fredag 14 augusti 2015

Ryskt handelsstopp slår hårt mot isländskt fiske

Fiskeindustrin blir den stora förloraren när Ryssland förbjuder import av livsmedel från Island. Handelsembargot är det ryska svaret på Islands stöd till EU:s sanktioner mot Ryssland efter inmarschen i Ukraina. Men utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson säger att regeringen inte kommer att backa. Principen att värna mänskliga rättigheter går enligt statsrådet före ekonomiska intressen.

I går kom det väntade beskedet att Ryssland inför ekonomiska sanktioner mot Island. Handelsstoppet kan komma att bli kännbart eftersom omkring 5 procent av Islands export går just till Ryssland. Importförbudet slår särskilt hårt mot fiskeindustrin där tusentalet jobb kan vara i fara.

Branschen räknade i år med att sälja fisk till Ryssland för 37 miljarder isländska kronor. Fiskejätten HB Grandi gick direkt efter att förbudet blivit känt ut med ett meddelande till börsen i Reykjavík. Där framgår att 17 procent av bolagets produktion förra året såldes till Ryssland. HB Grandi räknar nu med ett intäktsbortfall på 10 till 15 miljoner euro. Bolaget har också obetalda fordringar på ryska kunder till ett värde av 6 miljoner euro.

Situationen är särskilt besvärlig när det gäller makrill. Den ekonomiska krisen i Nigeria har redan stängt dörren till en av de viktigaste exportmarknaderna. HB Grandi uppger att en betydligt större del av fångsterna nu kommer att bli fiskmjöl och fiskleverolja. Det ger dels lägre intäkter än när fisken säljs för att ätas, dels är arbetet mindre omfattande vilket kan göra att uppsägningar blir aktuellt.

HB Grandi var i går den största förloraren på Reykjavíkbörsen. Aktiekursen sjönk under dagen med 2,64 procent. Den senaste månaden - då det ryska sanktionshotet blivit känt - har kusen fallit med 7,19 procent.

Åtminstone tre transporter med isländsk fisk på väg till Ryssland kommer nu att få vända om, uppger Undercurrent News.

Förra året exporterade Island livsmedel till Ryssland till ett värde av 74 500 isländska kronor per invånare. Motsvarande siffror för exempelvis Danmark och Litauen var 11 000 kronor. Viðskiptablaðið spekulerar därför i att Island kan vara det land som proportionellt drabbas mest av de ryska sanktionerna just på grund av den stora livsmedelsexporten.

De ryska sanktionerna gäller dock inte alla livsmedel. Undantagna jordbruksprodukter är enligt ett pressmeddelande från utrikesdepartementet kött från får och hästar samt fiskkonserver.

Regeringen har de senaste dagarna tagit initiativ till ett antal kontakter med bland annat den ryska ambassaden i Reykjavík. Syftet har varit att förklara att ett ryskt handelsembargo skulle bli särskilt kännbart för Island. De långa handelsrelationerna mellan länderna har också använts som ett argument.

Fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson hade i går ett möte med ambassadören Anton V. Vasiliev. Enligt ett pressmeddelande fick han beskedet att sanktionerna inte var riktade speciellt just mot Island. Anton V. Vasiliev sade att åtgärderna var tillfälliga och var ett svar på EU:s sanktioner mot Island.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson diskuterade i går sanktionerna med president Ólafur Ragnar Grímsson. Vad som sades under mötet är enligt RÚV inte känt.

Gårdagens besked innebär att Island tillsammans med Albanien, Liechtenstein, Montenegro och Ukraina nu omfattas av de ryska handelssanktionerna. Där finns sedan tidigare de 28 EU-länderna, USA, Kanada, Australien och Norge.

Den isländska fiskeindustrin har inför hotet om handelsstopp uppmanat regeringen att tona ned kritiken mot Ryssland. Det har föreslagits att Island skulle backa från stödet till EU:s sanktioner utan att för den skull dra tillbaka kritiken mot den ryska inmarschen i Ukraina.

Trots att stora ekonomiska intressen står på spel är det inte aktuellt att ta avstånd från EU:s sanktioner. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson säger till Kjarninn att principen om mänskliga rättigheter måste gå före. Därför är det ryska beslutet inget skäl att ompröva den politiska hållningen mot Ryssland:
"Jag kommer inte att föreslå någon översyn av deltagandet i handelsembargot. Det bygger på principer och en i praktiken mycket större intressebedömning, även om det här naturligtvis är stora intressen."
Finansminister Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att sanktionerna kan får stora konsekvenser. Därför kan det från regeringens sida bli aktuellt att stödja dem som drabbas av de ryska sanktionerna:
"Jag är bekymrad över utvecklingen de handelsförbindelser som varat i årtionden. Men jag tror på samtalet. Vi kommer att tala med ryska myndigheter och andra som kan bistå oss. Vi måste se övergripande på detta."
Gunnar Bragi Sveinsson uppger i Morgunblaðið att han så snart som möjligt kommer att diskutera situationen med företrädare för EU.

Oppositionen har tidigare backat upp regeringens hållning mot Ryssland. Gårdagens besked ändrade inte på den saken. Med undantag för några enstaka parlamentariker är alltinget enigt om att sluta upp bakom sanktionerna mot Ryssland. Inmarschen i Ukraina och stödet till stridande trupper lojala med Ryssland är enligt Island ett brott mot internationell rätt.

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Morgunblaðið att det är naturligt att Island ger sitt stöd till EU:s sanktioner. Hon skulle dock vilja se ett tydligare mål med sanktionerna:
"Jag anser att det inte är tillräckligt tydligt. Detta var naturligtvis en bestämd reaktion på införlivandet av Krimhalvön och därefter fortsatta stridigheter på gränsen mellan Ukraina och Ryssland. Vad är kravet? Jag anser att det inte framkommer tillräckligt tydligt."
Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern, ifrågasätter i Morgunblaðið sanktionerna som metod. Hon anser inte att det ryska beskedet var någon överraskning eftersom det varit på gång en längre tid:
"Jag har haft vissa förbehåll mot dessa åtgärder och anser att det är viktigt att mäta resultatet av dem. Om jag ska vara ärlig verkar det inte vara mycket när det gäller att bidra till att skapa en fredligare värld."
Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger i Morgunblaðið att det var riktigt att visa sitt stöd för sanktionerna mot Ryssland. Det beslutet kan inte ifrågasättas enbart för att Ryssland nu svarat med motåtgärder. Island agerade enligt Árni Páll Árnason rätt från början genom att protestera när Ryssland trotsade internationell rätt genom inmarschen i Ukraina:
"Det är mycket viktigt att det är möjligt att ta till vissa påföljder mot stormakter när de går emot mindre staters rätt. Småstater som Island är beroende av att internationell rätt kan fungera på det sättet. Att småstater inte utsätts för stormakters förtryck."
Tidigare fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason är en av de politiker som motsatt sig Islands stöd till EU:s sanktioner. I ett blogginlägg kallar han regeringens agerande för "ett allvarligt misstag":
"Islands stöd till EU:s straffaktioner mot ryssarna är en mycket ogenomtänkt åtgärd som vänder sig mot vår egen självbestämmanderätt som nation när det gäller fiske, handelsfrihet och inverkan på den internationella arenan."
Även från fiskeindustrin var reaktionerna på gårdagens besked mycket negativa. Jens Garðar Helgason, styrelseordförande för branschorganisationen Sam­tök fyr­ir­tækja í sjáv­ar­út­vegi, talade i Morgunblaðið om att det var "katastrofalt för branschen och de isländska nationalräkenskaperna". Vd:n Kol­beinn Árna­son beskrev i Morgunblaðið åtgärden som den "vi fruktade mest och det är en stor besvikelse".

Styrelsen för Landssamband smábátaeigenda, som organiserar mindre företag och båtar, skriver i ett uttalande att "situationen är mycket allvarlig". Organisationen skriver vidare att den varnat regeringen för att detta läge skulle kunna uppstå ända sedan Gunnar Bragi Sveinsson första gången besökte Ukraina och gav landet sitt stöd i konflikten med Ryssland:
"Landssamband smábátaeigenda uppmanar regering och opposition att samarbeta och göra allt som står i deras makt till att återhämta handelsrelationerna med Ryssland."
Senast Ryssland införde handelssanktioner mot Island var under Sovjetunionens dagar. I samband med att Island 1949 gick med i Nato utfärdade Sovjet ett handelsstopp som varade i fem år.

Här kan du läsa mer om sanktionshotet.