onsdag 29 juli 2015

Folkets favoriter att bli Islands president vill inte ha jobbet


Jón Gnarr och Katrín Jakobsdóttir är islänningarnas favoriter till uppdraget som president. Men den enda som hittills har ämbetet inom räckhåll är den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, som överväger att kandidera för en sjätte fyraårsperiod. Men utanför Framstegspartiet är stödet svagt för den sittande presidenten. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Den 1 augusti 2016 anländer en nyvald president till residenset Bessastaðir för att i fyra år vara republiken Islands statschef. Men vem det blir är med ett knappt år kvar till valet högst osäkert. De populäraste namnen har nämligen deklarerat att de inte tänker kandidera.

Komikern Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík som nyligen blev programchef inom mediekoncernen 365, aviserade i våras att han inte ställer upp. Samma besked har Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir lämnat. Ändå är de folkets favoriter till uppdraget.

En undersökning visar att 21 procent av islänningarna vill se Jón Gnarr som nästa president. Han har flest förespråkare bland män, yngre och sympatisörer till Piratpartiet och Ljus framtid.

Katrín Jakobsdóttir är favorit hos 17 procent av de tillfrågade. Hon har flest anhängare bland kvinnor och personer som lägger sin röst på Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet.

Den sittande presidenten, Ólafur Ragnar Grímsson, får 11 procent. Inom Framstegspartiets led är det hela 40 procent som vill se honom fortsätta. Inom övriga väljargrupper är stödet betydligt lägre.

I förra valet sommaren 2012 var Þóra Arnórsdóttir huvudutmanare till Ólafur Ragnar Grímsson. Hon utsågs nyligen till chef för RÚV:s program Kastljós. Även Þóra Arnórsdóttir har tidigare deklarerat att hon inte tänker kandidera på nytt.

Ragna Árnadóttir, tidigare statsråd och toppchef inom energibolaget Landsvirkjun, får 6 procent. Davíð Oddsson, tidigare statsminister och centralbankschef samt chefredaktör för Morgunblaðið får 3 procent. Författaren Þórarinn Eldjárn och Kristín Ingólfsdóttir, tidigare rektor för Háskóli Íslands, får 2 procent var.

En majoritet av islänningarna har dock ingen uppfattning i frågan. Hela 62 procent av de tillfrågade gav inget svar om vem de vill se som president. Av de 38 procent som nämnde en favorit var det 28 procent som uppgav andra namn än de som nämnts ovan. Av dessa svarade vidare 3 procent att de ville se en kvinna på posten.

Inför förra presidentvalet sade Ólafur Ragnar Grímsson att han kanske inte tänkte fullfölja hela mandatperioden. Han ansåg att det fanns en rad osäkerhetsfaktorer - som Islands ansökan om EU-medlemskap och ett förslag till ny grundlag - som bidrog till att han kandiderade. Men om frågetecknen rätades ut övervägde han att lämna uppdraget efter två av de fyra åren.

I dagsläget ser det ut som att regeringen lyckats få bort EU-frågan från den politiska dagordningen. Däremot har Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, sagt att han vill se en folkomröstning om en ny grundlag samtidigt som presidentvalet.

Syftet med folkomröstningen får snarast sägas vara partipolitiskt. För knappt tre år sedan tog nämligen islänningarna i en folkomröstning ställning för i princip samma riktlinjer för en ny grundlag. Genom att upprepa omröstningen kan Bjarni Benediktsson dels tysta de kritiker som anser att alltinget struntat i utgången av den förra folkomröstningen, dels se till så att förändringarna i grundlagen inte alls blir så långtgående som i det förslag som då tagits fram.

Ólafur Ragnar Grímsson har nästa sommar varit Islands president i fem perioder och totalt tjugo år. Inför förra valet sade han att perioden var hans sista. I en intervju med Hringbraut håller han nu dörren öppen för att fortsätta en sjätte period. Beskedet kommer sannolikt i hans nyårstal.

En tänkbar stridsfråga är att i en ny grundlag frånta presidenten rätten att inte godkänna lagar, vilket i sin tur innebär att de går till folkomröstning om de inte dras tillbaka av alltinget. Ólafur Ragnar Grímsson säger till Hringbraut att han anser att det finns ett folkligt stöd för att presidenten ska få behålla denna rätt. Men det finns många som antingen vill begränsa presidentens möjligheter eller flytta rätten till en viss andel av alltingets ledamöter eller en viss andel av medborgarna.

Av intervjun att döma låter Ólafur Ragnar Grímsson tveksam inför en ny fyraårsperiod. Redan före förra valet köpte han tillsammans med hustrun Dorrit Moussaieff ett hus i Reykjavíkområdet. Det tolkades då som en signal på att han avsåg att lämna uppdraget. Sedan dess har Dorrit Moussaieff folkbokfört sig i Storbritannien och rykten gör gällande att hon syns allt mer sällan på Bessastaðir.

Vem som blir Islands nästa president är alltså en gåta. Om Ólafur Ragnar Grímsson väljer att kandidera har han sannolikt goda chanser att få nytt förtroende. Han är visserligen impopulär i breda kretsar, men om inte motståndarna kan enas bakom en stark kandidat talar splittringen för honom.

Trots att stödet för Ólafur Ragnar Grímsson inte är övertygande anser nämligen många att han gör ett bra jobb. Hela 57 procent är ganska eller mycket nöjda med honom som president. 23 procent uppger att de varken är nöjda eller missnöjda medan 20 procent tycker att han gör ett dåligt jobb.

En som har sagt sig vara intresserad av uppdraget är journalisten Ómar Valdimarsson, som bland annat arbetat för Röda korset. Han säger till Kjarninn att det blivit dags för förändring och för att välja en president som enar folket i stället för att dela det. Men om han faktiskt har några chanser att bli vald är det snarast motståndet som avgör.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.