fredag 28 augusti 2015

Ryssland: Island måste backa för att sanktioner ska slopas

Island måste ta första steget för att Ryssland ska slopa importförbudet mot isländska livsmedel. Om inte Island backar från sitt stöd till EU:s sanktioner finns det heller inget skäl för Ryssland att ompröva motsanktionerna. Det säger Anton Vasiliev, Rysslands ambassadör i Reykjavík, i en intervju i Viðskiptablaðið.

För två veckor sedan införde Ryssland ett importförbud mot livsmedel från Island. Handelsstoppet var Rysslands svar på Islands stöd till EU:s sanktioner. Importstoppet slår särskilt hårt mot fiskeindustrin. Företag som framför allt sålt makrill, sill och lodda till Ryssland riskerar stora intäktsbortfall.

Regeringen har inte ändrat åsikt om sanktionerna mot Ryssland. Men långt ifrån alla statsråd har varit lika tydliga i sitt fördömande av den ryska politiken som utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson. En kursändring vore därför ingen jättesensation.

Samtidigt står stora intressen på spel. Gunnar Bragi Sveinsson har kritiserat Ryssland för upprepade brott mot internationell rätt i konflikten med Ukraina och inmarschen på Krim. Eftersom även Nato står bakom EU:s sanktioner vore en isländsk reträtt en rejäl spricka i den enade fasaden mot Ryssland. Minst lika hårt som trycket är från fiskeindustrin i dag skulle sannolikt det internationella trycket bli på att hålla fast vid stödet - om regeringen skulle vackla mer än vad den redan gör.

Från ryskt håll är sanktionerna mot Island närmast ett politiskt mästerstycke. EU:s sanktioner omfattar vapenhandel samt inreseförbud och beslagtagna tillgångar för en liten grupp i samhällets toppskikt. Ryssland väljer alltså att svara med ett importstopp för livsmedel - där Island proportionellt drabbas mycket hårt.

I de ryska kalkylerna ingår säkerligen att president Ólafur Ragnar Grímsson är en uttalad EU-motståndare som är mycket mer intresserad av att odla sina vänskapsband med Vladimir Putin än med EU, att det ena regeringspartiet avskyr unionen och gärna ger den långfingret, och att fiskeindustrin alltid har haft ett avgörande inflytande över det andra regeringspartiet.

Den senaste tiden har de diplomatiska kontakterna mellan länderna varit intensiva. Det förefaller också som att Ryssland inlett något av en charmoffensiv riktad mot fiskeindustrin. Stundin kunde nyligen berätta att Vladimir Titov, Rysslands biträdande utrikesminister, varit ute på en havsfisketur i Faxaflói tillsammans med Kristján Loftsson, vd för Hvalur, och Vilhjálmur Vilhjálmsson, vd för fiskejätten HB Grandi.

Både Hvalur och HB Grandi har stora ekonomiska intressen som är avhängiga Ryssland. Ombord fartyget Winter Bay skeppar Hvalur 1 800 ton sillval till Japan - en seglats genom Nordostpassagen som är beroende av ett ryskt godkännande. Och 17 procent av HB Grandis försäljning går till den ryska marknaden som just nu är stängd.

Ombord var enligt Stundin även ambassadören Anton Vasiliev, köttexportören Erlendur G. Auðunsson och Jón Ólafur Halldórsson, vd för oljebolaget Olís. Ingen av deltagarna har velat uttala sig om vad som diskuterades under fisketuren.

Kolbeinn Árnason, som basar över fiskeindustrins branschorganisation Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, har också han träffat Anton Vasiliev. Under mötet med ambassadören ska han ha sökt svar på frågor om de ryska sanktionerna och vad som skulle kunna få Ryssland att på nytt öppna för livsmedelsimport, skriver Kjarninn.

Anton Vasiliev säger i Viðskiptablaðið att det är Island som måste ta första steget för att relationerna med Ryssland ska normaliseras. I praktiken skulle det alltså innebära att Island skulle dra tillbaka sitt stöd till EU:s sanktioner mot Ryssland:
"Det var västmakterna som gjorde första draget och tyvärr har Island beslutat att delta i de tvångsåtgärderna, och jag hoppas att detta beslut har varit en noga begrundad sak och efter lång eftertanke om möjliga konsekvenser."
Från fiskeindustrin har regeringen fått kritik just för att konsekvenserna av stödet för EU:s sanktioner inte anses ha analyserats tillräckligt. Det ryska svaret kom också som en överraskning för regeringen. Samtidigt förnekar Anton Vasiliev i Viðskiptablaðið grunderna för sanktionerna. Han hävdar att Ryssland inte deltar eller medverkar i någon krigföring i Ukraina. Och inmarschen i Krim beskriver han som en frivillig anslutning till Ryssland efter Krimbornas önskemål:
"För det första vill jag säga att Ryssland och Island har 72 år långa diplomatiska kontakter och vänskap bakom sig, och har till och med hjälpt varandra vid problem. Vi lägger stor vikt vid detta goda samarbete och anser att sett till helheten är våra relationer mycket goda. Fast vi har uträttat mycket tillsammans återstår många möjligheter. De senaste händelserna förändrar inte vår inställning. Det är viktigt att det står klart."
Här kan du läsa mer om handelskriget.