måndag 17 augusti 2015

Handelskriget: Island vill EU slopar importtull för makrill

Om inte EU slopar importtullarna för makrill bör Island dra tillbaka sitt stöd till sanktionerna mot Ryssland. Det anser självständighetspartisterna Jón Gunnarsson och Ásmundur Friðriksson. Men utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har inga planer på att lägga om den politiska kursen. Frågan är bara om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och finansminister Bjarni Benediktsson håller med.

Under natten mot fredagen lossades 2 500 ton fisk från Icefresh Seafood - ett företag som ägs av branschjätten Samherji - i hamnen i Sankt Petersburg. Transporten kan bli den sista på mycket länge. I förra veckan stoppade Ryssland importen av livsmedel från Island. Totalt går 5 procent av Islands utrikeshandel till just Ryssland.

Från fiskeindustrin har de ryska åtgärderna beskrivits som katastrofala för branschen. Situationen är särskilt besvärlig när det gäller makrill. Island exporterade förra året 48 153 ton makrill till Ryssland. Det är mer än Norge, Färöarna, Storbritannien och Irland tillsammans, rapporterar RÚV.

Sedan tidigare har den ekonomiska krisen i Nigeria gjort att exporten av makrill upphört. Därmed har nu två av de viktigaste marknaderna försvunnit. Samtidigt är dörren till EU i princip stängd. Eftersom Island och EU tvistar om fisket beläggs makrill från Island med en tull på 18 procent.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson vände sig i fredags till EU:s utrikeschef Federica Mogherini för att inleda diskussioner om stöd till Island. En rapport från EU i oktober förra året visade att unionen redan då - direkt efter att sanktionerna mot Ryssland införts - på olika sätt började kompensera producenter som inte längre kunde sälja livsmedel till Ryssland. En förhoppning är att Island ska kunna få ett liknande understöd.

En punkt på dagordningen är just tullen på makrill. Det fiskekrig som i flera år rådde mellan EU, Norge, Färöarna och Island kan i dag sägas vara över åtminstone mellan Island och EU. Men då Norge inte accepterar de isländska fångstkvoterna finns det ingen formellt avtal om fisket.

Regeringen vill nu få bort importtullen. Om Island skulle kunna börja sälja makrill till EU på samma villkor som exempelvis Norge och Färöarna skulle effekterna av de ryska sanktionerna minska avsevärt.

Ett bekymmer om den ryska marknaden förblir stängd utan att nya exportvägar öppnas är att en större andel makrill kommer att gå till fiskmjöl och fiskleverolja i stället för att säljas som människoföda. Det innebär lägre intäkter och färre jobb eftersom sådan produktion kräver mindre arbetsinsatser. Samma problem kommer att uppstå när lodda börjar att fiskas i vinter.

Jón Gunnarsson och Ásmundur Friðriksson, alltingsledamöter för Självständighetspartiet, anser att Island ska överväga att backa från stödet till EU:s sanktioner om inte unionen slopar makrilltullen. Jón Gunnarsson säger till RÚV att EU i det här läget bör visa solidaritet med Island som proportionellt sett drabbas mycket hårt av det ryska importförbudet:
"Om solidariteten från våra allierade nationer inte är större - om ett sådant läge skapas att de inte visar oss full solidaritet och förståelse för vårt läge i den här frågan - då måste vi ta med det i bilden gällande vårt beslut om fortsättningen."
Men detta är en uppfattning som inte Gunnar Bragi Sveinsson delar. I en intervju i Bylgjan säger han att internationell rätt är viktigare än livsmedelsexporten. Han anser att det är en prioritering som även fiskeindustrin borde göra. Utan respekt för internationell rätt är det inte troligt att Island skulle kunna kontrollera några fiskevatten:
"För mig handlar det just om nationens intresse att vi har haft allierade när vi har gått fram med våra frågor, försvara vårt territorialvatten eller våra intressen oavsett om det är i luften, territorialvattnet eller annat. Det tycks som att exportörerna först och främst tänker på nästa årsredovisning. Det tycker jag är ganska ytligt. Det går också att åberopa att dessa parter visar samhälleligt ansvar. Ska vi annars förtro dessa parter med naturresursen?"
I intervjun tillbakavisade Gunnar Bragi Sveinsson kritiken från branschen om att hans främsta uppgift skulle vara att gynna isländsk export. Han läste högt ur en krönika ur Fréttablaðið skriven av Pawel Bartoszek, där han påpekar att att det är viktigt med en enad front mot Ryssland. Syftet med de ryska sanktionerna är just att försöka bryta enigheten - vilket skulle vara en seger för Vladimir Putin:
"Runtom Island är ett territorialvatten på 200 sjömil. Våra få kustbevakningsfartyg kan förstås inte försvara denna egendom förutom möjligen mot enstaka tjuvfiskare. Vi är helt beroende av att det finns respekt för internationell rätt och att staters territorialvatten respekteras. I yttersta nöd får vi sedan förlita oss till att andra nationer är beredda att riskera sina egna medborgares liv så att vi kan få fångar vår fisk i fred. Vi kan inte räkna med att de gör det utan eftertanke om inte vi är beredda att offra något."
Gunnar Bragi Sveinsson avfärdade också kritik om bristande samråd med fiskeindustrin. Kritiken kom bland annat från Davíð Oddsson, tidigare statsminister som i dag är chefredaktör för Morgunblaðið, som i en ledare vände sig mot att utrikesministern äventyrade en viktig exportmarknad. Gunnar Bragi Sveinsson svarade genom att påminna om att Davíð Oddsson som statsminister tog beslut om att Island skulle delta i den amerikanska invasionen av Irak efter att enbart ha talat med dåvarande utrikesministern:
"Se dig i spegeln och tänk till exempel på hur det gick till när Irak invaderades."
En annan framstegspartist i parlamentet, Karl Garðarsson, anklagar i ett blogginlägg de självständighetspartister som vill dra tillbaka Islands stöd till EU:s sanktioner för att blunda för de ryska övergreppen i Ukraina:
"Det råder på Island ingen brist på storgrosshandlare och deras följeslagare som är redo att sälja sin själ för ören. Redo att offra mänskliga rättigheter och demokrati för tillfälliga vinster. Det saknar för dessa människor betydelse att omkring 7 000 personer har förlorat livet i östra Ukraina och att ytterligare miljoner blivit hemlösa. Det saknar betydelse att internationella överenskommelser har brutits och att ett europeiskt lands självbestämmande har kränkts genom en invasion av ett annat. Det saknar betydelse - vi ska först och främst se till egna ekonomiska intressen, annat rör oss inte."
Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger till Vísir att det tycks som att "Islands ställning varje gång är till salu till högstbjudande". Än så länge handlar det dock om enstaka röster från Självständighetspartiet som talar om att ompröva Islands hållning. Birgir Ármannsson, självständighetspartist och ordförande i utrikesnämnden, säger till RÚV att det i nämnden inte har diskuterats någon kursändring:
"Jag har upplevt, från det att livsmedelsförbudet infördes, att det har varit en strategi från ryssarna att på något sätt bryta denna enighet. För min del har det varit mycket svårt att tänka sig utfallet att Island på något sätt bryter detta utfall. Och därmed skulle bryta grupperingarna i detta stora diplomatiska schack som pågår. Vid farligare omständigheter än vi har sett på lång tid."
Tonen mot Ryssland är hittills betydligt skarpare från Framstegspartiet än Självständighetspartiet. Den är också skarpare från framstegspartisten Gunnar Bragi Sveinsson än från andra statsråd. Traditionellt står Självständighetspartiet mycket nära fiskeindustrin. Frågan är om den press som nu kommer från branschen och från kretsarna kring Davíð Oddsson kan få regeringens enhetliga linje att spricka.

Finansminister Bjarni Benediktsson - tillika ordförande för Självständighetspartiet - är inte alls lika kategorisk som Gunnar Bragi Sveinsson. Han säger i Morgunblaðið att han står bakom fördömandet av den ryska inmarschen i Ukraina, men att han är tveksam till sanktionerna mot Ryssland och sättet som de utvecklats på. Han utesluter heller inte att regeringen byter ståndpunkt i frågan.

Inte heller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har varit lika tydlig som partikamraten Gunnar Bragi Sveinsson. Sannolikt innebär det att även han skulle kunna tänka sig att byta hållning i konflikten.

Hermann Stefánsson, vd för Iceland Pelagic, kallar i Morgunblaðið läget för "en total katastrof". Ukraina försvann som marknad för lodda efter den ryska invasionen. Nu ser det ut som att även den ryska marknaden är stängd på obestämd framtid.

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att det visserligen handlar om stora summor om exporten av makrill till Ryssland upphör. Samtidigt anser han att branschen överdriver effekterna eftersom den är van vid snabba förändringar:
"Detta var intäkter som inte fanns för några få år sedan. Så fiskenäringen har dessa stora svängningar i intäkter av naturliga skäl. Företagens ledare, trots hur de nu gråter ut i medierna, är gott förberedda för att ta sig an dessa svängningar. De befinner sig i sin naturliga miljö, om man får uttrycka sig så."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson talade i fredags i telefon med sin ryske kollega Dmitrij Medvedev. Han tog enligt ett pressmeddelande upp att de ryska sanktionerna slår särskilt hårt mot Island. Han fick svaret att Ryssland bara svarade på sanktioner som EU tagit initiativ till.

En arbetsgrupp ska nu försöka minimera effekterna av det ryska importstoppet. Bjarni Benediktsson säger till RÚV att den ska "göra allt som står i vår makt" för att lösa situationen.

Från ryskt håll försöker regeringen tona ned effekterna av förra veckans beslut att utvidga sanktionerna till att omfatta även Island, Albanien, Montenegro och Liechtenstein. Jordbruksministern Alexander Tkachyov säger enligt Rossiskaya Gazeta att omkring 5 procent av Rysslands livsmedelsimport kommer från de fyra länderna och att konsekvenserna därför blir marginella.

På Island är det enligt RÚV framför allt orter som Þórshöfn, Vopnafjörður, Neskaupstaður, Eskifjörður, Fáskrúðsfjörður, Höfn och Västmannaöarna som riskerar att drabbas. Särskilt svårt kan det bli för Þórshöfn där stora mängder lodda landas varje år. Den arten tros bli svårare att hitta nya marknader för än makrill och sill.

Handelsförbindelserna mellan Island och Ryssland - då som Sovjetunionen - går enligt Morgunblaðið tillbaka till 1946. Då köpte Sovjet 15 000 ton fryst fisk, saltsill och fiskleverolja och betalade med dollar. Samtidigt köpte Island kol och timmer.

När Island valde den motsatta sidan i det gryende kalla kriget och fick bistånd genom Marshallhjälpen upphörde dock handeln som en sovjetisk protestaktion. Men i samband med att ett fiskekrig 1953 blossade upp mellan Island och Storbritannien tog Sovjetunionen initiativ till handel mellan länderna. Då handlade det om byteshandel där olja, bensin, cement och järn gick västerut medan fiskprodukter gick österut.

Här kan du läsa mer om de ryska sanktionerna mot Island.