fredag 7 augusti 2015

Island backar inte - stöder EU:s politik mot Ryssland

Hotet om ekonomiska sanktioner får inte Island att dra tillbaka sitt stöd till EU:s handelsembargo mot Ryssland. Det står klart sedan utrikesnämnden i går diskuterat de ryska utspelen om en handelsbojkott mot Island. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson anser att sanktioner skulle få stor inverkan, men nämnden var ändå enig om att inte backa från Islands linje i konflikten.

Island har konsekvent backat upp EU:s hållning i den konflikt som uppstått med Ryssland efter inmarschen i Ukraina. Island har dömt ut ockupationen av Krim som i strid med internationell rätt. Regeringen har också genom utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson fördömt det ryska stödet till stridande styrkor i Ukraina.

Trots den isländska kritiken valde Ryssland av okänd anledning att inte införa några ekonomiska sanktioner mot Island. Den ekonomiska krisen i landet har visserligen minskat den ryska köpkraften avsevärt, men det ryska handelsembargot mot EU, Australien, USA, Kanada och Norge innebar att exporten av isländsk fisk kunde fortsätta.

Ryssland har de senaste åren blivit en allt viktigare exportmarknad för Island. Var tionde fisk som fångas i isländska vatten såldes förra året till Ryssland. Och när det gäller sill och makrill - två ekonomiskt viktiga arter - går fyra av tio fiskar till Ryssland.

Inför hotet om ett importstopp har ett antal tunga företrädare för den isländska fiskeindustrin uppmanat regeringen att ändra hållning i konflikten. Även i alltinget har det funnits politiker som argumenterat för att Island borde prioritera handeln med Ryssland och därför backa från stödet till EU:s sanktioner.

Gunnþór Ingva­son, vd för Síld­ar­vinnsl­an i Nes­kaupstaður, uppmanar i ett inlägg på företagets hemsida regeringen att förklara sig neutral i konflikten. I många år har företaget exporterat fisk till Ryssland. Eftersom den viktiga marknaden i Nigeria redan stängts på grund av kapitalkontroller fruktar han att ett ryskt importstopp skulle få stora konsekvenser:
"Statsmaktens uppgift är att ramar för företags arbetsvillkor och stödja den väg där internationell handel äger rum. Om det finns en verklig vilja till att hjälpa isländska företag och se efter nationens intressen kan ministern deklarera statsmakternas neutralitet och försöka att dra tillbaka Islands stöd till åtgärderna mot ryssarna. På det sättet understryks islänningarnas suveränitet i utrikesfrågor. Tvångsåtgärder inom handeln har begränsad inverkan och går främst ut över dem som borde drabbas minst, det är vanliga medborgare i vederbörande land. Utrikesdepartementets uppgift är att genomföra regeringens utrikespolitik genom diplomatiska kanaler, men inte att tillgripa tvångsåtgärder utan debatt. Handeln med ryssarna borde vårdas i dessa svåra tider och det finns all anledning att upprätthålla sedan årtionden goda handelskontakter med ryssarna."
Eftersom Norge - den enda nationen inom EES-området med ett större fiske än Island - sedan tidigare svartlistats av Ryssland finns det redan ett överskott av sill och makrill på den internationella marknaden. Priserna har redan fallit. Att isländska företag ska kunna hitta någon som betalar lika bra som Nigeria och Ryssland tidigare gjort förefaller uteslutet. Dessutom har den norska fiskeindustrin betydligt större marknadsföringsmuskler än den isländska.

Men det är inte aktuellt att ändra hållning i konflikten. Det säger Gunnar Bragi Sveinsson till RÚV efter gårdagens möte med utrikesnämnden. Regeringen och oppositionen var eniga om att även i fortsättningen backa upp EU:s linje mot Ryssland. Ett ryskt handelsstopp skulle dock enligt utrikesministern bli ett hårt slag mot den isländska fiskenäringen:
"Naturligtvis är vi alla mycket bekymrade över vad som händer om dessa marknader stängs. Det har enorm effekt. Det står helt klart."
Gunnar Bragi Sveinsson säger i Fréttablaðið att det handlar om en principsak. Så länge som Ryssland bryter mot internationell rätt genom inmarschen i Ukraina kommer regeringen inte att ändra hållning. Däremot kan det bli aktuellt med olika typer av stöd till fiskeindustrin om de ryska hoten om importstopp skulle bli verklighet:
"Vi försvarar en viss princip och den försvaras enligt internationell rätt och överenskommelser, och detta bryter Ryssland mot i detta fall. ... Detta handlar om att Island alltid har försvarat sig med hänvisningar till internationell lag om sådana överenskommelser, och därför kan vi inte ge någon rabatt på den principen."
Utrikesnämnden kommer inom de närmaste dagarna att på nytt träffa företrädare för fiskeindustrin. Men att ompröva politiken mot Ryssland tycks i nuläget alltså vara uteslutet.

En som var besviken efter gårdagens möte i utrikesnämnden var Örn Pálsson, direktör för Landssamband smábátaeigenda, som företräder mindre rederier och enskilda fiskare. Han säger till Vísir att beslutet kan bli ödesdigert eftersom det inte finns någon alternativ marknad för exempelvis makrill:
"Jag är mycket besviken över detta. Detta är ett så stort intresse för nationen att jag är förbluffad över att detta skulle vara utfallet."
Vilhjálmur Bjarnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, är kritisk till fiskeindustrins argumentation. Han säger till RÚV att de ryska hoten i praktiken sannolikt har att göra med att de fallande oljepriserna gör att Ryssland ändå har begränsade ekonomiska resurser för import. Han påminner också om att den bakomliggande orsaken till konflikten är den ryska inmarschen i Ukraina:
"Gunnþór Ingvarsson talade som om han talade direkt från en liten stad som en gång kallades Lilla Moskva och ber om neutralitet i just denna fråga, något som jag tycker är ganska osympatiskt."
Det har tidigare sagts att ett besked om ryska sanktioner mot Island kan komma inom de närmaste dagarna.

Här kan du läsa mer om sanktionshotet.