Isländsk stenbitsrom får MSC-märkning

Isländsk stenbitsrom blir den första i världen att hållbarhetscertifieras av Marine Stewardship Council, MSC. Fisket av sjurygg fick klartecken från organisationen i januari i år. Nu har den första stenbitsrommen från detta fiske börjat säljas i svenska butiker. Det uppger MSC i ett pressmeddelande.

Under tre månader varje år fiskar drygt 300 mindre isländska båtar sjurygg. Hanen kallas stenbit och är något av vardagsmat i många fiskelägen, men den serveras också på en del restauranger. Honan kallas kvabbso och går ofta på export till Asien. Att honans rom kallas stenbitsrom är alltså allt annat än logiskt.

Det isländska fisket av sjurygg blir det första i världen som MSC-certifieras. Det innebär att även rommen nu får grönt ljus ur hållbarhetssynpunkt. Här hittar du en lista över producenter som säljer isländsk stenbitsrom.

Isländsk flicka utan giltigt namn och pass i snart ett år

När Þjóðskrá Íslands i somras vägrade att utfärda ett pass till tioåriga Harriet Cardew vände sig familjen till inrikesdepartementet. Tio månader senare är flickan alltjämt utan både giltigt namn och pass. Avgörandet har skjutits upp gång på gång. Samtidigt får två av hennes syskon resa obehindrat eftersom de fick sina namn i utlandet.

För fem år sedan sade Mannanafnanefnd nej till förnamnen Duncan och Harriet. Nämnden motiverade sitt beslut med att stavningen av namnen inte är förenlig med isländska språkregler. Föräldrarna Kristín och Tristan Cardew överklagade inte beslutet. I stället fortsatte de att använda de namn som nämnden sagt nej till.

Tristan och Kristín Cardew har fyra barn. Två av dem, Lilja och Belinda, är födda i Frankrike. Därmed hade barnen kunnat ges vilka namn som helst utan att isländska myndigheter hade kunnat protestera när de senare flyttade till Island.

Duncan och Harriet är däremot födda på Island. Därför måste deras namn efterleva de lagar och regler som syskonens namn inte behöver följa. Eftersom Duncan och Harriet aldrig givits några av myndigheten godkända namn kallas de i folkbokföringen i stället för Stúlka ('flicka') och Drengur ('pojke'), de "namn" som av folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands tilldelas alla som saknar godkända namn.

I somras vände sig föräldrarna till Þjóðskrá Íslands för att få nya pass utfärdade till Harriet och Duncan. Myndigheten sade nej. Þjóðskrá Íslands hade bestämt sig för att inte längre se mellan fingrarna med personer som saknade godkända namn. Tidigare hade myndigheten utfärdat pass trots att något giltigt namn inte funnits registrerat.

Eftersom barnen har dubbla medborgarskap kunde Harriet och Duncan få tillfälliga brittiska pass och familjen kunde genomföra sin semesterresa.

Genom juristen Ragnar Aðalsteinsson överklagade de beslutet till inrikesdepartementet. Han hävdade dels att Þjóðskrá Íslands i praktiken hade fråntagit barnen deras resefrihet, dels att namnlagen stod i strid med likhetsprincipen då olika principer gäller för personer födda på Island och personer som har invandrat.

Snart har det gått ett år sedan Ragnar Aðalsteinsson vände sig till inrikesdepartementet. Avgörandet har skjutits upp gång på gång. Det senaste beskedet är enligt Vísir att ett beslut ska komma i slutet på maj.

I sommar har familjen Cardew inte några planer på någon utlandsresa. Kristín Cardew säger till Vísir att det handlar om en principsak - hade exempelvis hon liksom pappan varit invandrad hade lagen inte förbjudit namnen Harriet och Duncan. Men då hon har isländskt ursprung är enda sättet att runda regelverket att ge barnen antingen ett godkänt förnamn eller ett godkänt mellannamn. Då skulle det vara tillåtet att kombinera något av dessa med Harriet och Duncan:

"Detta har tagit otroligt lång tid. ... Det är otroligt att det är möjligt att neka isländska medborgare ett pass. ... Som tur är tänkte vi inte resa till utlandet i sommar."

Här kan du läsa mer om namntvisten.

10 000 islänningar i strejk - turister riskerar bli strandsatta

Sexton isländska fackförbund går vid lunch i dag ut i strejk. Anställda vid närmare 2 000 företag inom bland annat turistindustrin och livsmedelsbranschen kommer att lägga ned sina arbeten. Striden gäller en höjning av minimilönen till 300 000 isländska kronor i månaden på tre år. En undersökning utförd av Gallup visar att nio av tio islänningar står bakom kravet.

Klockan 12 i dag går omkring 10 000 islänningar anslutna till något av de sexton fackförbunden inom Starfsgreinasamband Íslands ut i strejk. Om strejken blir av kommer turistindustrin att lamslås. Många av de anställda som tagits ut i strejk jobbar inom serviceyrken inom turistnäringen.

Tusentals turister kommer att bli strandsatta när i princip all personal utom chefer och kockar försvinner från hotellen. Researrangörer har redan ställt in många av dagens planerade utflykter eftersom många chaufförer har tagits ut i strejk. Även kött- och fiskeindustrin kommer att drabbas hårt.

Personalen vid Hvalfjörðurtunnelns betalstationer går också ut i strejk. Tunneln kommer dock att hållas öppen och passagen blir därmed tillfälligt avgiftsfri.

Starfsgreinasamband Íslands kräver att minimilönen höjs till 300 000 isländska kronor i månaden inom loppet av tre år. Hittills har motparten Samtök atvinnulífsins avvisat kravet och hävdat att medlemsföretagen inte har råd med en sådan löneökning.

Den första etappen av strejken varar i tolv timmar. Om det inte finns något avtal i nästa vecka lägger de fackligt anslutna ned arbetet i två dagar. Två veckor senare blir det ytterligare en tvådagarsstrejk. Från den 26 maj strejkar de anställda helt och hållet om det fortfarande inte finns någon överenskommelse mellan parterna.

Starfsgreinasamband Íslands har i dagsläget ett brett stöd för sina krav. Hela 91,6 procent av islänningarna är enligt en opinionsundersökning utförd av Gallup positiva till en höjning av minimilönen till 300 000 kronor. Bara 4,3 procent är emot en sådan höjning av ingångslönen medan 4,1 procent varken är positivt eller negativt inställda.

Starkast stöd för kravet finns bland islänningar i åldern 55 till 64 år. Där backar 94 procent upp fackets strid för 300 000 kronor som minimilön. Svagast är stödet i gruppen 25 till 34 år där 83 procent ställer sig bakom kravet.

Fler kvinnor än män sympatiserar med lönekravet. Stödet är däremot svagare bland högskoleutbildade än bland islänningar som gått grund- eller yrkesskola. Höginkomsttagare är mindre positiva till en höjd minimilön än låginkomsttagare.

I undersökningen fick deltagarna också svara på hur stor ingångslönen borde vara. Snittet blev 329 000 isländska kronor.

Hela 40,8 procent ansåg att minimilönen borde vara just 300 000 kronor. Vidare tyckte 45 procent att den borde vara ännu högre medan 14,3 procent svarade att den borde vara under 300 000 kronor.

Sedan tidigare strejkar Bandalag háskólamanna. Effekten av den strejken är att många myndigheter närmast är satta ur spel eftersom många jurister försvunnit. Även vården är hårt drabbad eftersom fackförbundet organiserar många tekniker.

Dagens citat

"Regeringen tillkännagav att den skulle engagera folkets samarbetsförmåga och arbeta mot oenighet och misstro, men går sedan fram med total respektlöshet gentemot folket och alltinget. Regeringspartierna sviker tydliga löften från förra valet om en folkomröstning om förhandlingarnas fortsättning, men får nu möjlighet att rätta till det sveket. Regeringen ordnar strid om saken, struntar i 55 000 underskrifter, sviker löften om en ordentlig debatt, skickar ett obegripligt brev, ger otydliga svar och tar till arrogans och ordklyverier i debatten."

Guðbjartur Hannesson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i Fréttablaðið om regeringens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan och oppositionens förslag om att folkomrösta i höst - läs mer här.

Nya osanningar från Hanna Birna Kristjánsdóttir

Hanna Birna Kristjánsdóttir återvände i måndags till alltinget för första gången sedan hon i november förra året hoppade av uppdraget som inrikesminister. Innan hon tog beslutet att lämna ministerjobbet hade hon gång på gång från alltingets talarstol kommit med osanningar och vilseledande påståenden om polisens utredning mot hennes eget departement.

I samband med återkomsten intervjuades Hanna Birna Kristjánsdóttir av Stöð 2. Där kom hon med nya osanningar. Hon påstod att hennes dator och telefon hade undersökts av polisen. Det stämmer dock inte. Såväl åklagare som polis har tidigare med hänvisning till proportionalitetsprincipen avstått från sådana undersökningar just eftersom där skulle kunna finnas annan känslig information med koppling till inrikesministerns uppdrag. Däremot ska enligt Kjarninn hennes passerkort ha undersökts.

Ovan kan du se intervjun med Hanna Birna Kristjánsdóttir och här läsa mer om turerna kring inrikesministerns avhopp.

En av elva: Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är hederlig

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är den isländska toppolitiker som oftast anses vara helt befriad från positiva egenskaper. Bara 9 procent tycker att han är hederlig. Och 5 procent säger att han kontakt med allmänheten. Flest positiva egenskaper har Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Det är inte bara Framstegspartiets opinionssiffror som är usla. Sedan tidigare är partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson Islands mest misstrodda toppolitiker. En ny opinionsmätning från MMR placerar statsministern i botten när det gäller positiva personliga egenskaper.

Bara 5 procent svarar att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har kontakt med vanliga medborgare och respekterar andras åsikter. Lika få anser att han är karismatisk och en född ledare. Något fler - 8 procent - tycker att han arbetar bra under press, medan 9 procent uppger att han är hederlig medan 11 procent säger att han är stark och bevakar allmänhetens intressen.

Inom ett par områden hamnar inte statsministern i botten. 22 procent svarar att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är bestämd, 21 procent att han står fast vid sina övertygelser och 15 procent att hans arbete når resultat.

Hela 50 procent av de tillfrågade säger att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson helt och hållet är befriad från de positiva egenskaper som tas upp i undersökningen.

Siffrorna för koalitionspartnern Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, är bara snäppet bättre. Här är det 40 procent som tycker att han saknar positiva egenskaper.

Bara 5 procent uppger att Bjarni Benediktsson har förståelse för vanligt folk. Något fler - 8 procent - tycker att han respekterar andras åsikter och försvarar allmänhetens intressen medan 10 procent säger att han är hederlig.

Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir fortsätter att vara Islands mest betrodda partiledare. Det är bara 15 procent som hävdar att hon helt saknar goda sidor.

Enligt islänningarna är hon den toppolitiker som främst står fast vid sina övertygelser (48 procent), hederligast (47 procent), mest bestämd (42 procent), mest karismatisk (36 procent), oftast tar strid för allmänhetens intressen (35 procent), bäst kontakt med allmänheten (34 procent) och den som mest respekterar andras åsikter (31 procent).

Näst populärast är Ólafur Ragnar Grímsson. Av de tillfrågade svarar 20 procent att presidenten inte har några positiva egenskaper. Han är den som främst förknippas med personlig styrka (30 procent), född till ledarskap (30 procent) och når resultat respektive jobbar bra under press (23 procent).

Sticker ut i mätningen gör Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir. I samtliga kategorier får hon i dag ett högre betyg än för ett år sedan. Hon rankas som tvåa när det gäller principfasthet (40 procent), hederlighet (35 procent) och uppsikten över allmänhetens intressen (31 procent).

I mars 2011, då Birgitta Jónsdóttir representerade Rörelsen i alltinget, var det hela 45 procent som ansåg att hon inte hade några positiva egenskaper. Fyra år senare har den andelen sjunkit till 21 procent. Därmed placerar hon sig som nummer tre efter Katrín Jakobsdóttir och Ólafur Ragnar Grímsson.

Reykjavíks borgmästare Dagur B. Eggertsson är med 34 procent Islands näst mest karismatiska politiker. Han får också goda betyg för hederlighet och kontakt med medborgarna (29 procent), principfasthet (28 procent), respekt för andras åsikter (24 procent) och styrka (21 procent).

Socialdemokraternas Árni Páll Árnason och Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson får i allmänhet låga siffror, även om snitten är högre än för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Árni Páll Árnason får den lägsta siffran i hela undersökningen - bara 3 procent anser att han är en född ledare. Motsvarande siffra är för Guðmundur Steingrímsson 4 procent. Lika låg är hans siffra när det gäller att nå resultat. Här ligger Árni Páll Árnason snäppet högre med 6 procent.

Här kan du läsa mer om misstroendet mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Minister i blåsväder - hyr av bolag som bjöds med till Kina

Illugi Gunnarsson kan i nästa vecka kallas till alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd. De senaste dagarna har det visat sig att kultur- och utbildningsministern inte bara valde ut ett företag han tidigare jobbat för att medverka under en resa till Kina. Illugi Gunnarsson hyr dessutom sin bostad av ett bolag ägt av företagets styrelseordförande.

Efter bankkraschen hösten 2008 tog Illugi Gunnarsson, som då var alltingsledamot för Självständighetspartiet, en paus från politiken. Skälet var att en fond han arbetat för utreddes för eventuell brottslighet. När utredningen lades ned återvände han till alltinget. Efter regeringsskiftet för två år sedan utsågs Illugi Gunnarsson till kultur- och utbildningsminister i den borgerliga koalitionsregeringen.

Under tiden som Illugi Gunnarsson var tjänstledig från alltinget utförde han fram till 2012 uppdrag för Orka Energy, ett isländskt företag som arbetar med utveckling av geotermisk energi i Asien. Illugi Gunnarsson jobbade som rådgivare för Orka Energy i Singapore. Hans jobb var att etablera kontakter med investerare i Sydostasien. I dag samarbetar företaget bland annat med statliga kinesiska Sinopec.

Styrelseordförande för Orka Energy är Haukur Harðarson. Bolaget uppstod ur spillrorna ur Reykjavík Energy Invest, det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkurs havererade investeringsprojekt. Orka Energy köpte alla tillgångar från Reykjavík Energy Invest utan att affären utannonserades.

I mars i år reste Illugi Gunnarsson till Kina för att diskutera affärsutbytet mellan länderna. Med på resan fanns företrädare för två isländska företag: den internationella livsmedelsteknikjätten Marel och lilla Orka Energy. Illugi Gunnarsson var på plats när Orka Energy undertecknade ett avtal med kinesiska ledare om fortsatt satsning på utveckling av jordvärme i landet. När ett liknande avtal skrevs under i slutet av 2013 närvarade också kultur- och utbildningsministern.

Efter hemkomsten förnekade Illugi Gunnarsson att Orka Energy hade fått någon specialbehandling. Han fanns inte längre på företagets lönelista och några andra intressekonflikter fanns enligt ministern inte.

Så var dock inte fallet. Sedan Illugi Gunnarsson utsetts till kultur- och utbildningsminister sålde han sin bostad på Ránargata i Reykjavík till OG Capital. Det var tidigare Illugi Gunnarssons bolag, men i dag ägs det av Haukur Harðarson. Skälet till att han sålde bostaden ska ha varit ekonomiska problem. Nu hyr han den i stället av Haukur Harðarsons OG Capital för 230 000 isländska kronor i månaden. Marknadshyran för motsvarande lägenhet är enligt Vísir minst 260 000 kronor.

Själva köpet ska ha inneburit att OG Capital övertog skulder på 55 miljoner isländska kronor, rapporterar Vísir. Taxeringsvärdet var dock enligt Stundin 39 miljoner.

I söndags vände sig Sigríður Hallgrímsdóttir, Illugi Gunnarssons assistent, till public service-bolaget RÚV. Skälet var att ministern ville bli intervjuad med anledning av ett tidigare inslag om korruption. Vad RÚV inte visste var att Stundin vid upprepade tillfällen ställt frågor till Illugi Gunnarsson om turerna kring hans bostad, men ministern hade då ännu inte besvarat dem.

Den som tog emot telefonsamtalet från Sigríður Hallgrímsdóttir var Ragnhildur Thorlacius. När hon förklarade att ministerns önskemål skulle nyhetsvärderas som alla andra tips som inkommer till RÚV ska hon enligt Fréttablaðið i hotfull ton ha fått höra att public service-bolaget lyder under det departement som Illugi Gunnarsson basar över.

Trots att Illugi Gunnarsson tidigare fått frågor om bostadsaffären hade han inte besvarat dem. Ragnhildur Thorlacius säger i Fréttablaðið att det är troligt att ministerns assistent kontaktade RÚV för att han själv skulle kunna bli först med avslöjandet och därmed i någon mån kunna styra rapporteringen.

Skälet till att Illugi Gunnarsson inte berättade om den aktuella kopplingen till Orka Energy ska ha varit att han ansåg den vara en privatsak som inte påverkade honom i jobbet.

I takt med att turerna kring Illugi Gunnarssons samarbete med Orka Energy snurrat allt fortare har oppositionen börjat att ställa allt fler frågor. Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, har i alltinget försäkrat att han har förtroende för kultur- och utbildningsministern. Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir hade då kritiserat Illugi Gunnarsson för att inte omedelbart lägga fram alla fakta om hans band till Orka Energy.

Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, bekräftar för RÚV att oppositionens företrädare i konstitutions- och tillsynsnämnden arbetar för att Illugi Gunnarsson och Orka Energy ska diskuteras vid ett möte i nästa vecka. Nämnden kommer sannolikt att begära fram alla dokument som är relevanta för kopplingarna mellan ministern och företaget. Om frågan anses höra hemma i nämnden kommer även Illugi Gunnarsson att kallas till ett möte för en utfrågning.

En fråga som Illugi Gunnarsson kommer att få besvara är om hans yrkesmässiga och privata kopplingar till Orka Energy på något sätt gynnat företaget. Hans svar kommer tveklöst att bli nej. Men ryktena om korruption har knappast blivit mindre besvärande av att Illugi Gunnarsson först förnekat ytterligare band till företaget och därefter visat sig stå i vad som måste beskrivas som ett beroendeförhållande till Orka Energy.

Dagens citat

"Det går inte att förstå Jón Ásgeir på annat sätt än att detta är anledningen till att Hæstiréttur återför målet till tingsrätten. 'Varför tas en sådan oreda inom systemet ut på oss som blev friade?' frågar han och har ganska mycket på hjärtat. Detta är helt i sin ordning, utom för den småsaken att Hæstiréttur inte baserade sin slutsats på den särskilda ekobrottsåklagarens släktkunskap, utan på att Sverrir Ólafsson uttalade sig om det särskilda åklagarämbetet. Möjligen passar den bild som Jón Ásgeir målar upp av honom och hans sak bättre än den riktiga, men den är inte desto mindre fel fast den är målad med hans egna färger."

Kolbeinn Óttarsson Proppé, journalist på Fréttablaðið, skriver i en krönika om affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannessons påståenden i samband med att Hæstiréttur Íslands beslutat att en rättegång ska tas om sedan domaren Sverrir Ólafsson kan ha varit jävig - läs mer här.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun skapade karta över Island

Den 4 september förra året hade Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun bara pågått i fem dagar. Två islänningar flög över det lavafält som då just hade börjat bildas norr om Vatnajökull. Vid ett tillfälle bildade rökmolnet från kratern något som var väldigt likt en bild av Island - samtidigt som solen sken igenom på nästan exakt det ställe där vulkanutbrottet ägde rum. Du ser hur det gick till i klippet ovan.

Gunnar Bragi Sveinsson ser EU-brev som framgång

Ministerrådet kommer att ompröva sina arbetsmetoder. Så lyder svaret från den lettiske utrikesministern Edgars Rinkēvičs på Gunnar Bragi Sveinssons uppmaning till EU om att Island inte längre ska betraktas som ett kandidatland. Vidare skriver han att unionen är mån om fortsatt goda och nära relationer med Island.

I mitten på mars meddelade utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson EU att regeringen inte längre vill att Island ska betraktas som ett kandidatland. Däremot har han inte formellt återkallat ansökan. På hemmaplan hävdade Gunnar Bragi Sveinsson att brevet var en utmärkt lösning på Islands förhållande till EU eftersom det inte var nödvändigt att först diskutera frågan i alltinget eller utrikesnämnden.

Steget innebar också att regeringen definitivt bestämde sig för att svika vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan. Det fick oppositionen att reagera starkt - både för det brutna löftet och för att utrikesministern rundade både alltinget och utrikesnämnden.

När Gunnar Bragi Sveinsson förra året lade ett förslag i alltinget om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap möttes beslutet av de största demonstrationerna sedan finanskraschen. Över 50 000 väljare skrev under en namninsamling med krav på en folkomröstning.

Gunnar Bragi Sveinsson hävdade att oppositionen förra året kidnappade debatten och att det därför var omöjligt att få igenom förslaget. Därför valde han denna gången att inte vända sig till alltinget.

Sanningen är dock sannolikt att regeringen i största möjliga utsträckning vill slippa svekdebatten om den utlovade folkomröstningen. Hittills har ingen minister på ett trovärdigt sätt lyckats förklara varför omröstningen inte ska äga rum. Visserligen har bägge regeringspartierna sagt att det vore svårt att förhandla med EU när inget av dem förespråkar medlemskap, men så var fallet redan när utfästelserna om en folkomröstning gjordes.

Nu försöker ändå oppositionen göra processen så plågsam som möjligt genom att lägga ett förslag om en EU-folkomröstning i september. Det har små chanser att gå igenom, men det kommer gång på gång att tvinga regeringen i försvarsställning.

Edgars Rinkēvičs har nu besvarat Gunnar Bragi Sveinssons brev. Han skriver att ministerrådet har tagit del av det och att brevet innebär att vissa arbetsmetoder kommer att ses över. Exakt vad det innebär för Islands ansökan är oklart. Vidare skriver han att EU alltjämt strävar efter goda och nära relationer med Island:

"We would like to confirm the importance that the EU attaches to relations with Iceland which continues to be an important partner for the EU through its participation in the European Economic Area agreement, its membership of the Schengen area as well as through co-operation on Arctic matters."

Gunnar Bragi Sveinsson säger i Morgunblaðið att svaret från EU var vad han hoppades på. Utrikesministern hade heller inte väntat sig annat än att ministerrådet skulle lyssna på regeringens önskemål. Han räknar med att Island snart kommer att strykas från listan över kandidatländer:

"Jag anser detta vara en bekräftelse på att vi inte längre är ett kandidatland och att vi så småningom kommer att försvinna från dessa listor över kandidatländer. ... Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att saken är avslutad från EU:s sida precis som den faktiskt är från vår sida."

Alltjämt finns alltså möjligheten för EU att kasta Islands ansökan om medlemskap i papperskorgen. I dagsläget ser det dock ut som att Gunnar Bragi Sveinsson själv får ta det steget - om han vill och vågar förverkliga det.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Jón Ásgeir Jóhannesson rasar mot ny rättegång

Det handlar inte om jäv utan om att till vilket pris som helst tvinga fram ett fängelsestraff. Det påstår affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannesson i en artikel i Fréttablaðið. Vidare hävdar han att ekobrottsåklagaren Ólafur Þór Hauksson ljuger. Reaktionen kommer sedan Hæstiréttur Íslands med hänvisning till jäv låter Héraðsdómur Reykjavíkur ta om en rättegång där Jón Ásgeir Jóhannesson står åtalad för trolöshet mot huvudman.

Den som i går slog upp Fréttablaðið hittade inte författaren Guðmundur Andri Thorssons vanliga måndagskrönika. I stället var den ersatt med en text signerad affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannesson, som också är gift med tidningens huvudägare Ingibjörg Pálmadóttir.

På samma sätt som Morgunblaðiðs ägare låter chefredaktören Davíð Oddsson använda tidningens ledarsidor för försöka rentvå sig själv från misstag i samband med finanskraschen nyttjar Jón Ásgeir Jóhannesson Fréttablaðið som arena för smutskastning och självrättfärdigande. Genom åren har han i ett antal artiklar pekat ut rättsväsendet som korrumperat och dömt ut rättsprocesserna mot honom som politiska. Chefredaktör för Fréttablaðið är Kristín Þorsteinsdóttir, tidigare informationschef för Jón Ásgeir Jóhannessons nu kraschade detaljhandelsimperium Baugur.

I juni förra året friades Jón Ásgeir Jóhannesson av Héraðsdómur Reykjavíkur från anklagelser om trolöshet mot huvudman. Åtalet gällde köpet av Aurum våren 2008, en affär som finansierades med ett lån från Glitnir. Bolaget köptes enligt åklagaren till ett överpris samtidigt som bland annat Jón Ásgeir Jóhannesson kunde stoppa en miljard isländska kronor i egen ficka.

Jón Ásgeir Jóhannesson nekade i rätten och friades. Åklagaren hävdade att han hade utnyttjat sin maktposition inom Glitnir för att affären skulle genomföras. Rätten ansåg dock inte att de mejl som åklagaren åberopade räckte som bevisning.

I förra veckan beslutade Hæstiréttur Íslands att rättegången ska tas om. Anledningen är att en av de tre domarna i Héraðsdómur Reykjavíkur uttalade sig på ett sådant sätt om fallet att det kunde uppfattas som jäv.

Det är beslutet att ta om rättegången som får Jón Ásgeir Jóhannesson att rasa. Han skriver att isländska myndigheter i tretton års tid har lagt miljardbelopp på att försöka få honom i fängelse. Vidare anklagar han ekobrottsåklagaren Ólafur Þór Hauksson för osanningar.

Jón Ásgeir Jóhannesson skriver att rättegången underkänts för att åklagaren inte kände till att domaren var bror till Ólafur Ólafsson, tidigare storägare i Kaupþing som nyligen dömdes till fängelse för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman. Detta var kunskap som Jón Ásgeir Jóhannesson anser att Ólafur Þór Hauksson hade haft om han orkat ta reda på fakta i målet.

Problemet är att det snarare verkar vara Jón Ásgeir Jóhannesson som har svårt att hålla sig till fakta. I domen från Hæstiréttur Íslands står det att det är domarens uttalanden som gör att jäv kan misstänkas, och inte något släktskap med en tidigare ekobrottsdömd näringslivstopp. Jón Ásgeir Jóhannesson påstår dock att det i fallet ljugs med välsignelse från Hæstiréttur Íslands:

"Ännu en gång ska jag släpas ned till tingsrätten där åklagarmyndigheten i landet får fria händer till att presentera sina anklagelser mot mig. Åklagarmyndigheten har de senaste tretton åren spenderat miljarder kronor av skattebetalares pengar för att finna något brott så att det vore möjligt att sätta mig ur spel. Men varför sker detta gång på gång? För mig är svaret enkelt. Systemet ser om de sina och försvarar sig med näbbar och klor."

Det är inte länge sedan Fréttablaðið publicerade en annan artikel där rättsväsendet ifrågasätts på ett liknande sätt. Då var det just Ólafur Ólafssons fru Ingibjörg Kristjánsdóttir som skrev. Hon hävdade då att rätten hade tolkat ett telefonsamtal på fel sätt och att den som omtalades inte var hennes make, utan en annan person med samma namn.

Ingibjörg Kristjánsdóttir ansåg att den påstådda feltolkningen var avgörande för den fällande domen mot Ólafur Ólafsson. Därför borde rättegången tas om. Hon fick i Vísir stöd av juristen Jón Steinar Gunnlaugsson - som själv arbetat för Ólafur Ólafsson.

Åklagaren Björn Þorvaldsson svarade i Vísir att Ingibjörg Kristjánsdóttirs artikel baserade sig på ett missförstånd. Dels hade inte några namn förväxlats, dels hade telefonsamtalet - till skillnad från vad Ingibjörg Kristjánsdóttir hävdade - ingen avgörande betydelse för utgången eftersom det fanns gott om annan bevisning mot Ólafur Ólafsson.

Här kan du läsa mer om åtalet mot Jón Ásgeir Jóhannesson och här domen i Aurum-målet.

Dagens citat

"Ólafur Engilbertsson, Baskavinafélagiðs ordförande, föreslog om jag inte ville dra tillbaka sysselmannen Aris påbud om att basker är fria att döda i Västfjordarna. ... Naturligtvis görs detta mest på skoj. Det finns lagar i vårt land som förbjuder mord på basker."

Jónas Guðmundsson, sysselman i Västfjordarna, i Morgunblaðið om förra veckans ceremoni i Hólmavík där han 400 år efter morden på 32 basker formellt återkallade sysselmannen Ari Magnússons påbud som gjorde det lagligt att utan konsekvenser slå ihjäl basker på isländsk mark - läs mer här.

Einar Örn Benediktsson ställer ut i Stockholm

Foto: Pressbild

Musiker, kommunpolitiker - och konstnär. Einar Örn Benediktsson har den senaste tiden ägnat allt mer tid åt teckningar som han kallar "one-liners". Metoden har fått sitt namn av att de ofta består av en enda linje. Med start på onsdag ställer han ut sina teckningar på restaurang East i Stockholm.

Einar Örn Benediktsson är som musiker känd från bland annat The Sugarcubes, Ghostigital och Kukl. Mellan 2010 och 2014 var han en av Bästa partiets ledamöter i kommunfullmäktige i Reykjavík. På senare år har han tecknat allt mer. Förra året hade han sin första utställning på Island.

På onsdag den 29 april klockan 17.30 är det vernissage för en utställning på restaurang East i Stockholm. Verken som visas är Einar Örn Benediktssons one-liners, teckningar som för det mesta består av en linje. I ett pressmeddelande berättar han om hur teckningarna kommer till:

"Jag börjar med ingenting och en linje. Det är en utmaning att berätta historier i en enda linje, i ett flöde och mina teckningar berättar en ny historia varje gång du tittar på dem. Ibland kan jag fuska och rita in blommor och cirklar för att mjuka upp teckningarna lite så att folk inte tror att de är monster.Jag fick en så fin komplimang från en konstnärsvän som sa att mina teckningar är som min musik; att jag ritar musik."

Utställningen av Einar Örn Benediktssons teckningar pågår under hela maj.

Färgade Strokkur rosa - reste hem utan att betala böter

100 000 isländska kronor i böter eller åtta dagar i fängelse blev straffet för att ha hällt röd livsmedelsfärg i gejsern Strokkur. Men när konstnären Marco Evaristti i går lämnade Island gjorde han det utan att ha betalat böterna. Han tänker inte heller betala några böter i framtiden. I stället riskerar han nu åtal för brott mot naturskyddslagen.

Tidigt i fredags morse hällde konstnären Marco Evaristti fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur. Han var ensam på platsen när gejsern fick ett rosafärgat utbrott. När polis senare undersökte området hittades bara rester av färgen.

Gejsrar och heta källor är precis som alla vattendrag större än 100 kvadratmeter skyddade enligt naturskyddslagen. I förhör med polisen i Hvolsvöllur erkände Marco Evaristti att han hade hällt färg i Strokkur. Däremot ansåg han sig vara oskyldig eftersom färgen skulle vara växtbaserad och därmed ofarlig.

I förhör ska Marco Evaristti vidare ha sagt att det handlade om ett konstverk. Han ska också ha tagit särskild hänsyn så att färgen inte skulle lämna några varaktiga spår efter sig. Det skriver polisen i ett inlägg på Facebook.

Marco Evaristti fick tillbringa en del av sin 50-årsdag hos polisen. Men när han i går återvände till Danmark gjorde han det enligt Morgunblaðið utan att ha accepterat straffet - antingen 100 000 isländska kronor i böter eller åtta dagar i fängelse.

Nu riskerar Marco Evaristti i stället att åtalas för brott mot naturskyddslagen. Han tänker i så fall komma tillbaka till Island för att försvara sig inför domstol. Han säger i Morgunblaðið att syftet med att färga Strokkur var att väcka uppmärksamhet för miljön:

"Markägarna där stör miljön och om de bestämmer sig för att ta strid så anser jag mig ha ett mycket starkt fall. De måste då ta ned alla elledningar i området och stoppa alla bussar som kör i området med tillhörande föroreningar. Så måste alla vulkaner som är här stoppas eftersom askan landar i den heta källan."

Här kan du läsa mer om hur Marco Evaristti färgade Strokkur rosa.

Medborgare betalade när minister ville stämma reportrar

Avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir lät skattebetalarna stå för kostnader för rådgivning till hennes eget departement. Samma rådgivning utgjorde sedan grunden när rådgivaren Þórey Vilhjálmsdóttir stämde två journalister från DV. Målet slutade dock med förlikning sedan en annan rådgivare, Gísli Freyr Valdórsson, medgivit att han legat bakom den medieläcka som var skälet till att ministern köpte rådgivningen.

Efter fem månaders frånvaro tänker Hanna Birna Kristjánsdóttir i dag återvända till alltinget. Det bekräftar hon för RÚV. Gång på gång har den avhoppade inrikesministern skjutit upp tidpunkten för återkomsten. Hon tog i november förra året en paus från politiken sedan hon avgått som inrikesminister efter en skandal där hennes närmaste medarbetare planterade kränkande uppgifter om namngivna asylsökande i medierna.

Den som fabricerade och läckte sekretessbelagda uppgifter till Morgunblaðið och Fréttablaðið var rådgivaren Gísli Freyr Valdórsson. Han erkände brottet sedan det stod klart att åklagaren vid en ny genomsökning av hans dator hittat information som kopplade honom till läckan. Han fick sparken från inrikesdepartementet och fick villkorlig dom för brott mot tystnadsplikten.

Gísli Freyr Valdórsson var dock inte ensam vid inrikesdepartementet om att inte tala sanning. Gång på gång ställde sig Hanna Birna Kristjánsdóttir i alltingets talarstol och förde medborgarna och de folkvalda bakom ljuset. Hon försökte dessutom få två journalister från DV avskedade, lade sig i polisens utredning mot det egna departementet, smutskastade myndigheter som hon basade över och som utredde skandalen och utövade påtryckningar mot polischefen i Reykjavík.

I ett utlåtande från alltingets ombudsman får Hanna Birna Kristjánsdóttir svidande kritik för sitt agerande. Upprepade gånger överskred hon sina befogenheter.

Sedan hon avgick har Hanna Birna Kristjánsdóttir vägrat att komma till utfrågningar inför alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd. Hos oppositionen är det en utbredd uppfattning att hon inte redogjort för alla turer - inte minst hur gång på gång i alltinget kom med påståenden som senare visade sig befinna sig mycket långt från sanningen.

Efter avhoppet från ministerposten har Hanna Birna Kristjánsdóttir sagt att hon hade hanterat skandalen annorlunda om hon från början känt till alla fakta. Hon har dock inte bett om ursäkt för alla de tillfällen då hon agerat olämpligt.

Medan mörkläggningen vid inrikesdepartementet gradvis drogs fram i ljuset genom DV:s journalister köpte Hanna Birna Kristjánsdóttir rådgivning för drygt 3,2 miljoner isländska kronor. Bland annat fick en juristbyrå uppdraget att undersöka om det var möjligt att stämma DV för ärekränkning.

Svaret var ja. Informationen - som bekostades av skattebetalarna - användes senare av rådgivaren Þórey Vilhjálmsdóttir när hon stämde två DV-reportrar. Hon stod dock själv bakom stämningsansökan. Målet slutade med förlikning sedan Gísli Freyr Valdórsson erkänt att han var den som låg bakom medieläckan.

Hanna Birna Kristjánsdóttir köpte inte bara juridisk rådgivning. Hon köpte också rådgivning för hur departementet skulle hantera medierna. Tidpunkterna för rådgivningen sammanföll ständigt med nya avslöjanden från DV om skandalen.

Uppgifterna om kostnaderna och tidpunkterna för rådgivningen kommer från inrikesminister Ólöf Nordal i ett svar på en interpellation från Piratpartiets Jón Þór Ólafsson.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir och medieläckan.

Dagens citat

"Hade den inte skrivits, om vi föreställer oss det, då skulle allt här fortfarande stå i brand av strider och ovisshet om vad som försiggick. ... Där får vi veta om de vådliga lån som beviljades utan säkerhet, utan borgen och så vidare, korsägandekopplingarna som försökte döljas, allt som hände inom bankerna och var mindre bra. ... Allt detta var nödvändigt för att skapa förtroende, eller att åtminstone börja det arbetet."

Guðni Th. Jóhannesson, docent i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om betydelsen av den parlamentariska kriskommissionens utredning av finanskraschen som offentliggjordes för fem år sedan.

Dagens bonuscitat

"Det är kanske två saker som kan utgöra tröskeln för de utländska gästerna. Det är å ena sidan att människor helt enkelt inte förstår att det är möjligt att sätta sig i heta bad här under midvintern här uppe vid nordpolen. Så är det det andra som är vår kulturella bakgrund. Vi ställer krav på renlighet i badet och människor har kanske svårt med att klä av sig och bada inför andra även om de är av samma kön."

Einar Bárðarson, föreståndare för Höfuðborgarstofa, i RÚV om varför antalet besökare på badhusen i Reykjavík inte ökar i takt med antalet turister.

Landsbanki behåller kontor i Breiðdalsvík och Djúpivogur

Kontoren i Breiðdalsvík och Djúpivogur blir kvar. I Höfn och Selfoss får Sparisjóður Vestmannaeyjas tidigare kunder från och med i morgon i stället gå till Landsbankis kontor. Från Höfn och Selfoss försvinner sex tjänster i samband med Landsbankis övertagande av sparbanken. Det skriver Landsbanki i ett pressmeddelande.

En granskning av Sparisjóður Vestmannaeyjas utlåning visade nyligen att den övervärderats med närmare 1 miljard isländska kronor. Därmed var sparbankens eget kapital negativt. Den lösning som godkändes av Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, var att Landsbanki tog över Sparisjóður Vestmannaeyja.

Kommunen var storägare i Sparisjóður Vestmannaeyja och inte alls nöjd med hur övertagandet gick till. Ägarna ersattes med 0,15 procent av aktierna i Landsbanki. Kommunfullmäktige på Västmannaöarna vill att finansinspektionens hantering av sparbanken utreds.

Nu står det klart att Landsbanki behåller Sparisjóður Vestmannaeyjas kontor i Djúpivogur och Breiðdalsvík. Däremot försvinner kontoren i Höfn och Selfoss eftersom Landsbanki sedan tidigare har kontor i bägge städerna.

Sex tjänster försvinner från Höfn och Selfoss. Två av de anställda har dock slutat på egen begäran och ytterligare en person får i stället jobb på ett av Landsbankis kontor i Reykjavíkområdet.

Från och med i morgon får Sparisjóður Vestmannaeyjas tidigare kunder alltså vända sig till Landsbankis kontor i Höfn och Selfoss. Sparbankens kontor i Selfoss försvinner för gott. Däremot kommer Landsbanki i Höfn så småningom att flytta till Sparisjóður Vestmannaeyjas lokaler på orten och sälja den fastighet där kontoret nu finns.

På Hemön - där Landsbanki inte tidigare hade något kontor - kommer lokalerna att renoveras under året.

Landsbanki har nu 35 kontor på Island.

Här kan du läsa mer om övertagandet av Sparisjóður Vestmannaeyja.

EU och Färöarna kräver chockhöjda kvoter för kolmule

Tillsammans krävde EU och Färöarna hela 83,8 procent av den totala kvoten för fisket av kolmule i Nordatlanten. Samtidigt skulle Island och Norge gå med på mer än halverade kvoter. Det gemensamma utspelet från EU och Färöarna fick veckans förhandlingar i irländska Clonakilty att stranda. Det uppger näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

Sedan Färöarna bakom ryggen på Island kom överens med EU om kvoter för makrillfisket i Nordatlanten ser det ut som att de enats även om kolmule. Men den här gången har också Norge lämnats utanför.

Vid veckans förhandlingsrunda i irländska Clonakilty krävde EU och Färöarna tillsammans 83,8 procent av den totala kvoten för kolmule. Tidigare har deras gemensamma andel varit 56,63 procent, där EU haft 30,5 procent och Färöarna 26,13 procent.

Förslaget från EU och Färöarna var att Ryssland - som inte räknas som en havsnation men av tradition ändå tilldelas kvoter i området - skulle få behålla sin andel på 7 procent, en andel som skulle gå utanför en eventuell uppgörelse mellan havsnationerna Island, Färöarna, EU och Norge. Däremot skulle det norska och isländska fisket mer än halveras.

Island skulle enligt EU och Färöarna minska fisket till 4,8 procent av den totala fångstkvoten. I dag är Islands andel 17,63 procent. Norge skulle gå från dagens 25,75 procent till 11,4 procent.

Både Norge och Island avvisade förslaget. Fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson har för 2015 sedan tidigare utfärdat en kvot baserat på andelen 17,63 procent. Norge har redan fångat en stor del av kvotandelen och planerar dessutom för att fiska ytterligare 10 procent av den totala kvoten eftersom avtalet mellan länderna håller på att kollapsa.

Den färska konflikten om fisket av kolmule påminner om makrillkriget mellan länderna. När parterna inte kommit överens om fångstmängder och kvoter har resultatet blivit ett ständigt överfiske.

Färöarna avser att kalla till en ny förhandling före midsommar. Nästa år är det Island som leder förhandlingarna om fisket av kolmule i Nordatlanten.

Island fiskade förra året totalt drygt 182 000 ton kolmule till ett värde av 4,7 miljarder isländska kronor. Fiskets totala värde var 136,1 miljarder där torsk svarade för 39 procent av intäkterna. Kolmule var ekonomiskt den sjunde viktigaste arten efter torsk (52,9 miljarder), makrill (15,2 miljarder), större kungsfisk (13,1 miljarder), kolja (10,3 miljarder), sill (5,9 miljarder) och hälleflundra (5,1 miljarder).

Kolmule kallas också blåvittling.

Dagens citat

"Namn är personligt och kan ha en känslomässig betydelse för en människa som ingen annan förstår. Och det är helt i sin ordning. Det rör inte någon annan vad man heter eller vill heta eftersom var och ens rätt att bära ett visst namn är viktigare än samhällets intressen av att neka det. Det är sakens kärna. Och staten kan inte i kraft av annat än maktmissbruk tvinga somliga till att vara något slags fackelbärare för isländskt språk och kultur medan det undantar andra."

Jón Gnarr skriver i Fréttablaðið att den isländska namnlagen bör göras om och att den nämnd som godkänner och underkänner personnamn bör läggas ned - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"När de till exempel ger sig i väg på rundturen runt Reykjanes vid klockan åtta på morgonen så kommer inte människor till någon toalett förrän vid lunch när de kommer till Grindavík. ... Efter stoppet i Grindavík körs det ut på Reykjanes och de främsta platserna där beskådas, till exempel Vaðlahnjúkur, Gunnuhver och bron mellan kontinenter. Detta kan ta två till tre timmar och där finns inga toaletter, varken på vintern eller sommaren, och människor kan inte gå på toaletten förrän de har kommit tillbaka till Reykjavík."

Reseledaren Olgeir Andrésson säger i Fréttablaðið att det vid många isländska turistattraktioner saknas grundläggande service som toaletter.

Efter 400 år: Nu är det otillåtet att mörda basker på Island

Hösten 1615 dödades 32 baskiska sjömän i Västfjordarna. Blodbadet var en följd av sysselmannen Ari Magnússons beslut att göra det tillåtet att mörda basker utan konsekvenser för gärningsmannen. Steget var i sin tur ett svar på att baskiska sjömän stulit en båt. I torsdags - 400 år efter sysselmannens beslut - återkallades ordern vid en ceremoni i Hólmavík.

Under 1600-talets början sökte sig baskiska sjömän till Island i jakten på val. Inledningsvis tycks fångstmännen ha fått ett positivt mottagande av lokalbefolkningen. I Västfjordarna uppstod till exempel ett kortlivat baskiskt-isländskt pidginspråk som användes i kontakter mellan sjömännen och islänningarna.

Under hösten 1615 fick vänskapen ett abrupt slut. Tre baskiska valfångstbåtar krossades under en storm i Reykjarfjörður. Ombord fanns 86 baskiska sjömän. Tre av dem miste livet i ovädret.

För att kunna ta sig hem stal de en båt och tvingade bort besättningen. Händelsen väckte enorm ilska bland lokalbefolkningen. Ari Magnússon, sysselman i Ögur, gav sig ut på jakt efter sjömännen. Samtidigt utfärdade han en order som gjorde det lagligt att döda basker utan konsekvenser för gärningsmannen.

I en serie av attacker hämnades Ari Magnússon och hans män. I blodiga angrepp vid Sandeyri, Æðey och Dýrafjörður dödades sammanlagt 32 av de skeppsbrutna baskerna. Övriga drevs på flykt. Våren 1616 kapade ett femtiotal överlevande sjömän ett engelskt fartyg utanför Patreksfjörður. Efter ett halvår som fredlösa kunde de fly Island för gott.

Det är i år 400 år sedan blodbadet i Västfjordarna. I torsdags slöts i Hólmavík en symbolisk fred mellan islänningar och basker. På plats fanns enligt Bæjarins Besta bland annat kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson och Martín Garitano, guvernör för den baskiska provinsen Gipuzkoa där många av sjömännen var hemmahörande. Ett minnesmärke över händelserna invigdes.

På plats fanns också Jónas Guðmundsson, sysselman i Västfjordarna. Han återkallade det beslut som togs av företrädaren Ari Magnússon hösten 1615 och som gjorde det lagligt att dräpa alla basker som tog sig i land.

Under sommaren kommer en utställning om händelsen att visas på flera platser i Västfjordarna och i Reykjavík. Det kommer också en nyutgåva av Spánverjavígin, Jón Guðmundssons skildring av händelseförloppet. Bakom initiativet står Baskavinafélagið á Íslandi.

Jón Guðmundsson var bosatt på Snæfjallaströnd där flera av attackerna utspelade sig. Han var mycket kritisk till hur Ari Magnússon behandlade baskerna. Kritiken ledde till att sysselmannen drev bort Jón Guðmundsson. Så småningom dömdes Jón Guðmundsson för häxkonster och dömdes landsflyktig. Den dåvarande biskopen i Skálholt, Brynjólfur Sveinsson, såg dock till så att han kunde leva sina sista år på östra Island tillsammans med sina söner.

Ari Magnússons order var inte den enda i sitt slag. Efter piratattacken mot Västmannaöarna, Djúpivogur och Grindavík 1627, då minst 242 personer togs som fångar och fördes till slaveri i Algeriet och Marocko, var det lagligt att döda turkar - som piraterna kallades trots att de kom från Nordafrika - på Island. Det beslutet hävdes formellt på 1970-talet.

Här kan du läsa mer om blodbadet i Västfjordarna.

Konstnär färgade Strokkur rosa - misstänks för brott

Som en hyllning till naturen och en födelsedagspresent till sig själv färgade Marco Evaristti gejsern Strokkur rosa. Nu riskerar den 50-årige konstnären att få tillbringa helgen hos polisen. Att hälla fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur är sannolikt ett brott mot naturskyddslagen. Marco Evaristti väntas förhöras under dagen.

Tidigt i går morse hällde Marco Evaristti fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur. Han var då själv vid gejsern. Under de första utbrotten var vattnet rosa, men färgen försvann under morgonen. De enda spåren var rosa färgfläckar runt Strokkur.

Marco Evaristti säger i Morgunblaðið att han fyller 50 år i dag och att han gjorde det både för att fira sig själv och för att ge naturen en kärleksförklaring:

"Jag gjorde det eftersom jag är målare, landskapsmålare, men jag använder inte målarduk utan målar direkt på naturen. ... Jag ber inte om lov eftersom jag inte tycker att naturen tillhör någon. Jag är en yttrandefrihetens man och jag tycker inte att naturen tillhör någon utan alla. ... Jag får utsmycka moder natur. Om jag älskar en kvinna ger jag henne en diamantring. Det är vackert att utsmycka hennes finger eftersom jag älskar henne. Och därför utsmyckar jag naturen eftersom jag älskar den."

Den chilenske konstnären berättar i Morgunblaðið att han var på plats vid Strokkur kvart över fyra på morgonen. Därefter väntade han på att solen skulle gå upp. Strax före halv sex hällde han livsmedelsfärgen i Strokkur. Han var då fortfarande ensam på platsen. Marco Evaristti hävdar att färgen ska vara helt ofarlig. Han kallar färgningen för ett konstverk som han gett namnet Pink State.

Nu misstänks Marco Evaristti för brott mot naturskyddslagen. Han kommer enligt RÚV att förhöras under helgen.

Det är inte första gången som Marco Evaristtis agerande blir föremål för en polisutredning. Förra året färgade han på samma sätt ett norskt vattenfall och dömdes då till 15 dagars fängelse. Mest uppmärksammad blev sannolikt en utställning i Köpenhamn år 2000 då han placerade guldfiskar i tio inkopplade mixrar. Besökarna hade alltså möjlighet att genom en knapptryckning förvandla guldfiskarna till mos. Utställningens kurator åtalades för djurplågeri men friades.

Garðar Eiríksson, talesperson för markägarnas förening vid Geysirområdet, säger till Vísir att Marco Evaristti genom sitt agerande utsätter både sig själv och naturen för stora risker. Strokkur är en del i ett mycket känsligt system som riskerar att skadas när människan väljer att experimentera med det:

"Han gör detta utan något samråd eller tillstånd och vi beklagar denna fördumning. Han tar sig in dit där det är kokande vatten och kan vara mycket farligt. Han respekterar varken föreskrifter eller förbud och visar att det inte är möjligt att ha dessa pärlor utan tillsyn."

Ovan kan du se hur Strokkurs rosafärgade utbrott såg ut.

Dagens citat

"Det avbokas dagligen. Utländska turister kommer inte. De vill inte resa från Þorlákshöfn."

Magnús Bragason, chef för Hótel Vestmannaeyjar, hävdar i Morgunblaðið att intäktsbortfallet uppgår till miljonbelopp när färjan Herjólfur inte kan trafikera Hemön från Landeyjahöfn - läs mer här.

Stoppades i Keflavík - smugglade amfetamin i Kinderägg

När mannen landade på flygplatsen i Keflavík stoppades han av tullen. En medicinsk undersökning visade att han svalt tio Kinderägg. I stället för plastleksaker innehöll äggen tillsammans hela 330 gram amfetamin. Mannen sitter nu häktad misstänkt för narkotikabrott. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Mannen - som inte är isländsk medborgare - stoppades i förra veckan på flygplatsen i Keflavík. Tullens undersökning visade att han inte hade någon narkotika i bagaget. Misstankar om att han ägnade sig åt smuggling gjorde att han skickades till Heilbrigðisstofnun Suðurnesja för att undersökas.

Snart visade det sig att mannen hade svalt tio Kinderägg. I den lilla plastbehållaren som brukar innehålla en leksak fanns i stället amfetamin. Den totala mängden narkotika var 330 gram.

Mannen sitter nu häktad misstänkt för narkotikabrott.

Beslaget är det andra större smugglingsförsöket som avslöjas under april. Läs mer om det här.

Fårbönder vill göra lamm till Islands nationalrätt

Lammkött bör utses till Islands officiella nationalrätt. Det anser fårböndernas branschorganisation Lands­sam­tök sauðfjár­bænda. Syftet är både att öka försäljningen och att få ytterligare ett argument i marknadsföringen riktad mot både inhemska och utländska kunder. Regeringen är försiktigt positiv till idén.

I alltinget lade statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nyligen fram ett förslag som går ut på att fler isländska företag ska kunna använda den isländska flaggan i sin marknadsföring. Flaggan ska för konsumenterna signalera att varan har isländskt ursprung. Men den ska också fungera som marknadsföring gentemot turister.

Produkter som får marknadsföras med flaggan är sådana som har producerats i landet av inhemska råvaror, exempelvis lammkött. Men flaggan ska också få användas till produkter som har tillverkats av utländska råvaror men med ett isländskt varumärke i minst 30 år. Samma sak gäller traditionella livsmedel som produceras av importerade ingredienser, till exempel bakverk.

Vidare räcker det när det gäller design att en produkt är formgiven på Island för att den ska få märkas med flaggan. Även om tillverkningen äger rum utomlands med enbart utländskt material får flaggan användas. Det är en användning som i dag inte är tillåten eftersom den anses vilseleda konsumenterna om ursprunget.

Förslaget ligger helt i linje med Lands­sam­tök sauðfjár­bændas önskemål. Vid föreningens årsmöte listades en rad åtgärder som skulle kunna bidra till ökad försäljning av lammkött. Där nämndes bland annat en satsning på turister genom att erbjuda färdigrätter till snabbmatsställen och butiker samt demonstrationer riktade mot kockar.

En annan idé är att inhemskt lammkött ska få officiell status som Islands nationalrätt. Styrelsen har fått i uppdrag att försöka förverkliga förslaget.

Þór­ar­inn Ingi Pét­urs­son, ordförande för Lands­sam­tök sauðfjár­bænda, säger i Morgunblaðið att han tänker vända sig till regeringen för att se om det är möjligt att få en sådan stämpel. Jóhannes Þór Skúlason, assistent till statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, är positiv till idén. Men han anser att det finns många andra råvaror och rätter som kan göra anspråk på samma titel.

Frågan är förstås varför just lamm skulle bli valet i stället för fisk, skyr eller haj. Eller varför rätter som fiskstuvningen plokkfiskur, torskkinder och harðfiskur och bakverk som kleinur och ástarpungar skulle betraktas som mindre isländska än lammkotletter och köttsoppa. Och om det ska tas hänsyn till försäljningssiffror är pizza, hamburgare och korv starka kandidater. Kanske är det varmkorven från Bæjarins Beztu Pylsur i Reykjavík, glassen från Brynja i Akureyri eller saltfiskpizzan - som förenar en ny favorit med en gammal - som borde vara den främsta representanten för det isländska köket?

En tanke som Jóhannes Þór Skúlason för fram är att saken skulle kunna avgöras genom en e-folkomröstning. Hittills är det en metod som bara har provats på kommunal nivå och med ljummet intresse från väljarna. En omröstning med syftet att utse en nationalrätt skulle sannolikt väcka betydligt större intresse.

Här kan du läsa mer om förslaget om generösare regler för att få använda den isländska flaggan i marknadsföring.

Statsministern är Islands mest misstrodda politiker

Nära två tredjedelar av islänningarna saknar förtroende för statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Nästan lika misstrodd är finansminister Bjarni Benediktsson. Två partiledare åtnjuter ökat förtroende: Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir. Mest betrodd är dock president Ólafur Ragnar Grímsson. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Efter segern i alltingsvalet för snart två år sedan sade sig 48,8 procent av islänningarna ha förtroende för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Framstegspartiets ledare. I dag är det bara 17,5 procent som har förtroende för honom. Då var det 27,6 procent som misstrodde honom. Nu har den siffran stigit till 63,2 procent. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är därmed Islands mest misstrodda politiker.

Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, har också en förtroendekurva som dalar. I dag är det 22,8 procent som litar på honom jämfört med 33,8 procent för två år sedan. Då var det 43,4 procent som inte litade på Bjarni Benediktsson - en siffra som nu har ökat till 57,9 procent.

Lika dyster är utvecklingen för Socialdemokraternas ordförande Árni Páll Árnason. Bara 14,9 procent av väljarna - alltså i princip bara de som röstar på det egna partiet - säger sig ha förtroende för honom. Det är den lägsta noteringen sedan han tog över ledarskapet för två år sedan. Árni Páll Árnason är dock inte lika misstrodd som ledarna för de två regeringspartierna, men det är ändå hela 53,6 procent som säger sig sakna förtroende för honom.

Anmärkningsvärt är att Dagur B. Eggertsson, Socialdemokraternas ledare i Reykjavík, har ett betydligt starkare stöd. Hela 37 procent har förtroende för huvudstadens borgmästare, vilket ger honom en tredjeplats på förtroendetoppen. Andelen som misstror honom är 32,6 procent.

Siffrorna för Guðmundur Steingrímsson, ordförande för Ljus framtid, har försämrats med ett par procentenheter åt fel håll sedan alltingsvalet. Nu är det 24,9 procent som har förtroende för honom - och 37,9 procent som inte har det.

Piratpartiets ledare Birgitta Jónsdóttir är förtroendemätningens stora vinnare. Precis som partiet hon företräder ökar hennes popularitet rejält. Vid alltingsvalet var det 26 procent som hade förtroende för henne. Den siffran har nu ökat till 32,3 procent. Samtidigt har andelen som inte litar på henne minskat från 40,8 till 37,2 procent.

Uppsvinget gör Birgitta Jónsdóttir till Islands näst mest betrodda partiledare. Avståndet till Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir är dock långt. Hela 46,7 procent har förtroende för henne medan 26,3 procent saknar tillit till Katrín Jakobsdóttir. Jämfört med förra årets mätning har hon stärkt sitt förtroendekapital något. Sett till alltingsvalet har hon däremot tappat förtroende - då var hon populäraste politikern i landet med 62,5 procent och en missnöjessiffra på 17,2 procent.

För andra året i följd är därmed president Ólafur Ragnar Grímsson Islands mest betrodda politiker. Dagens siffror är klart sämre än alltingsvalets, men jämfört med förra årets mätning har han plockat nya förtroendepoäng. Nu är det 48,5 procent som litar på presidenten och 29,2 procent som inte litar på honom. Samtidigt som förtroendet ökar med 2 procentenheter minskar misstroendet med 0,7 procentenheter.

Dagens citat

"With respect to the post-2007 economic crisis, the best examples of happiness maintenance in the face of large external shocks are Ireland and especially Iceland. Both suffered decimation of their banking systems as extreme as anywhere, and yet have suffered incommensurately small happiness losses. In the Icelandic case, the post-shock recovery in life evaluations has been great enough to put Iceland second in the global rankings for 2012-2014. That there is a continuing high degree of social support in both countries is indicated by the fact that of all the countries surveyed by the Gallup World Poll, the percentage of people who report that they have someone to count on in times of crisis is highest in Iceland and Ireland."

I årets World Happiness Report som tas fram av Sustainable Development Solutions Network rankas Island på andra plats som världens näst lyckligaste land efter Schweiz.

Ólafur Arnalds öppnar pommes frites-restaurang

Artisterna Ólafur Arnalds och Friðrik Dór Jónsson öppnar tillsammans med vänner en restaurang i Reykjavík. På menyn kommer det bara att finnas en sak: pommes frites. I enlighet med belgisk tradition kommer de enda tillbehören att vara olika såser. Restaurangen, som får namnet Reykjavík Chips, öppnar på Vitastígur i juni.

Att det konsumeras mängder av pommes frites på Island är knappast någon hemlighet. Varje år sätter invånarna - och utländska gäster - i sig närmare 3 000 ton pommes frites som ursprungligen varit frysta. Konsumtionen är alltså nästan tio kilo per person, men då har det inte tagits hänsyn till den förmodligen rejäla andel som turisterna svarar för.

Pommes frites är dock sällan något som lagas med särskilt mycket kärlek. Drygt 95 procent importeras från utlandet. Sladdriga pommes frites är ett givet tillbehör till hamburgare och annan snabbmat.

Artisterna Friðrik Dór Jónsson och Ólafur Arnalds är två pommes frites-entusiaster som inte alls uppskattar hur rätten behandlas på Island. Tillsammans med två vänner öppnar de i juni Reykjavík Chips, en restaurang som bara serverar pommes frites.

Pommes fritesen kommer att tillverkas av färsk potatis. Den ska - precis som i Belgien - serveras i en konformad förpackning av kartong med en sås som tillbehör och en gaffel som enda bestick. Friðrik Dór Jónsson säger till Vísir att förhoppningen är att förändra islänningarnas bild av pommes frites:

"Detta är ett mycket enkelt koncept. Du får pommes frites, väljer en sås som du vill ha på och så kan du skölja ned detta med en dryck av eget val oavsett om det är öl, vatten eller läsk. ... Pommes frites är alltid något tillbehör, men detta är en huvudrätt och den enda rätten hos oss precis som det är i Belgien."

På isländska heter pommes frites franskar kartöflur eller franskar, alltså 'fransk potatis'. Enligt Nútíminn vill de nya restaurangägarna hellre tala om belgískar kartöflur, 'belgisk potatis'.

Kommunen öppnar livsmedelsbutik i Súðavík

Efter snart ett år utan livsmedelsbutik på orten väljer nu kommunen att i egen regi öppna en affär i Súðavík. Kommunen går därför in med 3 miljoner isländska kronor i projektet. Steget motiveras med att tillgång till basvaror är en grundservice som alla medborgare har rätt till. Men det var ett splittrat fullmäktige som fattade beslutet.

I juli förra året bommade livsmedelsbutiken i Súðavík i Västfjordarna igen. Ägarna valde av personliga skäl att stänga affären. Sedan dess har invånarna varit hänvisade till grannstaden Ísafjörður för alla dagligvaruinköp.

Ísafjörður är bara en knapp halvtimme bort med bil eller buss. Men under vintern är det inte sällsynt att vägen är oframkomlig på grund av oväder eller lavinfara. I andra riktningen är det drygt två timmars körning till kooperationens butik i Hólmavík.

Kommunen har under lång tid försökt hitta någon som vill ta över och driva butiken i Súðavík. Hittills har det dock inte lyckats. Därför väljer nu kommunen att i egen regi öppna en butik. I praktiken innebär det att kommunen grundar ett aktiebolag som tar hand om driften. Kommunen kan också låna ut upp till 3 miljoner isländska kronor för att täcka varuinköp och andra kostnader.

Det var dock inget enigt fullmäktige som tog beslutet. Röstsiffrorna var tre mot två. En av dem som röstade för förslaget var kommunchefen Pétur Georg Markan. Han säger till Bæjarins Besta att butiken är så viktig för Súðavík att kommunen var skyldig att gripa in:

"Vi har på alla sätt letat efter någon som vill ta över driften av butiken, men det har inte gått. Vi ser på det som att en liten butik med basvaror är en del av grundservicen och därför bestämde sig kommunfullmäktige för att ta den här vägen. ... Det var inte vårt första alternativ att låta kommunen driva butiken, men nu hade vi inte något annat val än att reagera. En butik är en nödvändighet för invånarna och dessutom är en butik en viktig del i den service som den snabbt växande turistindustrin behöver."

Förhoppningen är enligt Pétur Georg Markan att privata ägare så småningom ska ta över affären. Han säger i Bæjarins Besta att kommunen inte siktar på att bli långvarig som butiksinnehavare:

"Vi är på mycket gott humör och tror oss ha goda förutsättningar för att detta ska gå ihop sig. När tiden är inne är jag säker på att det kommer en privat part som tar över stafettpinnen från oss."

Här kan du läsa mer om butiks- och serviceflykten från Súðavík.

Minister tvingas skrota förslag om naturpass

Ragnheiður Elín Árnadóttir tvingas att skrota förslaget om ett naturpass. Redan när näringsministern presenterade förslaget i alltinget stod det klart att inte hela regeringen tänkte rösta ja till det. Sedan dess har kritiken från branschen och andra remissinstanser varit hård. Även islänningarnas attityd till ett naturpass har svängt.

Naturpasset var näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttirs förslag att finansiera naturvård och service till turister genom en avgift. Prislappen för passet skulle bli 1 500 isländska kronor. Det skulle gälla i tre år och träda i kraft till hösten.

Enligt kalkylerna skulle naturpasset ge staten intäkter på 4,1 miljarder isländska kronor. Islänningar skulle svara för 600 000 kronor och utländska turister för resten. Hela 82,5 procent av intäkterna skulle gå till naturvård av turistattraktioner i statlig och kommunal ägo. Ytterligare 10 procent skulle öronmärkas för naturpärlor på privat mark där ägarna anslutit sig till naturpasset. Resten skulle läggas på förbättrad säkerhet.

Naturpasset skulle säljas över nätet, på flygplatsen i Keflavík och på populära besöksmål. Genom stickprovskontroller skulle besökare kontrolleras så att de hade ett giltigt naturpass. Straffet för att utan passet besöka en turistattraktion som omfattades av det skulle bli 15 000 kronor.

Ragnheiður Elín Árnadóttirs förhoppning var att många privata markägare skulle ansluta sig till naturpasset. Därmed skulle regeringen kunna undvika att allt fler enskilda markägare tog chansen att ta betalt av besökare.

Det är dock svårt att beskriva turerna kring naturpasset som annat än ett praktfullt fiasko. Arbetet har varit högprioriterat för Ragnheiður Elín Árnadóttir ända sedan hon tillträdde för snart två år sedan. Sedan länge har det varit uppenbart att det inte finns majoritet i alltinget för förslaget. Vad som nu händer är oklart.

Inom koalitionspartnern Framstegspartiet har det funnits ett utbrett motstånd mot naturpasset. Inte heller i de egna leden inom Självständighetspartiet har alla alltingsledamöter slutit upp bakom Ragnheiður Elín Árnadóttir. Samtliga oppositionspartier var emot förslaget.

Miljöminister Sigrún Magnúsdóttir aviserade i ett tal vid Umhverfisstofnuns årsmöte att hon så snart som möjligt vill kartlägga de naturpärlor där turismen hotar miljön. Hon beskrev de växande strömmarna av besökare som en fara. Efter kartläggningen tänker hon prioritera åtgärderna så att de först kommer till platser där belastningen är som störst.

Ragnheiður Elín Árnadóttir säger i Morgunblaðið att hon tänker söka nya möjligheter att låta besökarna finansiera den satsning på naturvård och service som behövs. Vilka metoder hon kommer att föreslå eller när de kan införas är osäkert:

"Uppgiften försvinner inte från oss även fast naturpasset inte blir verklighet. Vi har fortfarande ansvar för att en uppbyggnad av infrastruktur sker på turistattraktioner. Det ansvaret tänker vi axla oavsett ödet för detta förslag."

Förslag som nämnts under debatten är en höjd skatt på övernattningar, införande av parkeringsavgifter vid populära turistattraktioner och ett tillägg på flygbiljetterna. Ingen idé har dock fått gehör från såväl politiker som allmänhet och turistnäring.

Många har också hävdat att naturpasset skulle stå i strid med allemansrätten. Ragnheiður Elín Árnadóttirs svar blev att de platser där passet infördes skulle klassas som nedgångna. Då skulle myndigheterna nämligen få rätt att utestänga besökare.

Frågan var bara vilket prejudikat regeringen då skulle skapa. I kölvattnet befarade många att andra skulle följa efter och hävda att belastningen blivit så stor att den hotade naturvärden. Därefter skulle det vara fritt fram för markägare att antingen börja ta betalt av besökare eller utestänga alla gäster.

Här kan du läsa mer om naturpasset.

Dagens citat

"Vi kan inte vara sura över att de säljer skyr i Storbritannien. Vi kommer att konkurrera med dem och börjar själva i vår. Men folk utnyttjar den positiva bild av Island som i dag finns överallt och man tycker lite att de försöker att stjäla den."

Jón Axel Pétursson, försäljnings- och marknadschef för det isländska mejeriet Mjólkursamsalan, i Vísir om att Arla nu lanserar skyr i Storbritannien - läs mer här.

EU svarar på Gunnar Bragi Sveinssons brev

Gunnar Bragi Sveinsson har flera gånger beklagat sig över att EU ännu inte reagerat offentligt på hans brev om att Island inte längre ska betraktas som ett kandidatland. Nu har utrikesministern fått en bekräftelse på att unionen tagit emot brevet. Europeiska rådet har godkänt ett svar - men vad det innehåller är ännu inte känt.

I ett brev till EU bad Gunnar Bragi Sveinsson för en dryg månad sedan om att Island inte längre ska betraktas som en kandidat för medlemskap. Islands ansökan om inträde har dock formellt inte återkallats. Trots att regeringen anser sig komma med klara budskap råder det fortfarande viss oenighet om vad brevet faktiskt innebär.

Att regeringen inte vill återuppta förhandlingarna om medlemskap är känt sedan länge. Frågan är om Europeiska rådet alltjämt håller dörren öppen på glänt för Island - om opinionen skulle svänga. Eller om den har tröttnat på såväl den nuvarande som den föregående regeringens hantering av frågan och väljer att betrakta brevet som en önskan om att återkalla ansökan.

I protokollet från gårdagens möte med Europeiska rådet framgår det att Gunnar Bragi Sveinssons brev kommer att besvaras. Vad svaret kommer att innehålla är däremot inte offentligt:

"The Council agreed on a reply by the Minister for Foreign Affairs of Latvia to the Minister for Foreign Affairs of Iceland. The Council, taking note of the Icelandic position, will consider certain further practical adjustments to the EU Council working procedures on the EU accession negotiations."

Om EU kastar Islands ansökan om medlemskap i papperskorgen blir det närmast en julklapp för Gunnar Bragi Sveinsson. Regeringen kan då säga att det var EU som valde att slå igen dörren för gott där Island alltjämt hållit den öppen med någon ynka millimeter.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Herjólfur har inte seglat till Landeyjahöfn på fem månader

I dag är det 150 dagar sedan Herjólfur senast seglade mellan Hemön och Landeyjahöfn på fastlandet. Hela vintern har färjan i stället gått den långa vägen till Þorlákshöfn. Trots att statens kostnader för att göra hamninloppet till Landeyjahöfn djupare tiofaldigats finns i dag lite som tyder på att hamnen skulle kunna användas hela året ens av ett nytt fartyg.

I juli 2010 invigdes Landeyjahöfn. Med den nya hamnen på sydkusten minskade seglingstiden för färjan Herjólfur från nästan tre timmar till dryga halvtimmen. Men vågornas höjd och mängden sediment och sand vid inloppet utgör ett ständigt problem. Sedan Landeyjahöfn invigdes för snart fem år sedan har färjan fått gå till Þorlákshöfn i totalt 21 månader.

I eftermiddag är det 150 dagar sedan Herjólfur senast angjorde Landeyjahöfn. Med våren minskar våghöjden och därmed också problemen vid hamninloppet. Men än så länge är det för tidigt för att kunna segla till den nya hamnen.

Bygget har på många sätt varit en missräkning. Inför invigningen räknade myndigheterna med att varje år behöva ta upp 30 000 kubikmeter sand från hamninloppet. I själva verket blev det enligt Fréttablaðið 250 000 till 300 000 kubikmeter.

Vidare talades det om att november till mars skulle vara den mest besvärliga perioden. Då skulle 6 till 12 procent av turerna ställas in på grund av ogynnsamma väderförhållanden eller dirigeras om till Þorlákshöfn. Senast Herjólfur seglade till Landeyjahöfn var den 23 november - och sedan dess har alltså 100 procent av turerna antingen ställts in eller dirigerats om.

Herjólfur har ett djupgående på 3,5 meter. Djupet vid inloppet till Landeyjahöfn är nu bara två meter. Inte ens vid flod kan Herjólfur använda hamnen.

När beslutet om hamnbygget klubbades fanns det också långt gångna planer på att beställa en ny färja. De sköts dock på framtiden i samband med finanskraschen. Nu har åtminstone ritningar beställts på en färja med ett djupgående på 2,8 meter. Som läget är i dag skulle den möjligen kunna angöra Landeyjahöfn vid flod.

I en namninsamling kräver över tusen undertecknare att myndigheterna och regeringen gör allt vad som behövs för att hålla Landeyjahöfn öppen året runt. Osäkerheten kring färjetrafiken påverkar enligt undertecknarna livsvillkoren, näringslivet och turismen på Hemön negativt. Underskrifterna ska överlämnas till inrikesminister Ólöf Nordal.

Hittills har det enligt Vísir kostat 1,1 miljarder isländska kronor att ta upp sand från hamninloppet. Nu väntar två båtar - en på Hemön och en i Þorlákshöfn - på att kunna påbörja vårens arbete för att kunna öppna Landeyjahöfn. Hittills har dock vågorna varit för höga.

En som är mycket skeptisk till framtiden för Landeyjahöfn är Gunnlaugur Kristjánsson. Han är vd för Björgun, det bolag som på uppdrag av Vegagerðin ska rensa bort sanden från hamninloppet. Han säger i Morgunblaðið att det är oförsvarligt att vissa hävdar att Landeyjahöfn skulle kunna hållas öppen även under vintern. I praktiken går det att jämställa med att ljuga för öborna:

"Förra året öppnade vi hamnen i början av mars, men då var det en längre period med särskilt bra väderförhållanden. Det finns ingen metod i världen som hade kunnat hålla hamnen öppen i vinter. Då talar jag inte bara om Herjólfur. Jag talar också om den nya färjan. Där var fem till sex meters våghöjd vecka efter vecka. Varför har det inte kommit ett pumpfartyg eller en metod för att hålla det öppet? Det är för att det inte existerar. ... Människor tänker lägga några miljarder på att bygga en ny Herjólfur. Den kommer aldrig att kunna segla till Landeyjahöfn alla dagar utan några fantastiska förändringar av hamnen."

Här kan du läsa mer om färjetrafiken mellan fastlandet och Västmannaöarna.

Island i ny Icesave-tvist mot britter och nederländare

Regeringen backar upp den isländska garantifonden inför Efta-domstolen. Därmed står Island på nytt mot Storbritannien och Nederländerna i en tvist om Landsbankis Icesave. Hæstiréttur Íslands gick tidigare på samma linje som Héraðsdómur Reykjavíkur och vill få ett rådgivande utlåtande från Efta-domstolen.

I januari 2013 gick Island segrande ur Icesave-tvisten. Eftas domstol fastställde då att den isländska staten inte hade någon skyldighet att träda in och ersätta brittiska och nederländska sparare i Landsbankis Icesave. Ett sådant ansvar hade inneburit statliga garantier långt utöver vad som dikteras i EU:s regelverk om insättningsgarantier.

Domstolen gav Island rätt på samtliga punkter mot EU, Nederländerna och Storbritannien. Sedan dess har återbetalningarna från Landsbankis konkursbo fortsatt. Hittills har två tredjedelar av de prioriterade fordringarna - som i dag i princip består enbart av brittiska och nederländska Icesave-fordringar - återbetalats.

Prognoserna säger att Landsbankis konkursbo kommer att täcka de prioriterade fordringarna. De sista återbetalningarna väntas dock ta ytterligare några år.

När Icesave kollapsade i Storbritannien och Nederländerna kompenserades samtliga sparare med garantisumman på upp till 20 887 euro. Beslutet togs av de bägge regeringarna utan samråd med den isländska regeringen eller garantifonden, Trygg­inga­sjóður inni­stæðueig­enda og fjár­festa.

För ett drygt år sedan valde Storbritannien och Nederländerna tillsammans att inför Héraðsdómur Reykjavíkur stämma garantifonden. Storbritannien kräver 452,1 miljarder isländska kronor och Nederländerna 103,6 miljarder. De vill dessutom ha ränta och ersättning för kostnader. Totalt landar därmed kraven på runt 1 000 miljarder.

När de isländska storbankerna kraschade hösten 2008 fanns det inte på långa vägar tillräckligt med pengar hos garantifonden för att kunna ersätta alla sparare. Sedan tillgångarna fördelats proportionerligt mellan prioriterade fordringsägare fanns det 18,2 miljarder för Landsbankis Icesave, alltså ungefär en femtiondel av den summa som Storbritannien och Nederländerna vill ha.

Snart sju år efter kraschen har dock garantifonden inte betalat ut någon ersättning till Storbritannien eller Nederländerna. Inget av länderna vände sig nämligen till fonden inom femårsgränsen med krav på ersättning. Garantifonden anser därför att den inte på något sätt är skyldig att ersätta Storbritannien eller Nederländerna.

I stämningsansökan hävdar Storbritannien och Nederländerna att alla pengar som inkommit till garantifonden efter kraschen ska öronmärkas för Icesave. Även alla framtida tillgångar ska gå till britter och nederländare tills kraven har uppfyllts.

Den här gången gäller dispyten alltså inte någon statsgaranti. Samtidigt är det uppenbart att en garantifond med sådana förpliktelser i praktiken skulle vara satt ur spel för många år framöver. Därför anser regeringen att stämningsansökan bidrar till att äventyra den finansiella stabiliteten. Det är också därför som regeringen nu ger sig in i tvisten.

Eftersom garantifonden ligger under finansdepartementet är det också departementet som formellt hanterar frågan. Efter gårdagens regeringssammanträde meddelades att även utrikesdepartementet kommer att engagera sig i tvisten. Departementen kommer att sätta ihop en expertgrupp som ska föra Islands talan i Efta-domstolen.

Formella motparter i dispyten är den brittiska garantifonden och den nederländska centralbanken. Såväl Héraðsdómur Reykjavíkur som Hæstiréttur Íslands har vänt sig till Eftas domstol för ett rådgivande utlåtande. Det handlar dels om EES-avtalet säger att garantifondens ersättningsskyldighet kan överstiga fondens tillgångar, dels om det är förenligt med EES-avtalet att återskapa samma garantifond utan förpliktelser bakåt i tiden.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.