torsdag 7 maj 2015

Ruiner efter Þykkvabæjarklaustur kan ha hittats

En basaltsten har länge symboliserat den tänkta platsen för Þykkvabæjarklaustur. Men nu pekar mycket mot att den rests på fel ställe. Ruiner som en gång tros ha utgjort huvudbyggnaden för ett av Islands mest långlivade katolska kloster har nu påträffats 200 meter från Þykkvabæjarklausturskirkja, rapporterar Vísir.

Steinunn Kristjánsdóttir, professor i arkeologi vid Háskóli Íslands, inledde förra året ett treårigt projekt med syftet att lokalisera fjorton medeltida kloster. Ortnamn och muntliga berättelser har varit utgångspunkten för forskarnas jakt. Till sin hjälp har hon isländska och brittiska kolleger samt markradar och flygfoton.

Ett av Islands mest betydelsefulla och långvariga katolska kloster var Þykkvabæjarklaustur. Det var beläget i Álftaver ungefär mitt emellan Vík í Mýrdal och Kirkjubæjarklaustur.

Klostret grundades 1168 av den välbeställde Þorkell Geirason. Vid sin död 1187 skänkte han alla sina ägodelar till klostret. Þykkvabæjarklaustur levde sedan vidare som ett augustinkloster ända till reformationen 1550. Då halshöggs också den katolske biskopen Jón Arason. Därefter var katolicismen bannlyst fram till 1874 då religionsfriheten skrevs in i grundlagen.

Island kristnades år 1000. Därefter ska det inte ha dröjt länge innan de första kyrkorna restes. En av de allra första kyrkorna byggdes sannolikt vid Þingvellir bara något år efter att kristendomen infördes. Sedan ska det första klostret ha tagits i bruk i Borgarfjörður år 1030.

Genom åren styrdes Þykkvabæjarklaustur av tjugo olika abbotar. Två av dem blev senare biskopar. Det säger något om klostrets stora inflytande över landet.

Exakt var klostret fanns har länge varit föremål för spekulationer. Vid kyrkogården finns dock en basaltsten som sägs peka ut den sannolika platsen för klostret. Hittills har den mest utbredda teorin varit att dagens kyrka, Þykkvabæjarklausturskirkja, byggts ovanpå klostrets ruiner.

Undersökningar som i veckan gjordes med markradar visar dock något helt annat. I stället ser det enligt Vísir ut som att klostret låg 200 meter från kyrkan på en plats som kallas Fornufjós, ett namn som antyder att det en gång var klostrets ladugård.

Markradarn gav inga signaler om att det i jorden skulle finnas typiska lämningar efter en ladugård, som spår efter små bås. Däremot påminde ruinerna om tidigare fynd vid Skriðuklaustur på östra Island. Dessutom tydde väggarna på att det handlade om en byggnad så stor att den bara därför borde ha varit själva klostret. Ruinerna är 45 meter långa och 40 meter breda.

Den tidigare dominerande teorin om att klostret skulle legat vid kyrkan får däremot inget stöd av de nya undersökningarna. Markradarn visade inte att det fanns några lämningar vid Þykkvabæjarklausturskirkja, uppger Vísir.

Här kan du läsa mer om sökandet efter medeltida kloster på Island.