torsdag 6 augusti 2015

Minister överklagar inte tolkdom - döva får rätt till stöd

Regeringen överklagar inte domen som ger döva rätt till kostnadsfri tolk. Beslutet innebär inte bara att döva i fortsättningen kan begära tolk. Det medför också att personer som själva bekostat tolk kan få rätt till ersättning och att personer som av myndigheterna nekats tolk kan få rätt till skadestånd. Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson vill nu ta fram regler för tolktjänster.

En döv kvinna bosatt i Reykjavík valde nyligen att stämma staten sedan hon nekats kostnadsfri tolk. Kvinnan fick avslag eftersom myndigheternas resurser till att bekosta tolktjänster inte räckte till. Resultatet blev att döva och personer med nedsatt hörsel antingen fick bekosta en tolk på egen hand eller tvingades att avstå från att delta vid möten och andra sammankomster.

Héraðsdómur Reykjavíkur gav dock kvinnan rätt. Att neka henne tolk var inte förenligt med grundlagen. Staten tvingades därmed att ersätta henne med 50 670 isländska kronor för egna utlägg för tolktjänster. Kvinnan fick också ett skadestånd på 500 000 kronor.

Lagen säger att teckenspråkstalare ska kunna använda isländskt teckenspråk vid myndighetskontakter. I praktiken innebär det i regel att en tolk anlitas. Genom att säga nej till kvinnans begäran kränkte staten enligt domstolen en grundläggande rättighet. Lagen säger också att teckenspråkstalare ska kunna delta i samhällslivet på samma sätt som hörande - vilket alltså betyder att de har rätt till tolk inte bara vid myndighetskontakter utan även för att exempelvis besöka möten eller gå på anställningsintervjuer.

Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson har nu uppmanat justitiekanslern att inte överklaga domen till Hæstiréttur Íslands. Samma rekommendation kom från finansdepartementet och hälsodepartementet. Så blev också justitiekanslerns beslut.

Domen från Héraðsdómur Reykjavíkur blir därmed vägledande. Den ger inte bara döva rätt till tolk. Den öppnar också möjligheter för andra som nekats tolk att stämma staten för skadestånd eller att kräva ersättning när de själva betalat för tolk efter att ha fått nej från myndigheterna.

Under förra året fick 193 islänningar tolktjänster förmedlade genom Samskiptamiðstöð heyrnarlausra og heyrnarskertra, den institution som ansvarar för just tolkar åt döva och personer med nedsatt hörsel. Eftersom pengarna tagit slut beviljade Illugi Gunnarsson tidigare i år ett nytt anslag på 6 miljoner isländska kronor.

Illugi Gunnarsson säger i Fréttablaðið att grundlagen garanterar vissa rättigheter. Eftersom det är oklart exakt vilken service som exempelvis döva har rätt till valde han att inte överklaga. I stället vill han ta fram tydliga regler för bland annat tolktjänster:
"Jag bygger mitt ställningstagande på att det är oomtvistat att det saknas regler och har gjort så under många år. ... Den minsta servicenivån har inte definierats, och det behöver läggas ökad kraft på att ta fram sådana regler. Servicen behöver prioriteras."
Páll Rúnar Mikael Kristjánsson, kvinnans advokat, anser att regeringen bör ta initiativ till att ersätta dem som själva betalat för tolktjänster sedan de nekats på grund av resursbrist. Han säger till Vísir att han annars rekommenderar dem att stämma staten för att få ersättning för kostnaderna:
"De som befinner sig i en liknande situation har samma rätt. Det betyder att dessa individer också har ett krav på staten om skadestånd, och det betyder också att de som ur egen plånbok har lagt ut för sina tjänster har ett återbetalningskrav på den isländska staten."
Här kan du läsa mer om tvisten om tolktjänster.