måndag 23 mars 2015

Piratpartiet störst på Island - ras för Självständighetspartiet

Piratpartiet är Islands största parti. I opinionsmätningar utförda av Fréttablaðið och MMR seglar piraterna förbi Självständighetspartiet - som i sin tur rasar i opinionen efter regeringens besked om att den sviker löftet om en folkomröstning i EU-frågan och rundar både alltinget och utrikesnämnden för att för gott kunna sätta punkt för medlemskapsförhandlingarna.

Att den EU-vänliga falang som finns inom Självständighetspartiet skulle straffa ordföranden Bjarni Benediktsson för löftessveket var inte oväntat. Samtidigt visar både Fréttablaðiðs och MMR:s senaste opinionsmätningar att det inte är EU-anhängarna inom Socialdemokraterna och Ljus framtid som tjänar på sveket. I stället är det Piratpartiet - som ständigt kräver mer direktdemokrati och transparens.

Piratpartiet får hela 29,1 procent i den undersökning som Fréttablaðið genomförde den 18 och 19 mars. Jämfört med den mätning som gjordes bara en vecka tidigare är det en ökning med 7,2 procentenheter.

Medan övriga partier ligger i princip stilla mellan mätningarna minskar Självständighetspartiet från 28 till 23,4 procent. De väljarna tycks alltså efter regeringens besked i EU-frågan ha gått direkt till Piratpartiet.

Socialdemokraterna klättrar 0,2 procentenheter till 16,3 procent, Framstegspartiet ökar 1,5 procentenheter till 11,6 procent, Ljus framtid minskar 0,2 procentenheter till 9 procent och Gröna vänstern backar 1,4 procentenheter till 9 procent. Övriga partier får 1,7 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle det ge Piratpartiet nitton mandat i alltinget. Självständighetspartiet får femton platser, Socialdemokraterna tio, Framstegspartiet sju och Ljus framtid och Gröna vänstern sex var.

Den sittande regeringen har enligt Fréttablaðiðs mätning alltså bara en tredjedel av platserna i alltinget. I ett sådant läge hade den tvingats att vända sig till Piratpartiet eller Socialdemokraterna för att bilda en majoritetsregering - eller till både Ljus framtid och Gröna vänstern.

Piratpartiet är visserligen alltjämt starkast i de tre storstadsvalkretsarna - norra och södra Reykjavík och sydväst. Men Piratpartiet plockar lika många mandat i de tre glesbygdsvalkretsarna som Framstegspartiet och Självständighetspartiet, två partier som av tradition är starka i landsbygden.

Det är främst unga islänningar som väljer Piratpartiet. I åldern 18 till 49 år svarar hela 37,7 procent att de skulle rösta på Piratpartiet om det var val i dag. Bland 50-åringar och äldre är motsvarande siffra 19,4 procent.

De fem övriga partierna i alltinget har fler anhängare bland dem som är 50 år och äldre. Störst är skillnaden bland Framstegspartiets sympatisörer. I åldern 18 till 49 år är det bara 8,5 procent som väljer Framstegspartiet jämfört med 14,9 procent bland de islänningar som har fyllt 50 år. Självständighetspartiet är starkast i den äldre gruppen med 26,3 procent, men hamnar alltså långt efter Piratpartiet i den yngre gruppen med 20,9 procent.

Stödet för regeringen är 36 procent. Hela 98 procent av Självständighetspartiets sympatisörer och 95 procent av Framstegspartiets väljare backar upp koalitionen. Hos oppositionspartiernas anhängare är däremot stödet svagt. Regeringen får stöd av 9 procent av Piratpartiets väljare, 8 procent av Gröna vänsterns och 6 procent av Socialdemokraternas.

Regeringen har fler anhängare bland islänningar som har fyllt 50 år än i gruppen 18 till 49 år. Siffrorna är 40 respektive 32 procent, skriver Fréttablaðið.

Med 23,9 procent - en ökning med 11,1 procentenheter jämfört med februarimätningen - är Piratpartiet störst även i MMR:s senaste väljarbarometer. Avståndet till Självständighetspartiet, som backar 2,1 procentenheter till 23,4 procent, ligger dock inom felmarginalen.

Socialdemokraterna får 15,5 procent (en ökning med 1 procentenhet), Framstegspartiet 11 procent (-2,1), Gröna vänstern 10,8 procent (-2,1) och Ljus framtid 10,3 procent (-4,7).

Inget annat parti är i närheten av femprocentsspärren till alltinget. Hushållens parti får 1,2 procent (+0,7), Gryning 1,1 procent (+0,8), Demokrativäktaren 0,9 procent (+0,2), Höger-gröna 0,6 procent (-0,7), Folkfronten 0,4 procent (+0,4), Sturla Jónsson 0,2 procent (-0,2), Landsbygdspartiet 0,1 procent (-0,6), Regnbågen 0 procent (-0,2) och Humanistpartiet 0 procent (-0,1). Övriga partier får 0,7 procent (-1,3).

Samtidigt som stödet för Piratpartiet ökar stiger också missnöjet med alltinget. Sedan Bästa partiet i Reykjavík lades ned är det främst Piratpartiet som ställer sig vid sidan om de fyra etablerade partierna: Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

I någon mån återspeglar Piratpartiets uppgång misstron mot alltinget och de etablerade partierna. Och det handlar inte bara om regeringens svek i EU-frågan. Den utlovade översynen av grundlagen - som fick stor uppslutning i en folkomröstning - har i dag i princip alla utom Piratpartiet glömt bort. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till RÚV att det inte är helt ovanligt att ett parti plötsligt lyfter i opinionen:
"Detta är kanske först och främst ett budskap om att folk är otåligt efter att se resultaten efter politikernas arbete, men dessa resultat har enligt alla måttstockar börjat att visa sig."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har närmast gjort det till sitt signum att bemöta kritik och motgångar med arrogans. Men hans respons är intressant. Visserligen finns det skäl till försiktig optimism när det gäller den ekonomiska utvecklingen, men den demokratiska utvecklingen har gått i motsatt riktning. Såväl alltinget som regeringen blir en allt mer isolerad företeelse.

Här är Framstegspartiet ett utmärkt exempel. När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tog över ledarskapet för sex år sedan ville partiet förhandla om villkor för EU-medlemskap men utan att nödvändigtvis gå med i unionen - en hållning som samme ordförande i dag anser vara omöjlig - och en översyn av grundlagen var till och med ett villkor för att backa upp den rödgröna minoritetsregering som hade makten fram till nyvalet våren 2009. Framstegspartiet har på grund av Självständighetspartiets motstånd också gett upp ambitionerna om förändringar av fiskekvotsystemet.

Alltinget - som gärna vill berömma sig som världens äldsta parlament - påminner ofta om en sandlåda för grälsjuka yrkespolitiker med bristande verklighetsförankring. Att förtroendet minskar är därför inte konstigt.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tycks ha uppfattningen att allt handlar om ekonomi. Men det finns ett färskt exempel på att i synnerhet yngre islänningar efterlyser andra prioriteringar hos politiker. Fokus på demokratisk utveckling, transparens, jämställdhet och mänskliga rättigheter var avgörande skäl för att komikern Jón Gnarr och hans Bästa partiet nyligen nådde så höga opinionssiffror som borgmästare i Reykjavík.

I alltinget är det formellt Ljus framtid som är Bästa partiets arvtagare. Men när det gäller vilka frågor som lyfts fram är det snarare Piratpartiet som går i samma spår. En annan förklaring till uppsvinget kan vara gruppledaren Helgi Hrafn Gunnarsson - en vass debattör som olika bedömare den senaste tiden listat som sin favoritpolitiker i alltinget.

Om Piratpartiet lyckas behålla samma stöd till nästa alltingsval återstår att se. Det finns dock gott om exempel på dagsländor i opinionen.

När Lilja Mósesdóttir förra mandatperioden grundade Solidaritet fick partiet i en mätning över 20 procent - men när valdagen närmade sig var intresset så litet att grundaren hoppade av samtidigt som Solidaritet aldrig ställde upp. Även Kvinnolistan hade på sin tid liknande upp- och nedgångar i opinionen. Vid ett tillfälle fick partiet över 20 procent i en mätning, men på valnatten blev det bara 4,9 procent. Kvinnolistan missade därmed femprocentsspärren med minsta möjliga marginal.

Den senaste tidens framgångar i opinionen har fått Piratpartiet att börja planera inför nästa alltingsval våren 2017. I Västfjordarna är en regionförening på väg att bildas. Alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir har i Morgunblaðið visserligen sagt att hon inte vill bli statsminister, men hon säger till Vísir att hon till nästa val vill att oppositionen går ihop för att fälla den sittande regeringen.

Syftet med alliansen är enligt Birgitta Jónsdóttir att i alltinget samla en majoritet för folkomröstningar både om en ny grundlag och om EU-förhandlingarnas framtid. Därmed vill hon kunna förhindra att vallöften inte infrias. Målet är att färdigställa ett förslag till ny grundlag. Om det får stöd i alltinget ska parlamentet upplösas och nyval hållas. Därefter blir det upp till det nya parlamentet att på nytt säga ja till grundlagsändringarna.

Birgitta Jónsdóttirs förslag har ännu inte fått klartecken från partikamraterna. Om Piratpartiet ställer sig bakom idén vill hon presentera den för de övriga oppositionspartierna redan i veckan. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir, Socialdemokraternas Árni Páll Árnason och Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson är enligt Vísir positiva till initiativet.

Helgi Hrafn Gunnarsson säger i Morgunblaðið att demokratiska reformer som han efterlyser är en folklig vetorätt mot alltingsbeslut och möjligheter för oppositionen i alltinget att lägga veto mot regeringsbeslut. I så fall skulle frågorna i stället avgöras i folkomröstningar. Han vill också att ministrar inte samtidigt ska kunna vara alltingsledamöter. Detta ska enligt Helgi Hrafn Gunnarsson bidra till en tydligare linje mellan dem som stiftar lagar och dem som ser till så att de fullföljs.

Här kan du läsa mer om Piratpartiets uppgång i opinionen.