronört, marviol, saltarv - och tomat. När de första växterna tog Surtsey i besittning fanns en högst otippad planta på vulkanön. Men tomaten hamnade aldrig i några officiella uppteckningar över växtligheten. I stället såg Ágúst Bjarnason till så att plantan försvann. Nästan femtio år senare skriver han om den välbevarade hemligheten i Eyjafréttir.

I november 1963 reste sig Surtsey ur Atlantens djup. Vulkanutbrottet skulle vara i nästan fyra år. Men det dröjde inte ens en månad innan regeringen klubbat namnet på det som skulle bli Islands sydligaste utpost. Beslutet föll inte i god jord bland invånare på Västmannaöarna. Många öbor ville själva namnge nytillskottet i familjen.

I december samma år seglade öbor från Hemön till Surtsey. Trots lavaregnet gick de i land. På den knappt månadsgamla ön bankade de ned den isländska flaggan, Västmannaöarnas kommunvapen och en skylt som skulle berätta för andra besökare var de hamnat: Vesturey.

Men myndigheterna lyssnade inte på öborna. Namnet Surtsey kvarstod. Vulkanön skulle inte - vilket öborna alltså ville - döpas i förhållande till dess geografiska läge till Hemön.

Skyltar och flaggor lär snart ha begravts under aska och lava. Besökarna blev heller inte särskilt många. Redan under pågående utbrott bestämde sig myndigheterna år 1965 för att skydda Surtsey. Den blev tidigt ett naturreservat som ingen fick besöka utan tillstånd.

För vetenskapen har Surtsey fungerat som något av ett verklighetens laboratorium. Ett av syftena med skyddsåtgärderna var just att forskare skulle kunna studera hur växtlighet och djurliv intog nytt land.

De enda regelbundna besökarna till Surtsey är ett par vetenskapliga expeditioner om året. När ön fick världsarvsstatus av Unesco var just ansträngningarna att minimera människans inverkan på utvecklingen ett viktigt skäl för beslutet.

Tidigt kunde forskarna konstatera att strandråg, ostronört, marviol och saltarv tillhörde de första växterna på ön. Eftersom de lätt sprids med vinden var det väntat. Ett udda fynd upptäcktes 1969 - och det har hållits hemligt ända tills nu. Ágúst Bjarnason, som denna sommar arbetade på ön just för att kartlägga växtligheten, avslöjar i Eyjafréttir en riktig högoddsare.

I artikeln skriver Ágúst Bjarnason att han för tillfället befann sig i Reykjavík när han fick veta att en underlig planta spirade i lavan. En grupp utländska naturvetare och en isländsk botaniker funderade på om det kunde vara tuvbräcka, men de var långt ifrån säkra.

Det dröjde tre dagar innan Ágúst Bjarnason på nytt kunde stiga i land på Surtsey. Snart hittade han plantan. Jämfört med den beskrivning han fått tycktes den ha vuxit rejält på bara några få dagar. Den var omkring 15 centimeter hög och påminde honom om potatisblast.

Ágúst Bjarnason satte spaden i marken. När han grävt fram plantan tvekade han inte längre. Det var tveklöst en tomatplanta.

Att den hade kommit dit utan mänsklig assistans trodde inte Ágúst Bjarnason. Han grävde upp hela plantan och lade den i en plastkasse. Hans förklaring till att tomaten var en av de första växterna på Surtsey var att någon forskare - i strid mot reglerna - uträttat sina behov på platsen. Och där ska alltså fröna funnits med.

När Þórólfur Magnússon hämtade honom på ön fick påsen följa med. Men berättelsen fick förbli en hemlighet. Ágúst Bjarnason skriver att forskarnas rykte hade skadats om nyheten om fyndet hade spridits utanför en liten krets av öbor. Därför var det också viktigt att hela tomatplantan grävdes upp så att det inte skulle finnas några bevis för människans inverkan på växtligheten på Surtsey.

Här kan du läsa mer om växtlighetens utbredning på Surtsey.

Dagens citat

"Människor har verkligen behövt klia sig i huvudet för att försöka förstå vad den isländska statens avsikt är. Den är inte på något sätt uppenbar genom detta brev. Regeringen deklarerar att den inte har något intresse av att ansluta sig till EU och vill inte räknas som ett kandidatland, men har dock inte dragit tillbaka ansökan. Detta är unikt i utrikesrelationer, att en stat på formellt sätt ansöker om medlemskap i en internationell organisation. Sedan förklarar att den inte har intresse av att gå vidare med denna ansökan, dock utan att dra tillbaka den på formellt sätt, och på det sätt som människor naturligtvis ska tillämpa. Detta lämnar alla i något slags förundran över vederbörande rikes verkliga avsikt. ... Vi har lyckats att göra oss obegripliga på den internationella arenan."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Vísir om regeringens hantering av EU-frågan - läs mer här.

En "mexikan" om isländskt guldfiskminne

En nation med guldfiskminne där korruption sker öppet mellan politiker och näringsliv. Så beskrivs Island i detta humorklipp där en påstådd mexikan återvänder till sitt maffiakontrollerade hemland bara för att konstatera att Island är värre. Klippet gör just nu stor succé på nätet.

En av fem islänningar har förtroende för alltinget

Förtroendet för alltinget rasar. Bara 18 procent av islänningarna känner tilltro till det folkvalda parlamentet. Även förtroendet för presidenten och bankerna faller. Bland vinnarna finns alltingets ombudsman och den särskilda ekobrottsåklagaren. Mest förtroende åtnjuter kustbevakningen, polisen och Háskóli Íslands. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup.

Det har gått sex och ett halvt år sedan finanskraschen drabbade Island. När islänningarna tillfrågas om förtroendet till myndigheter och institutioner präglas svaren alltjämt av krisen. Några av undersökningens vinnare - som alltingets ombudsman och den särskilda ekobrottsåklagaren - har den senaste tiden haft framgångar när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet och maktmissbruk.

I februari 2012 var det bara 10 procent som hade förtroende för alltinget. Sedan dess har parlamentet vunnit tillbaka en del av de islänningar som tvivlat. Nu vänder utvecklingen åter nedåt. Bara 18 procent har förtroende för alltinget - en minskning med 6 procentenheter jämfört med förra årets mätning.

Bättre går det för kommunfullmäktige i Reykjavík. Nu svarar lika många som förra året - 31 procent - att de har förtroende för kommunpolitikerna i rådhuset. När Capacent Gallup år 2008 för första gången frågade om just fullmäktige var det bara 9 procent som hade förtroende för de folkvalda i Reykjavík.

En annan förlorare är presidentämbetet. Förtroendet minskar med 4 procentenheter till 43 procent.

Den stora förtroendevinnaren är alltingets ombudsman, som ökar med 7 procentenheter till 54 procent. Ombudsmannen har det senaste året befunnit sig i rampljuset oftare än vanligt på grund av den avhoppade skandalministern Hanna Birna Kristjánsdóttir. Ombudsmannens skarpa kritik mot ministerns hantering av en medieläcka har uppenbarligen uppskattats av många islänningar.

Den särskilda ekobrottsåklagaren inrättades för att utreda brott med koppling till finanskraschen. Åklagarens hittills största framgång inträffade nyligen när fyra tidigare Kaupþing-toppar dömdes till rekordlånga straff för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman. Förtroendet för åklagaren ökar med 4 procentenheter till 61 procent - den näst högsta siffran någonsin.

I topp på förtroendebarometern finns kustbevakningen med 81 procent, vilket är en tillbakagång med 8 procentenheter. Tvåa är polisen med 77 procent, som backar med 6 procentenheter. Trea är Háskóli Íslands med 72 procent, en nedgång med 1 procentenhet.

Övriga förtroendesiffror är hälso- och sjukvården 60 procent (-2 procentenheter), riksåklagaren 53 procent (+3), medlingskommissionen 51 procent (+13), domstolarna 43 procent (oförändrat), statskyrkan 36 procent (-3), centralbanken Seðlabanki Íslands 29 procent (+1), ombudsmannen för skuldsatta 28 procent (+4), finansinspektionen Fjármálaeftirlitið 21 procent (+3) och affärsbankerna 12 procent (-2).

Piratpartiet störst på Island - ras för Självständighetspartiet

Piratpartiet är Islands största parti. I opinionsmätningar utförda av Fréttablaðið och MMR seglar piraterna förbi Självständighetspartiet - som i sin tur rasar i opinionen efter regeringens besked om att den sviker löftet om en folkomröstning i EU-frågan och rundar både alltinget och utrikesnämnden för att för gott kunna sätta punkt för medlemskapsförhandlingarna.

Att den EU-vänliga falang som finns inom Självständighetspartiet skulle straffa ordföranden Bjarni Benediktsson för löftessveket var inte oväntat. Samtidigt visar både Fréttablaðiðs och MMR:s senaste opinionsmätningar att det inte är EU-anhängarna inom Socialdemokraterna och Ljus framtid som tjänar på sveket. I stället är det Piratpartiet - som ständigt kräver mer direktdemokrati och transparens.

Piratpartiet får hela 29,1 procent i den undersökning som Fréttablaðið genomförde den 18 och 19 mars. Jämfört med den mätning som gjordes bara en vecka tidigare är det en ökning med 7,2 procentenheter.

Medan övriga partier ligger i princip stilla mellan mätningarna minskar Självständighetspartiet från 28 till 23,4 procent. De väljarna tycks alltså efter regeringens besked i EU-frågan ha gått direkt till Piratpartiet.

Socialdemokraterna klättrar 0,2 procentenheter till 16,3 procent, Framstegspartiet ökar 1,5 procentenheter till 11,6 procent, Ljus framtid minskar 0,2 procentenheter till 9 procent och Gröna vänstern backar 1,4 procentenheter till 9 procent. Övriga partier får 1,7 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle det ge Piratpartiet nitton mandat i alltinget. Självständighetspartiet får femton platser, Socialdemokraterna tio, Framstegspartiet sju och Ljus framtid och Gröna vänstern sex var.

Den sittande regeringen har enligt Fréttablaðiðs mätning alltså bara en tredjedel av platserna i alltinget. I ett sådant läge hade den tvingats att vända sig till Piratpartiet eller Socialdemokraterna för att bilda en majoritetsregering - eller till både Ljus framtid och Gröna vänstern.

Piratpartiet är visserligen alltjämt starkast i de tre storstadsvalkretsarna - norra och södra Reykjavík och sydväst. Men Piratpartiet plockar lika många mandat i de tre glesbygdsvalkretsarna som Framstegspartiet och Självständighetspartiet, två partier som av tradition är starka i landsbygden.

Det är främst unga islänningar som väljer Piratpartiet. I åldern 18 till 49 år svarar hela 37,7 procent att de skulle rösta på Piratpartiet om det var val i dag. Bland 50-åringar och äldre är motsvarande siffra 19,4 procent.

De fem övriga partierna i alltinget har fler anhängare bland dem som är 50 år och äldre. Störst är skillnaden bland Framstegspartiets sympatisörer. I åldern 18 till 49 år är det bara 8,5 procent som väljer Framstegspartiet jämfört med 14,9 procent bland de islänningar som har fyllt 50 år. Självständighetspartiet är starkast i den äldre gruppen med 26,3 procent, men hamnar alltså långt efter Piratpartiet i den yngre gruppen med 20,9 procent.

Stödet för regeringen är 36 procent. Hela 98 procent av Självständighetspartiets sympatisörer och 95 procent av Framstegspartiets väljare backar upp koalitionen. Hos oppositionspartiernas anhängare är däremot stödet svagt. Regeringen får stöd av 9 procent av Piratpartiets väljare, 8 procent av Gröna vänsterns och 6 procent av Socialdemokraternas.

Regeringen har fler anhängare bland islänningar som har fyllt 50 år än i gruppen 18 till 49 år. Siffrorna är 40 respektive 32 procent, skriver Fréttablaðið.

Med 23,9 procent - en ökning med 11,1 procentenheter jämfört med februarimätningen - är Piratpartiet störst även i MMR:s senaste väljarbarometer. Avståndet till Självständighetspartiet, som backar 2,1 procentenheter till 23,4 procent, ligger dock inom felmarginalen.

Socialdemokraterna får 15,5 procent (en ökning med 1 procentenhet), Framstegspartiet 11 procent (-2,1), Gröna vänstern 10,8 procent (-2,1) och Ljus framtid 10,3 procent (-4,7).

Inget annat parti är i närheten av femprocentsspärren till alltinget. Hushållens parti får 1,2 procent (+0,7), Gryning 1,1 procent (+0,8), Demokrativäktaren 0,9 procent (+0,2), Höger-gröna 0,6 procent (-0,7), Folkfronten 0,4 procent (+0,4), Sturla Jónsson 0,2 procent (-0,2), Landsbygdspartiet 0,1 procent (-0,6), Regnbågen 0 procent (-0,2) och Humanistpartiet 0 procent (-0,1). Övriga partier får 0,7 procent (-1,3).

Samtidigt som stödet för Piratpartiet ökar stiger också missnöjet med alltinget. Sedan Bästa partiet i Reykjavík lades ned är det främst Piratpartiet som ställer sig vid sidan om de fyra etablerade partierna: Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

I någon mån återspeglar Piratpartiets uppgång misstron mot alltinget och de etablerade partierna. Och det handlar inte bara om regeringens svek i EU-frågan. Den utlovade översynen av grundlagen - som fick stor uppslutning i en folkomröstning - har i dag i princip alla utom Piratpartiet glömt bort. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till RÚV att det inte är helt ovanligt att ett parti plötsligt lyfter i opinionen:

"Detta är kanske först och främst ett budskap om att folk är otåligt efter att se resultaten efter politikernas arbete, men dessa resultat har enligt alla måttstockar börjat att visa sig."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har närmast gjort det till sitt signum att bemöta kritik och motgångar med arrogans. Men hans respons är intressant. Visserligen finns det skäl till försiktig optimism när det gäller den ekonomiska utvecklingen, men den demokratiska utvecklingen har gått i motsatt riktning. Såväl alltinget som regeringen blir en allt mer isolerad företeelse.

Här är Framstegspartiet ett utmärkt exempel. När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tog över ledarskapet för sex år sedan ville partiet förhandla om villkor för EU-medlemskap men utan att nödvändigtvis gå med i unionen - en hållning som samme ordförande i dag anser vara omöjlig - och en översyn av grundlagen var till och med ett villkor för att backa upp den rödgröna minoritetsregering som hade makten fram till nyvalet våren 2009. Framstegspartiet har på grund av Självständighetspartiets motstånd också gett upp ambitionerna om förändringar av fiskekvotsystemet.

Alltinget - som gärna vill berömma sig som världens äldsta parlament - påminner ofta om en sandlåda för grälsjuka yrkespolitiker med bristande verklighetsförankring. Att förtroendet minskar är därför inte konstigt.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tycks ha uppfattningen att allt handlar om ekonomi. Men det finns ett färskt exempel på att i synnerhet yngre islänningar efterlyser andra prioriteringar hos politiker. Fokus på demokratisk utveckling, transparens, jämställdhet och mänskliga rättigheter var avgörande skäl för att komikern Jón Gnarr och hans Bästa partiet nyligen nådde så höga opinionssiffror som borgmästare i Reykjavík.

I alltinget är det formellt Ljus framtid som är Bästa partiets arvtagare. Men när det gäller vilka frågor som lyfts fram är det snarare Piratpartiet som går i samma spår. En annan förklaring till uppsvinget kan vara gruppledaren Helgi Hrafn Gunnarsson - en vass debattör som olika bedömare den senaste tiden listat som sin favoritpolitiker i alltinget.

Om Piratpartiet lyckas behålla samma stöd till nästa alltingsval återstår att se. Det finns dock gott om exempel på dagsländor i opinionen.

När Lilja Mósesdóttir förra mandatperioden grundade Solidaritet fick partiet i en mätning över 20 procent - men när valdagen närmade sig var intresset så litet att grundaren hoppade av samtidigt som Solidaritet aldrig ställde upp. Även Kvinnolistan hade på sin tid liknande upp- och nedgångar i opinionen. Vid ett tillfälle fick partiet över 20 procent i en mätning, men på valnatten blev det bara 4,9 procent. Kvinnolistan missade därmed femprocentsspärren med minsta möjliga marginal.

Den senaste tidens framgångar i opinionen har fått Piratpartiet att börja planera inför nästa alltingsval våren 2017. I Västfjordarna är en regionförening på väg att bildas. Alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir har i Morgunblaðið visserligen sagt att hon inte vill bli statsminister, men hon säger till Vísir att hon till nästa val vill att oppositionen går ihop för att fälla den sittande regeringen.

Syftet med alliansen är enligt Birgitta Jónsdóttir att i alltinget samla en majoritet för folkomröstningar både om en ny grundlag och om EU-förhandlingarnas framtid. Därmed vill hon kunna förhindra att vallöften inte infrias. Målet är att färdigställa ett förslag till ny grundlag. Om det får stöd i alltinget ska parlamentet upplösas och nyval hållas. Därefter blir det upp till det nya parlamentet att på nytt säga ja till grundlagsändringarna.

Birgitta Jónsdóttirs förslag har ännu inte fått klartecken från partikamraterna. Om Piratpartiet ställer sig bakom idén vill hon presentera den för de övriga oppositionspartierna redan i veckan. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir, Socialdemokraternas Árni Páll Árnason och Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson är enligt Vísir positiva till initiativet.

Helgi Hrafn Gunnarsson säger i Morgunblaðið att demokratiska reformer som han efterlyser är en folklig vetorätt mot alltingsbeslut och möjligheter för oppositionen i alltinget att lägga veto mot regeringsbeslut. I så fall skulle frågorna i stället avgöras i folkomröstningar. Han vill också att ministrar inte samtidigt ska kunna vara alltingsledamöter. Detta ska enligt Helgi Hrafn Gunnarsson bidra till en tydligare linje mellan dem som stiftar lagar och dem som ser till så att de fullföljs.

Här kan du läsa mer om Piratpartiets uppgång i opinionen.

Dagens citat

"Partiet är stukat efter denna häftiga attack som gjordes mot ordförandestolen. ... Det är ingen hemlighet att kandidaturen kom från något slags bakhåll och inte enligt den traditionella ordningen i allmänna val med den valrörelse som man kan förvänta sig. Och detta, utöver hur knapp marginalen var - minsta möjliga marginal - innebär det att partiet är avsevärt stukat efter denna händelse och det är faktiskt inte uppenbart hur ledningen ska kunna arbeta sig ur det här läget."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i RÚV om helgens ordförandeval inom Socialdemokraterna där Árni Páll Árnason segrade med en enda rösts marginal - läs mer här.