onsdag 29 juli 2015

Ökad jordvärme på Surtsey efter vårens jordskalv

Hela 99,6 grader uppmättes nyligen i en spricka på Surtsey. Jordvärmen på den vulkaniska ön har ökat under det senaste året. Förklaringen är sannolikt två jordskalv som skakade ön i april och som fick en spricka att röra sig. Samtidigt fortsätter både växtlighet och djurliv att utvidga sig på Surtsey. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till ön.

På kvällen den 25 april i år skakades Surtsey av två sällsynta jordskalv. De uppmättes till 3,1 och 1,2. Skalven resulterade inte bara i att en spricka på öns västra del rörde sig. De tros också vara anledningen till ökad jordvärme på ön.

På en rad platser uppmättes på öns västra sida på djup av 10 till 20 centimeter temperaturer på över 90 grader. Den högsta temperaturen var hela 99,6 grader. Anmärkningsvärt är att temperaturerna de senaste åren inte svalnat utan i stället stigit. Utvecklingen är en indikation på att magma är i rörelse i det vulkaniska system som innefattar Surtsey, Heimaey och övriga Västmannaöarna.

En utveckling som däremot är konsekvent är erosionen. För varje år ser vindar och vågor till så att Surtsey krymper ytterligare. Vid årets expedition observerade forskarna bland annat hur stora lavaområden vid öns sydspets fallit i havet efter sprickbildning.

Forskarna kunde också konstatera att det biologiska livet fortsätter att utvecklas på Surtsey. I år sågs första gången ejderungar på ön. Ejder har troligtvis försökt häcka på Surtsey tidigare, men nu blev en familj med tre ungar beviset som gjorde ejdern till den sextonde fågelarten att föröka sig på ön. Det är första gången sedan 2009 som en ny art häckar på Surtsey.

Expeditionen upptäckte även några mindre djur som hittat till ön. Där fanns bland annat fjärilsarterna vithövdad korgblomvecklare och gulkämpesmåstävmal.

Två nya växter påträffades under expeditionen: fjälldaggkåpa och styvstarr. Totalt räknades till 64 olika växter på ön. Fler har det bara varit en gång tidigare, nämligen 2007 då antalet arter var 65. Sammanlagt 70 olika arter har observerats på Surtsey sedan ön bildades under ett vulkanutbrott som pågick mellan 1963 och 1967.

En ovanligt kall vår och en kylig inledning på sommaren bidrog enligt forskarna till att häckningen på ön började senare än normalt. Det fanns gott om havstrut och stormfågel. Arter som lunnefågel, korp, tobisgrissla, tretåig mås, gråtrut, silltrut, snösparv och ängspiplärka var på normala nivåer eller något mindre än vanligt.

Vädret påverkade även växtligheten. Samtidigt står det utom tvivel att växtligheten sprider sig. För första gången på nio år kartlades all växtlighet inom ett område på 100 gånger 100 meter. Slutsatsen var att växtligheten blivit mycket tätare - i synnerhet vid platser där fågelspillning ger näring åt jorden. En växt som gulkämpens utbredning utgör i sin tur en förutsättning för gulkämpesmåstävmalen.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.