onsdag 26 augusti 2015

Sex av tio islänningar vill liberalisera namnlagen

Sex av tio islänningar vill se en liberalisering av namnlagen. Bara två av tio är emot att dagens regler ska ersättas av ett system som minskar myndigheternas möjligheter att stoppa vissa namn. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av inrikesdepartementet. Undersökningen är ett led i inrikesminister Ólöf Nordals strävan att förändra namnlagen.

Inrikesminister Ólöf Nordal tänker under hösten lägga fram ett förslag till ny namnlag. Hon förespråkar en liberalisering av namnlagen - och det finns i alltinget i dag en majoritet som anser att dagens lagstiftning är föråldrad. Frågan är egentligen mest i vilken utsträckning som namngivningen ska släppas fri.

I alltinget har Ljus framtid motionerat om att lägga ned Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om namn ska godkännas eller inte. Men det är knappast troligt att Ólöf Nordal kommer att lansera ett så radikalt förslag - även om hon själv säger till Vísir att hon helst vill avskaffa namnlagen helt och hållet.

Ólöf Nordal anser att föräldrar ska ha makten att bestämma över de egna barnens namn. Inrikesministern tycker också att det är en självklarhet att barn som föds på Island av föräldrar med andra modersmål än isländska ska kunna få namn som förekommer på mammans och pappans språk:
"Grunden hos oss är att värna det isländska språket eftersom vi är ett litet språkområde. Jag anser att vi ska göra det. Men personnamn är kanske inte en nyckelfråga."
Det finns ett starkt stöd för en liberalisering av namnlagen. Hela 60 procent förespråkar ett regelverk som ger individen utvidgade möjligheter att bestämma över namngivningen. Bara 20 procent är emot en liberalisering medan 19 procent är varken för eller emot en liberalisering.

Att namngivningen ska släppas helt fri är det 24 procent som förespråkar. 76 procent tycker att det även i fortsättningen ska finnas ett regelverk för vilka namn som ska tillåtas och inte.

Den viktigaste restriktionen är enligt deltagarna att barn inte ska få ges namn som kan orsaka besvär för dem, alltså namn som skulle kunna uppfattas som nedsättande eller kränkande. Näst viktigast är att namn ska vara förenliga med isländskans grammatiska regler, som att kunna böjas i alla kasus.

Stödet för en liberalisering är starkast bland islänningar i åldern 18 till 44 år, ensamstående, personer bosatta i Reykjavíkområdet, högskoleutbildade, studenter och yrkesgrupper som ledare och specialister.

Motståndet mot en mer tillåtande namnlag är störst bland islänningar 60 år och uppåt, personer bosatta på landsbygden, gifta, egenföretagare och arbetsgivare, fiskare, bönder och arbetare samt medelinkomsttagare.

Islänningar i åldern 18 till 29 år är de som oftast vill se att namngivningen släpps helt fri. Där är det 32 procent som förespråkar att namnlagen och Mannanafnanefnd skrotas. Bland islänningar som har fyllt 60 år är det bara 19 procent som har samma åsikt.

Här kan du läsa mer om planerade förändringar av namnlagen.