onsdag 19 augusti 2015

Ólafur Ragnar Grímsson i möte med Rysslands ambassadör

Ólafur Ragnar Grímsson ger sig nu in i handelsdispyten mellan Island och Ryssland. Presidenten hade i går ett möte med ambassadören Anton Vasiliev där han tog upp den långvariga handeln mellan Island och Ryssland. Samtidigt blir det allt tydligare att det finns en djup spricka både mellan och inom regeringspartierna om hur de ryska sanktionerna ska bemötas.

I förra veckan meddelade Ryssland att livsmedelsimporten från Island med några få undantag stoppas. Sanktionerna riskerar att bli ett hårt slag mot den isländska fiskeindustrin. Ryssland är en av de viktigaste exportmarknaderna. Det handlar framför allt om makrill, sill och lodda som säljs till Ryssland.

Ett andra samrådsmöte med företrädare för branschen och regeringen hölls i går. Inför hotet om att isländska företag ska tvingas att dumpa priserna för att bli av med fångster har branschföreträdare hävdat att årets export till Ryssland skulle uppgå till 37 miljarder isländska kronor. Det är en rejäl ökning jämfört med 2014. Regeringen har också fått kritik för att räkna för lågt på exporten.

Men frågan är om branschens prognos är realistisk. Redan innan förra veckans handelsstopp hade försäljningen till Ryssland minskat som en följd av EU:s sanktioner och det låga oljepriset. Många företag har också uppgett att det varit svårt att få betalt från ryska kunder.

Förra året uppgick exporten till Ryssland till 29,2 miljarder isländska kronor, varav 11,4 miljarder var siffran för det första halvåret 2014. Under årets första sex månader hade exporten minskat till 7 miljarder. Den ryska marknaden hade alltså krympt långt före förra veckans importstopp.

Det ryska handelsembargot är ett svar på EU:s sanktioner mot landet och som Island ställt sig bakom. Situationen är särskilt besvärande när det gäller makrill och lodda. Sedan tidigare har exporten till Nigeria - en annan viktig marknad för makrill - upphört på grund av kapitalkontroller som gör att köparna inte får växla till sig utländsk valuta för att betala för fisken. När det gäller lodda finns få andra marknader. Fångsterna blir därför sannolikt fiskmjöl och fiskleverolja i stället, vilket ger både lägre intäkter och skapar färre jobb.

Visserligen är det Kina som betalar bäst för makrill, 1 800 dollar per ton. Men till Kina säljs enbart större makrill som fiskas sent på säsongen. Ryssland betalar 1 750 dollar. Andra viktiga marknader - som Litauen, Ghana och Portugal - betalar betydligt mindre. Även om Island skulle hitta nya marknader drabbas branschen sannolikt av ett intäktsbortfall.

En av regeringens förhoppningar är att EU ska slopa tullavgiften på 18 procent för isländsk makrill. I första hand gäller det fryst hel makrill där det finns en marknad i Östeuropa. Det är dock ett steg som sannolikt Norge och möjligen även Färöarna kommer att försöka stoppa eftersom Island och Norge inte är överens om kvotfördelningen av makrillfisket i Nordatlanten.

President Ólafur Ragnar Grímsson har länge varit en uttalad förespråkare för ett större utbyte med Ryssland. I förra veckan diskuterade han situationen med statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. I går hade han - förmodligen som en konsekvens av det samtalet - ett möte med Anton Vasiliev, Rysslands ambassadör i Reykjavík.

Ólafur Ragnar Grímsson talade enligt ett pressmeddelande om de långvariga handelskontakterna mellan Island och Ryssland. Han sade att handelsutbytet hade visat sig vara lyckosamt för bägge länderna och ville därför att det skulle fortsätta. Samtidigt sade han att enskilda stater måste ha rätt att ta ställning till konflikter som gäller internationell rätt.

Under mötet ska Ólafur Ragnar Grímsson och Anton Vasiliev ha diskuterat möjliga lösningar på handelskriget. Vilka förslag som fördes fram framgår dock inte av pressmeddelandet. Ólafur Ragnar Grímsson ville heller inte kommentera mötet.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson säger till RÚV att han välkomnar att Ólafur Ragnar Grímsson engagerat sig i frågan:
"Jag har alltid sagt att jag inte har några invändningar mot vem Islands president talar med. Det är regeringen som formar utrikespolitiken. Såvitt jag vet har inte presidenten inte gått utanför detta och gjorde det uppenbarligen inte i den här frågan. Jag välkomnar att presidenten talade med Rysslands president. Jag anser helt enkelt att det var viktigt att han gjorde det."
Gunnar Bragi Sveinsson har hittills uteslutit att Island skulle backa från stödet till EU:s sanktioner i förhoppning om att Ryssland skulle dra tillbaka importstoppet. Hans åsikt är att långsiktiga intressen som mänskliga rättigheter och internationell rätt i det här fallet går före kortsiktiga ekonomiska intressen.

Men finansminister Bjarni Benediktsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inte alls varit lika tydliga. Ingen av dem har heller uteslutit möjligheten att återkalla stödet för sanktionerna. Samtidigt vore ett sådant steg svårt att genomföra. Även Nato står bakom EU:s sanktioner, och även om Island står utanför EU skulle en isländsk reträtt ha ett symbolvärde för Ryssland som knappast skulle välkomnas av övriga medlemsländer.

Guðni Th. Jóhannesson, docent i historia vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att splittringen inom regeringspartierna inte är oväntad. I regel får utrikeshandel gå före andra intressen:
"Huvudregeln är alltid att isländska politiker prioriterar handel framför moraliska aspekter. Handel trumfar till exempel stöd till förtryckta nationer."
En som anser att handeln bör gå före protesterna mot Rysslands inmarsch i Ukraina är Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. Hon säger till Vísir att hon befarar att sanktionerna syftar till att föra Island närmare EU:
"På något sätt upplever jag det som att vi drivs in i famnen på EU. ... Eftersom de inte kan utsätta oss för tvångsåtgärder vid fångsten av makrill så utsätts vi för tvångsåtgärder mot att sälja makrill. Jag är så missnöjd med att varuslag som faktiskt drabbar oss som en liten stat allra hårdast har valts ut, medan gasen ännu strömmar från Ryssland till Tyskland och så vidare."
Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att han är principiell motståndare till sanktioner. Även om han vill backa från EU:s sanktioner mot Ryssland anser han att det nu skulle bli svårt att dra tillbaka stödet:
"Inte tänker jag rättfärdiga ryssarnas åtgärder och jag lägger stor vikt vid enighet med våra allierade. Inte tänker jag heller rättfärdiga allt som våra allierade har gjort. Om betydande intressen har någon betydelse för oss är det nödvändigt för oss att noga förbereda beslut av det här slaget. Tror någon att vi utan några andra åtgärder hade deltagit i detta om vi visste hur ryssarna skulle reagera på det? Och tror någon att de stora länderna inom EU hade tagit till dessa åtgärder om jämförbara intressen stod på spel där? Vi får bara medge vår slummer och kan knappast backa ut nu genom att återkalla stödet till dessa handelssanktioner."
Här kan du läsa mer om handelskriget.