tisdag 25 augusti 2015

Piratpartiet: Alla fiskekvoter ska säljas på auktion

Alla fiskekvoter ska säljas till högstbjudande på auktion. Därmed ska skattebetalarna få ut så mycket som möjligt från fiskeindustrin. Det är grundbulten i det förslag till ny fiskepolitik som Piratpartiet klubbade i helgen. Samtidigt ska fiske med handredskap släppas fritt och branschens företrädare sparkas ut från allt inflytande över fångstkvoterna.

Med 84 röster mot noll klubbade Piratpartiet i helgen ett förslag till ny fiskepolitik. Förra mandatperioden försökte Socialdemokraterna och Gröna vänstern utan framgång att reformera kvotsystemet. Även Ljus framtid och Framstegspartiet har talat för förändringar, men Självständighetspartiet har gjort tydligt att inga avsteg från dagens principer kommer att göras så länge partiet sitter i regeringen.

Piratpartiets förslag är det mest radikala som lagts fram av något parti i alltinget. Och det kommer tveklöst att uppfattas närmast som en krigsförklaring av de branschjättar som varje år gör miljardvinster på fisket.

Utgångspunkten är att fisk är en naturresurs som tillhör staten. Därför anser Piratpartiet att det ska skrivas in i grundlagen att denna naturtillgång inte kan ägas av enskilda. Samma sak gäller även övriga naturresurser.

Alla fiskekvoter ska enligt Piratpartiet säljas till högstbjudande genom öppen budgivning på auktion. Kvoterna utfärdas för en begränsad tid. I praktiken handlar det alltså om att hyra i stället för att äga en rätt att fånga en viss mängd fisk. Till skillnad från i dag skulle inga rättigheter att fiska kunna säljas vidare eller belånas.

Genom att sälja kvoterna blir det upp till marknaden att sätta priset på fisken. Auktionerna ska garantera att statskassan får så mycket pengar som möjligt för fiskerättigheterna.

Piratpartiet ser förslaget som ett sätt att bryta branschens inflytande över fiskepolitiken. Trots att jättarna inom fiskeindustrin varje år gör miljardvinster hävdar de ofta att de inte skulle vara kapabla att betala högre fångstskatter än i dag. Detta dömer Piratpartiet ut som osaklig propaganda och osmakliga påtryckningar gentemot staten.

De fiskekvoter som utfärdas baseras på rekommendationer från Hafrannsóknastofnun. Piratpartiet kräver dels att hela beslutsunderlaget blir offentligt, dels att fiskeindustrins företrädare sparkas ut från myndighetens rådgivargrupp. På det sättet vill partiet garantera att fångstnivåerna baserar sig på forskning om beståndens storlek och inte på branschens önskemål.

En annan nyhet i förslaget är att fiske med handredskap ska släppas fritt. Det skulle göra det möjligt för mindre båtar att fiska även om de inte har några kvoter. Därmed skapas enligt Piratpartiet också en väg in i branschen för nya företag.

Att förslaget kommer att väcka debatt är givet - inte minst eftersom Piratpartiet i dagsläget ser ut att kunna få verkligt politiskt inflytande nästa mandatperiod. Socialdemokraterna välkomnar på Facebook huvuddragen i förslaget. Men branschjättarna, Självständighetspartiet och Morgunblaðið kommer att göra sitt yttersta för att sänka det.

Jónas Kristjánsson, tidigare chefredaktör för DV och Fréttablaðið, skriver i ett blogginlägg att Piratpartiet säger det som "inget parti tidigare vågat säga". Många islänningar efterlyser också ett nytt kvotsystem eftersom det befintliga ofta sägs gynna storföretag som gör enorma vinster på en gemensam naturtillgång utan att betala särskilt mycket till statskassan.

I dessa grupper råder det ingen tvekan om att Piratpartiets förslag kommer att välkomnas. Och det kommer sannolikt även att ses som en bekräftelse på att partiet står fritt från de särintressen som har ett avgörande inflytande över fiskepolitiken.

Eftersom förslaget är så radikalt - och samtidigt vad många islänningar efterfrågar - kommer det rimligtvis att stärka Piratpartiets ställning som största oppositionsparti. Inte minst för att det också fastslår att naturresurser tillhör staten och inte kan ägas av enskilda, vilket är en förändring av grundlagen som har ett brett stöd.

En som motsätter sig Piratpartiets förslag är Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern och sjöman. I ett blogginlägg skriver han att konsekvensen skulle bli att marknaden helt skulle styra över fisket. Han anser inte att det är rimligt att branschen genom auktioner ska kunna bestämma priset på fångsträttigheter.

Ett par uppenbara luckor i förslaget är just risken för kartellbildning. Branschen skulle kunna hålla priserna nere genom att på förhand göra upp om vem som bjuder på vilka kvoter. Men det är rimligtvis en punkt där det går att lansera motåtgärder.

Knepigare förefaller Piratpartiets politik att vara när det gäller många av de små fiskelägen som redan i dag blivit av med alla eller nästan alla fiskekvoter. I många små kustsamhällen är fisket näringslivets ryggrad. Där finns det knappast ekonomiska resurser att sätta emot i auktioner om rättigheter mot branschens jättar.

En sådan utveckling skulle kunna motarbetas till exempel genom ett utökat system med bygdekvoter, rättigheter som i dag fördelas av staten till orter där de köpta kvoterna inte är tillräckliga för att hålla näringen vid liv. Men större bygdekvoter skulle också gå emot Piratpartiets grundprincip om att alla fångstkvoter ska säljas på auktion.