tisdag 18 augusti 2015

Djupare spricka i regeringen om ryska sanktionerna

Det ryska stoppet av livsmedelsimport från Island är på väg att skapa en djup spricka inom regeringen. Inom Framstegspartiet är en klar majoritet för att Island inte ska dra tillbaka sitt stöd till EU:s sanktioner mot Ryssland. Men inom Självständighetspartiet är det allt fler parlamentariker som överväger att byta hållning i handelskriget.

Islands export till Ryssland har mångdubblats under de senaste åren. År 2004 såldes varor till ett värde av 2,3 miljarder isländska kronor till Ryssland. Förra året hade exporten ökat till 29,2 miljarder, vilket motsvarade 4,9 procent av den totala utrikeshandeln.

Fisk var den i särklass viktigaste exportvaran. Förra året exporterade Island fisk till Ryssland till ett värde av 24 miljarder isländska kronor. Där svarade makrill för 9,1 miljarder, sill för 7,3 miljarder och lodda för 3,9 miljarder.

I år väntades exporten öka till hela 37 miljarder isländska kronor. Samtidigt har den isländska importen från Ryssland i princip legat still under de senaste tio åren. Värdet uppgick 2004 till 2,7 miljarder och 2014 till 3,1 miljarder. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

I förra veckan stoppade Ryssland med några få undantag importen av livsmedel från Island. Förbudet är ett svar på att Island backar upp EU:s sanktioner mot Ryssland till följd av inmarschen i Ukraina. Regeringens hållning har fått kritik från fiskeindustrin, där många tunga företrädare anser att ekonomiska intressen borde gå före ett politiskt ställningstagande.

Ett första möte med en samrådsgrupp hölls i går. Där samlades företrädare för branschen och för regeringen. Byggðastofnun har fått i uppdrag att undersöka om de ryska motsanktionerna slår särskilt hårt mot enskilda kommuner. Ett nytt möte med samrådsgruppen hålls enligt ett pressmeddelande i dag.

Samtidigt finns det tecken på att sprickan mellan regeringspartierna blir allt djupare. Inom Framstegspartiet är det i dagsläget få som vill backa från stödet till EU:s sanktioner. Inom Självständighetspartiet - som traditionellt går fiskeindustrins ärenden - är det betydligt fler som vill dra tillbaka stödet.

Splittringen inom Självständighetspartiet är anmärkningsvärd. Partiet har länge slutit upp bakom Nato-medlemskapet och västerländska värderingar. Nu tycks det som att handelskriget kan få partiet att byta sida.

Än så länge står dock en majoritet av Självständighetspartiets parlamentariker bakom EU:s linje. Unnur Brá Konráðsdóttir skriver på Facebook att stödet är en självklarhet:
"Naturligtvis deltar Island i EU:s och västländernas sanktioner mot Ryssland. Island står stolt ihop med de västerländska demokratierna. Glöm inte att det är Ryssland som utsätter Island för handelsembargo. Inte tvärtom. Glöm inte att västländernas åtgärder riktar sig mot en liten elit, men ryssarnas åtgärder skadar allmänheten. Ryska regeringen kan på egen hand avgöra om normal handel ska fortsätta. Den kan helt enkelt lyfta handelsförbudet och sluta med rofferiet i Ukraina."
Partikamraten Elín Hirst varnar i ett inlägg på Twitter om att den ryska inmarschen i Ukraina inte behöver vara en enskild företeelse:
"Ryssarnas utrikespolitik har på kort tid förändrats till att vara mycket provocerande, hotfull och farlig."
Andra självständighetspartister som inte vill backa från sanktionerna är enligt RÚV Birgir Ármannsson, Guðlaugur Þór Þórðarson, Sigríður Á. Andersen, Vilhjálmur Bjarnason och Jón Gunnarsson. Däremot vill Ásmundur Friðriksson, Brynjar Níelsson och Valgerður Gunnardóttir dra tillbaka stödet till EU:s sanktioner.

Inom Framstegspartiet vill Karl Garðarsson, Líneik Anna Sævarsdóttir, Silja Dögg Gunnarsdóttir, Willum Þór Þórsson, Eygló Harðardóttir och Gunnar Bragi Sveinsson inte vika från sanktionerna mot Ryssland. Frosti Sigurjónsson vill dock stoppa handelsembargot och Páll Jóhann Pálsson anser att det finns skäl att ompröva regeringens hållning.

Just utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har förespråkat en hård linje mot Ryssland. Han har sagt att det är uteslutet att backa från EU:s sanktioner så länge som Ryssland bryter mot internationell rätt i Ukraina. Han har också påmint om att Island som en liten stat måste förlita sig på internationell rätt och stöd från allierade. Om inte Island backar upp EU nu finns det en risk att ingen är intresserad av att försvara Island vid ett liknande hot.

Gunnar Bragi Sveinsson har också talat om en enig regering. Men finansminister Bjarni Benediktsson, som även leder Självständighetspartiet, har inte alls varit lika tydlig i sina uttalanden. Och för Stundin vill inte hans assistent uttala sig om den påstådda enigheten inom regeringen.

Det är inte bara inom Självständighetspartiet som det finns sprickor i enigheten. Fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger till RÚV att det är viktigt att stå bakom EU:s sanktioner mot Ryssland, men han anser också att det finns andra intressen som måste beaktas:
"Samtidigt behöver vi se till att vi har en sjuttioårig handelshistoria med ryssarna och ett samhälle på 330 000 människor behöver låta seglen följa vindarna - att nationens intressen alltid går först."
Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands och tongivande inom Självständighetspartiets konservativa falang, skriver i ett blogginlägg att Islands främsta intresse alltid har varit att exportera fisk. Han påminner om att Island genom åren avstått från sanktioner mot Benito Mussolinis Italien och gett med sig för påtryckningar från Adolf Hitlers Tyskland genom att förbjuda en bok om nazisternas fångläger:
"Det har alltid varit regeringens politik att hellre sälja fisk än att försöka rädda världen, eftersom vi inte kan ro i land med det senare."
Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, anklagar i ett blogginlägg EU och Nato för att ha medverkat till att skapa dagens situation i Ukraina. Han anser inte heller att Nato har någon trovärdig eller pålitlig linje när det gäller mänskliga rättigheter. Ögmundur Jónasson säger till RÚV att Island aldrig borde ha ställt sig bakom EU:s linje mot Ryssland:
"Jag anser att varken Nato eller EU är några änglar i den här saken, utan har varit en betydande faktor för hur det har gått."
Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att den oenighet som nu börjar skönjas mellan regeringspartierna kan komma att prägla resten av mandatperioden. Han tror också att sprickan kan sprida sig till fler tvistefrågor.

Stefanía Óskarsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att regeringen tycks ha överraskats av de ryska sanktionerna. Hon är inte övertygad om att en isländsk reträtt på nytt skulle öppna den ryska marknaden. Det ryska utspelet kan enligt Stefanía Óskarsdóttir vara en del av en nationalistisk politik där presidenten Vladimir Putin försöker minska importberoendet. Det gör att det finns många osäkerhetsfaktorer för regeringen att väga in:
"Regeringen verkar inte ha påbörjat att förbereda reaktionerna på den situation som nu har uppkommit. ... De första nyheterna var på den vägen att det rådde en total enighet i alltingets utrikesnämnd och i regeringen om deltagandet i handelsembargot mot ryssarna, men sedan medierna började att rapportera om saken har det framkommit tvivel hos vissa av Självständighetspartiets alltingsledamöter och däribland partiets ordförande."
Þorsteinn Pálsson, tidigare ordförande för Självständighetspartiet, anser att det är uppenbart att regeringen inte är enig i frågan. Gunnar Bragi Sveinsson har varken fått stöd i sina uttalanden från Bjarni Benediktsson eller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han säger till Eyjan att det finns tecken på att Bjarni Benediktsson är redo att gå fiskeindustrin till mötes och backa från sanktionerna:
"Det väcker dock uppmärksamhet att partiledarna lämnar utrikesministern på bar backe med de ideologiska argumenten och hans bedömning om att nationens helhetsintressen gör att det är riktigt att sluta upp med våra allierade inom EU:s inre marknad och inom Nato. Utrikesministern behöver uppenbarligen stöd från alla dem både inom och utom regeringspartierna som vill slå vakt om utrikespolitikens grundvalar och låta nationens framtidsintressen som helhet betyda mer än kortsiktiga särintressen. Han är uppenbarligen under attack från inom regeringspartierna."
Jón Ormur Halldórsson, docent vid Háskólinn í Reykjavík, beskriver i Eyjan en liknande situation. Han beskriver EU som den kraft som i nuläget står i vägen för Vladimir Putins stormaktsambitioner. Syftet med sanktionerna mot Island och andra länder är därför just att försöka bryta uppslutningen bakom EU:s linje:
"Denna konflikt med Europa kan på ett alldeles utmärkt sätt gynna Putin och de halvfascistiska krafter som finns runt honom. Ett av Putins främsta mål är att försvaga de europeiska ländernas enighet. Det är ett fullkomligt logiskt mål eftersom de europeiska ländernas enighet är det främsta som står i vägen för att den ryska regeringen efter behag ska kunna blanda sig i sina grannländer, vilket är ett av de allra viktigaste målen med utrikespolitiken."
Här kan du läsa mer om handelskriget.