fredag 21 augusti 2015

Islands regering står bakom EU-sanktioner mot Ryssland

Regeringen backar inte från stödet till EU:s sanktioner mot Ryssland. Det står klart efter gårdagens regeringssammanträde. Men i synnerhet inom Självständighetspartiet finns det många politiker som vill backa från stödet. I stället anser de att Island borde prioritera handeln med Ryssland, som är en viktig marknad för makrill, sill och lodda.

I snart ett och ett halvt års tid har utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson fördömt den ryska inmarschen i Ukraina. Vid två uppmärksammade besök i Ukraina har han upprepat kritiken mot Ryssland och beskrivit det ryska agerandet som ett uppenbart brott mot internationell rätt, skriver Fréttablaðið.

Trots kritiken tycktes det för många alltingsledamöter komma som en överraskning när Ryssland förra veckan stoppade nästan all livsmedelsimport från Island. Ett antal politiker hävdade att Islands stöd till EU:s sanktioner - som innebär stopp för vapenförsäljning, frysta tillgångar och reseförbud för vissa personer - inte diskuterats tillräckligt.

Även sedan Ryssland införde motsanktioner har Gunnar Bragi Sveinsson inte dragit tillbaka stödet till EU:s linje. Han har sagt att nationell rätt i det här fallet måste gå före utrikeshandeln. Nästa gång skulle det kunna vara Island som får sina gränser kränkta - och då kommer Island att vara beroende av internationellt stöd för att kunna värna gränserna.

Men flera andra statsråd har varit långt ifrån lika tydliga eller säkra som Gunnar Bragi Sveinsson. Flera ministrar har öppnat dörren för att backa från sanktionerna med syftet att på nytt kunna sälja fisk till Ryssland.

Än så länge ställer sig dock regeringen bakom EU:s linje. Det står klart efter gårdagens regeringsmöte. Både finansminister Bjarni Benediktsson och fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson - som tidigare uttryckt sig ganska svävande om sanktionerna - tar nu ställning för ett fortsatt stöd till sanktionerna mot Ryssland.

Bjarni Benediktsson säger till RÚV att regeringen arbetat för att Island inte skulle omfattas av de ryska motsanktionerna. Men det lyckades inte:
"Det finns olika åsikter om hur det ska reageras på det. Vi har nu koncentrerat oss på intressebevakning och vi har hela tiden varit överens om att det måste reageras på ryssarnas agerande i Ukraina och hur internationell har brutits. Och nu står människor skuldra vid skuldra för att värna isländska intressen och det finns en god enighet om det."
Men för Bjarni Benediktsson har det inte varit självklart att stå bakom EU:s sanktioner. Han säger i Morgunblaðið att hans tvivel bland annat beror på att Island inte är med i unionen och heller inte driver samma utrikespolitik.

Sigurður Ingi Jóhannsson säger till RÚV att det ryska importstoppet för många kom som en chock. Han tror att detta steg för många kom som en överraskning:
"Jag tror att inledningsvis blev många chockade och reaktionerna var kanske i linje med det. Människor hade inte tänkt igenom saken grundligt. Många intressenter reagerade kanske onödigt hårt. Jag anser att det är ganska tydligt att regeringen och regeringspartierna står ganska tätt ihop. Jag har inte hört något annat än att de flesta andra också gör det."
Även Nato har slutit upp bakom EU:s sanktioner. Åtminstone fram till att USA lämnade beskedet att Nato-basen i Keflavík såg dåvarande statsministern Davíð Oddsson Island som en strategiskt viktig medlem i Nato. Han betraktade också dåvarande presidenten George W. Bush som en personlig vän. När han 2005 i ett tal vid Självständighetspartiets årsmöte tog upp Nato-medlemskapet sade han att banden mellan Europa och USA hade varit avgörande för kommunismens fall, och skulle visa sig bli avgörande även i framtiden.

Som chefredaktör för Morgunblaðið har Davíð Oddsson ändrat ståndpunkt. Han vill nu prioritera utrikeshandeln med Ryssland. Det är ett skifte som kan betraktas som historiskt. Men det är också en åsikt som fått hård kritik. Unnur Brá Konráðsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att hon är besviken eftersom det i dag tycks som att Davíð Oddsson inte menade något med sina ord om försvar av demokrati och mänskliga rättigheter.

En annan som är mycket kritisk till dem som vill låta exportintressen gå före internationell rätt är socialdemokraten Jón Baldvin Hannibalsson, tidigare utrikesminister. Han säger till Vísir att det inte finns några rimliga argument för att låta fiskeindustrins intressen gå före allt annat:
"Om vi hade sagt att vi inte tänkte vara med, varför då? För att vi fick lotterivinsten genom att något makrillbestånd på grund av klimatförändringar simmade in i vårt territorialvatten. Och för att ryssarna satt upp norrmännen på en förbudslista så kan vi tjäna på det också? Vad är detta för jävla idioti?"
Regeringens förhoppning är att branschen ska hitta nya marknader för sina fångster. Just när det gäller makrill är EU en sådan, eftersom isländsk makrill på grund av en fiskekvotsdispyt med Norge är belagd med en importtull på 18 procent.

Seðlabanki Íslands anser i dagsläget inte att de ryska sanktionerna är något skäl för att ändra prognoserna för ekonomisk tillväxt. I samband med veckans styrräntebesked sade centralbanken i en prognos att det ryska importstoppet hade varit mer kännbart förra året eftersom marknaden då var starkare. I år hade försäljningen redan börjat dala på grund av krisen i Ryssland.

Samtidigt beslutade Síldarvinnslan - ett av de företag som har stora ekonomiska intressen i Ryssland - i veckan att i år inte ha någon aktieutdelning. Företaget gjorde enligt ett pressmeddelande förra året en vinst på 6 miljarder isländska kronor. Några uppsägningar ska heller inte göras på grund av det ryska importstoppet.

Här kan du läsa mer om handelskriget.