fredag 28 augusti 2015

Nu får Harriet Cardew sitt pass - och sitt namn

Harriet Cardew har rätt till ett pass och hon har också rätt att heta just Harriet i förnamn - trots att namnet inte är godkänt av myndigheterna. Inrikesdepartementet kör därmed över folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands. Samtidigt innebär beslutet ännu ett slag mot den isländska namnlagen.

I juni 2014 fick den då tioåriga Harriet Cardew beskedet att hon inte kunde få något pass. Skälet var att förnamnet Harriet inte godkänts av Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar om namn ska tillåtas eller inte. Eftersom hon saknade godkänt namn kallades hon Stúlka ('flicka') i folkbokföringen.

Harriet Cardews föräldrar ansökte redan 2010 om att få Harriet godkänt som förnamn. Nämnden sade dock nej eftersom stavningen inte är förenlig med isländska regler. Om de däremot hade sökt om Harríet hade de förmodligen fått ja.

Familjen Cardew vägrade dock att acceptera att dottern inte skulle få något pass. De anlitade jurister och vände sig till inrikesdepartementet. Efter över ett års väntan fastslår nu departementet att Harriet Cardew ska få sitt pass. Och hennes förnamn ska också föras in i folkbokföringen, skriver Fréttablaðið.

Harriet Cardews föräldrar Kristín och Tristan ansåg att myndighetens nekande var ett brott mot likställighetsprincipen. Den säger att alla medborgare ska behandlas lika. Men så fungerar inte den isländska namnlagen.

Den som är född på Island av föräldrar som är isländska medborgare måste ta ett godkänt namn, medan en isländsk medborgare som är född i utlandet utan problem kan flytta till Island med ett namn som inte är godkänt.

Kristín Cardew är både isländsk och amerikansk medborgare medan Tristan är brittisk medborgare. Harriet Cardews två systrar, Lilja och Belinda, föddes i Frankrike. Där hade de alltså kunnat få vilka namn som helst utan att myndigheterna hade protesterat när familjen flyttade till Island.

Men för Harriet och syskonet Duncan, som bägge är födda på Island och har en mor som är isländsk medborgare, gäller alltså andra regler.

Inrikesdepartementet gör nu en annan tolkning av lagen än Þjóðskrá Íslands. Eftersom bägge föräldrarna har utländska medborgarskap ska namnet Harriet godkännas. Departementet väljer alltså i praktiken att betrakta båda föräldrarna som utländska medborgare, Därmed försvinner också kravet på att Harriet måste bära ett godkänt förnamn.

Beslutet är inte bara ett nederlag för Þjóðskrá Íslands. Det innebär även ytterligare ett slag mot den isländska namnlagen. De senaste åren har lagen utmanats vid fyra tillfällen - tre gånger till domstol och en gång till inrikesdepartementet - och samtliga gånger har myndigheternas tolkning av lagen fått underkänt.

Just nu pågår en översyn av namnlagen, en åtgärd som enligt en opinionsundersökning beställd av inrikesdepartementet har ett brett stöd. Sex av tio islänningar vill se en liberalisering av namnlagen, medan bara två av tio motsätter sig en mer tillåtande lagstiftning.

Under hösten väntas inrikesminister Ólöf Nordal lägga fram ett förslag till ny namnlag i alltinget. Själv har hon talat om att helt och hållet slopa namnlagen, men det är inte troligt att det förslag som presenteras i parlamentet kommer att gå så långt.

Här kan du läsa mer om Harriet Cardew och här kan du läsa mer om attityder till namnlagen.