tisdag 9 juni 2015

Avvecklade kapitalkontroller ska ge Island 850 miljarder



Fordringsägarna i de kollapsade storbankerna får två val - antingen betala en stabilitetsavgift på 500 miljarder isländska kronor eller stå för en stabilitetsskatt på 39 procent. Så ser regeringens förslag ut som innebär ett steg mot att avveckla de kapitalkontroller som infördes hösten 2008. Men fordringsägarna har också ett tredje alternativ - att utmana den högst tveksamma beskattningen i domstol.

När de isländska storbankerna Landsbanki, Kaupþing och Glitnir kollapsade hösten 2008 svarade alltinget med att införa kapitalkontroller. Åtgärden stoppade flödet av kronor ut ur landet och förhindrade därmed ett ännu större kursras. Samtidigt skapades omedelbart ett starkt tryck utifrån när fordringsägare ville men inte kunde föra ut sina tillgångar ur landet.

Visserligen undveks ett ännu värre kursfall, men kapitalkontrollerna har också fungerat avskräckande för utländska investerare. Det har i sin tur hämmat den ekonomiska återhämtningen i landet.

Totalt har storbankernas konkursbon tillgångar på 2 200 miljarder isländska kronor. Av dessa finns 900 miljarder på Island och 1 300 miljarder i utlandet. Eftersom tillgångarna i utlandet är i utländska valutor påverkar de till skillnad från inhemska tillgångar inte den isländska kronan. Påverkar läget gör däremot de 300 miljarder i tillgångar i isländska kronor - pengar och värdepapper - som finns i utlandet.

Sammanlagt handlar det alltså om tillgångar på 1 200 miljarder isländska kronor. Om regeringen skulle avveckla kapitalkontrollerna utan några motåtgärder skulle konsekvensen sannolikt bli ett enormt kursfall när fordringsägare för ut tillgångar ur landet.

Regeringens utgångsläge är alltså att ställa fordringsägarna i de kollapsade bankerna inför två alternativ. De kan antingen välja mellan att före årsskiftet betala en stabilitetsavgift på totalt 500 miljarder eller att betala en stabilitetsskatt på 39 procent. Den som nobbar avgiften ska i stället betala skatten senast nästa sommar. Skatten är ett betydligt sämre alternativ ekonomiskt för fordringsägarna än att förhandla fram en avgift.

Vidare ska amorteringstiderna för utländska krav på islänningar i utländska valutor förlängas. Genom att förlänga avbetalningarna i upp till åtta år kommer de att ske gradvis och - enligt regeringens planer - utan att nämnvärt påverka kronans kurs.

Den som i utlandet har tillgångar i värdepapper eller pengar ska enligt regeringens förslag medverka i ett program där en avgift öppnar för att i förtid komma ut ur kapitalkontrollerna. Det sker antingen genom utbetalningar i utländska valutor eller i statsobligationer. Den som inte går med får ingen förtur för att kunna omvandla sina tillgångar. I stället sätts de in på ett räntelöst konto.

På det här sättet räknar regeringen med att dra in 850 miljoner isländska kronor. Finansminister Bjarni Benediktsson sade vid en presskonferens i går att pengarna ska användas för att betala av statsskulden, som i så fall skulle halveras.

Hittills har nyckelgrupper av fordringsägare inom alla tre bankernas konkursbon ställt sig positiva till villkoren. Det är dock långt ifrån säkert att alla går med på uppgörelsen. Fordringsägarna tvingas att gå med på att lämna ifrån sig avsevärda summor för att kunna föra dem ut ur landet.

Den avgörande frågan är om stabilitetsskatten är laglig och inte står i strid med grundlagen. Om fordringsägare skulle utmana regeringen genom att pröva skatten i domstol finns det en uppenbar risk att hela åtgärdspaketet kollapsar.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson uppmanade i Bloomberg fordringsägarna att gå med på regeringens förslag. Han sade vidare att det inte skulle tjäna något till att utmana stabilitetsskatten eftersom den vilar på en solid juridisk grund. Inte heller skulle regeringen låta sig skrämmas av fordringsägare som nobbade uppgörelsen.

Frågan är dock om så faktiskt är fallet. Isländsk lag säger att det inte är tillåtet att inskränka egendom. Och det är enligt likhetsprincipen heller inte tillåtet att utan giltiga skäl ge en part sämre förutsättningar än en annan. Det är två punkter där fordringsägare skulle kunna pröva stabilitetsskatten i domstol - och dessutom ha inte obetydliga möjligheter att vinna.

När kapitalkontrollerna ska vara avvecklade finns det ännu inget besked om. Det åtgärdspaket som regeringen lade fram i går klubbades i ett första steg i alltinget i söndags kväll med röstsiffrorna 56 mot 0. En ledamot avstod från att rösta. Det beslutet täppte till vissa kryphål i regelverket.

Samtidigt som kapitalkontrollerna slopas får de isländska pensionsfonderna möjlighet att investera utomlands. Det bör på sikt minska risken för överhettning i ekonomin - inte minst den bostadsbubbla som nu råder i Reykjavíkområdet. Pensionsfonderna har de senaste åren köpt på sig mängder med aktier och fastigheter och därmed bidragit till att trissa upp kurser och priser.



Här kan du läsa förslaget om stabilitetsskatt och här förslaget om ändringar av lagen för finansbolag.