onsdag 10 juni 2015

Íslandsbanki och Arion banki ska säljas senast 2016

Senast 2016 ska både Íslandsbanki och Arion banki få nya ägare. Flera tunga fordringsägare i bägge bankerna har enligt ett förslag redan gått med på en försäljning. Men med Íslandsbanki kan det gå betydligt snabbare. En affär med investerare från Kina eller Mellanöstern kan enligt Kjarninn bli klar redan under nästa vecka.

Länge har det varit känt att kinesiska investerare varit intresserade av att ta över Íslandsbanki. Flera möten ska ha hållits med ledningen för Glitnirs konkursbo, som är huvudägare i Íslandsbanki. Men enligt Kjarninn har diskussionerna hunnit betydligt längre än så. En avsiktsförklaring ska ha undertecknats redan i februari i år med antingen investerare från Kina eller från Mellanöstern.

Íslandsbanki skulle därmed kunna byta ägare redan nästa vecka. Enligt Kjarninn har förhandlingarna pågått i det tysta under de senaste månaderna. Bägge grupperna beskrivs som internationella storföretag som redan är delägare i banker med internationell verksamhet.

Som ett led i regeringens plan för att avveckla kapitalkontrollerna har stora fordringsägare i både Íslandsbanki (tidigare Glitnir) och Arion banki (tidigare Kaupþing) gått med på att bankerna ska säljas senast under 2016. En förutsättning för att de ska kunna säljas är att fordringsägarna antingen accepterar den stabilitetsavgift som regeringen presenterade i måndags eller betalar den stabilitetsskatt som är avsedd för fordringsägare som inte går med på avgiften. En annan förutsättning är att förhållandena på finansmarknaderna är gynnsamma.

Många av de stora fordringsägarna i de kollapsade storbankerna är hedgefonder som köpt fordringarna billigt. De tros inte ha något intresse av att ge sig in i någon bankverksamhet på Island, utan vill i stället så snart som möjligt få ut sina tillgångar ur landet.

Regeringen har genom förhandlingar kommit överens med nyckelfordringsägare om hur försäljningar av Íslandsbanki och Arion banki ska gå till. Om affärerna blir av innebär det att stora summor hamnar går till statskassan.

Om Íslandsbanki säljs till utländska ägare får staten 60 procent av försäljningsvärdet i utländska valutor. Summan kan dock inte överstiga 60 procent av det bokförda värdet den 5 juni i år. Eftersom Glitnir senast värderades till omkring 180 miljarder isländska kronor skulle det ge statskassan 108 miljarder.

Vidare vill regeringen även att allt eget kapital utöver 23 procent ska gå till statskassan. Det skulle kunna ge ytterligare närmare 10 miljarder. För detta har dock regeringen ännu inte fått gehör hos fordringsägarna.

I synnerhet Framstegspartiet har beskrivit de planer som presenterades i måndags som en framgång för den egna politiken. Bakom kulisserna är det dock ingen hemlighet att samarbetet med Självständighetspartiet i den här frågan varit allt annat än friktionsfritt.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har länge drivit en konfrontativ linje gentemot fordringsägarna. Men i måndags stod det klart att det var finansminister Bjarni Benediktssons förhandlingslinje som blivit vägledande.

Det råder även osämja mellan regeringspartierna om försäljningen av Íslandsbanki och Arion banki. Finansdepartementet har varit drivande för att få till stånd ramverk för att kunna sälja bägge bankerna till utländska ägare. Inom Framstegspartiet finns det många som är missnöjda med en sådan lösning.

Frosti Sigurjónsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver i ett inlägg på Facebook att det inte är förenligt med målen om att uppnå ekonomisk stabilitet att sälja bankerna till utlandet. Det går dessutom emot nationens intressen. Utländska ägare kommer enligt Frosti Sigurjónsson alltid att föra ut vinsterna ur landet.

Om både Íslandsbanki och Arion banki skulle få utländska ägare vill Frosti Sigurjónsson att staten fortsätter att vara majoritetsägare i Landsbanki. Banken skulle då drivas utan vinstintresse och därmed tvinga konkurrenter att hålla nere priserna för banktjänster.

Ásgeir Jónsson, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, är skeptisk till planerna av ett annat skäl. Han säger till Vísir att han välkomnar utländskt ägarinflytande i Íslandsbanki och Arion banki. Däremot efterlyser han ett besked från regeringen för hur den tänker sig att det finansiella systemet ska fungera på Island i framtiden.

Här kan du läsa mer om avvecklingen av kapitalkontroller.