måndag 3 augusti 2015

Islänningar vill ge sjukvården mer pengar

En klar majoritet av islänningarna vill att sjukvården får mer pengar och att den inte privatiseras. Stödet för att en vård i huvudsak offentlig regi ska få större resurser har enligt RÚV ökat under de senaste åren. Samtidigt kan sjuksköterskornas missnöje med låga löner bli första steget mot en privatisering. För att få upp lönerna pågår nu förberedelser för att starta en uthyrningsverksamhet.

Efter finanskraschen genomfördes stora besparingar inom hälso- och sjukvården. Regeringen har nu utlovat resurser till vården så att den inte tekniskt sett halkar efter grannländerna. Läkare som jobbat utomlands och återvänt till Island har många gånger klagat på föråldrad utrustning.

Läkarna lyckades efter en historisk strejk förhandla sig till ett avtal med lönehöjningar långt över andra yrkesgrupper. Sjuksköterskorna ställde liknande krav - men lyckades inte. Hela 88,4 procent av sjuksköterskefackets medlemmar röstade nej till det avtal som skulle ge en lönehöjning på 18,6 procent på fyra år. Nu blir det upp till en skiljedomstol att sätta lönerna.

Missnöjet bland sjuksköterskorna är stort. I förra veckan hade enligt Morgunblaðið 313 anställda - varav 260 sjuksköterskor - sagt upp sig från universitetssjukhuset Landspítali i Reykjavík. Majoriteten av uppsägningarna träder i kraft den 1 oktober. Om sjuksköterskorna gör verklighet av uppsägningarna står sjukvården inför en akut kris. På flera avdelningar kommer inte vården att kunna fungera som normalt.

Den förväntade massflykten av sjuksköterskor kommer framför allt att gå till de övriga nordiska länderna. Men många sjuksköterskor har också visat intresse för att bilda en stiftelse som ska hyra ut just sjuksköterskor till den inhemska vården. En av initiativtagarna, Sóley Ósk Geirsdóttir, säger till Vísir att syftet med uthyrningen är att indirekt kunna få upp lönerna:
"Sjukhusen skulle hyra sjuksköterskor enligt vår taxa. Så staten skulle inte bestämma vår lön längre. ... Det är den främsta tanken bakom detta, att inte utsättas för förtryck av män inom politiken när det gäller vår lön."
Lönedispyten skulle kunna bli det första steget mot en privatisering av vården. Inom Självständighetspartiet finns det många tunga politiker som gärna skulle vilja se en sådan utveckling, men det är en inte en fråga som partiet driver. Att inte gå sjuksköterskornas lönekrav till mötes skulle alltså kunna få konsekvensen att en privatisering kommer närmare.

Samtidigt finns det enligt RÚV en stark opinion för att inte privatisera sjukvården - och den har växt under det senaste årtiondet. Det finns också starka krav på att sjukvården ska få större resurser från statskassan.

Nu vill 90,9 procent enligt en undersökning utförd av Felagsvísindastofnun att staten och kommunerna ska ge mer pengar till vården. Bara 7,9 procent vill minska anslagen medan 1,3 procent anser att de är på rätt nivå i dag. När samma fråga ställdes 2006 var det 81,5 procent som ville se större anslag.

Bara 0,5 procent av islänningarna vill se ett system där sjukhusen drivs i privat regi. Hela 83,2 procent förespråkar att huvudsakligen staten ska driva sjukhus medan 16,2 procent svarar att staten och privata ägare till lika stora delar borde stå bakom landets sjukhus.

Även när det gäller vårdcentraler (77,6 procent), vårdhem (64,8 procent), hemsjukvård (60,8 procent), folkhälsa (61 procent) och barntandläkare (64,8 procent) vill klara majoriteter att staten ska bära ansvaret. Rehabiliteringscentrum, läkarmottagningar och vuxentandläkare är de vårdtyper där ungefär lika många vill se ett statligt ansvar som ett delat ansvar mellan staten och privata intressen.

Tandvård för vuxna och läkarmottagningar är de två vårdtyper där stödet för en total privatisering är störst, 14,9 procent respektive 10,6 procent.

Hälso- och sjukvårdsminister Kristján Þór Júlíusson säger i Morgunblaðið att vissa vakanser inom vården skulle kunna lösas med hjälp av arbetskraft från utlandet. Hans förhoppning är dock att skiljedomstolen ska komma fram till ett beslut som gör att de som nu sagt upp sig väljer att dra tillbaka sina uppsägningar.

Här kan du läsa mer om sjuksköterskornas lönestrid.