tisdag 29 september 2015

En av sex islänningar vill inte ta emot flyktingar

Allt fler islänningar anser att reglerna som avgör när flyktingar och andra utlänningar får bosätta sig på Island är för stränga. Samtidigt svarar fler att det blir vanligare med negativa attityder gentemot nyinflyttade från andra länder. Var sjätte islänning vill inte ta emot en enda flykting under de närmaste två åren. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Regeringen räknar i år med att ge drygt 100 personer en fristad på Island. Där ingår de 54 personer som under året redan fått asyl i landet samt de kvotflyktingar som kommer att hämtas från läger i Libanon i december.

Tidigare hade regeringen aviserat att Island skulle ta emot totalt 50 kvotflyktingar under 2015 och 2016. Den siffran kommer att bli betydligt högre. Men den kommer sannolikt inte att bli i närheten av de 500 personer som många oppositionspolitiker föreslagit i alltinget.

Hela 17 procent av islänningarna vill enligt Gallup inte ta emot några flyktingar alls under de närmaste två åren. Lika många vill välkomna 201 till 500 personer under samma tidsperiod. Vidare svarar 14 procent 1 till 50 flyktingar, 16 procent 51 till 100 flyktingar, 11 procent 101 till 200 flyktingar, 10 procent 501 till 1 000 flyktingar, 11 procent till 1 001 till 5 000 flyktingar och 2 procent över 5 000 flyktingar.

Den genomsnittliga islänningen vill dock välkomna fler flyktingar än regeringen. Snittsiffran är 1 040 personer på två år medan medianvärdet är 150 flyktingar under 2015 och 2016.

Inställningen till flyktingmottagande skiljer sig avsevärt mellan olika grupper. Islänningar i åldern 18 till 29 år vill i snitt välkomna 3 443 flyktingar. Men bland islänningar som har fyllt 50 år är snittet lägre än 500 personer på två år.

Det mest utbredda motståndet mot flyktingar finns inom Framstegspartiet. Där vill den genomsnittliga väljaren ta emot 169 personer. Motsvarande siffra för Självständighetspartiet är 212 personer, Socialdemokraterna 1 164 personer, Gröna vänstern 1 571 personer, Piratpartiet 1 733 personer och Ljus framtid 2 349 personer.

Nu svarar 34 procent att de regler som avgör om utlänningar ska få bosätta sig på Island är för stränga. När samma fråga ställdes 2008 var det bara 18 procent som tyckte att bestämmelserna var för hårda. År 2000 var det ännu färre, 11 procent, som ville se lättnader i regelverket.

I dag uppger 26 procent att reglerna inte är tillräckligt snäva. Hela 40 procent säger att de är lagom.

Ännu fler är det som tycker att reglerna för flyktingar är för tuffa. Hela 42 procent svarar att det borde vara lättare för personer på flykt att få en fristad på Island. Däremot säger 26 procent att reglerna är för tillåtande medan 32 procent uppger att de är lämpliga.

För sju år sedan ställdes en liknande fråga om politisk asyl. Då var det 40 procent som sade att reglerna var för stränga och 20 procent som tyckte att de var för generösa.

Samtidigt tror allt fler att utlänningar som flyttar till Island riskerar att mötas av negativa attityder. I dag svarar 40 procent att nyinflyttade i allmänhet får ett positivt bemötande medan 31 procent säger att bemötandet blir negativt. Övriga 29 procent uppger att bemötandet varken är positivt eller negativt.

När samma fråga ställdes 2008 var det 47 procent som trodde på ett positivt mottagande, 25 procent på ett negativt mottagande och 28 procent på ett neutralt mottagande.

Här kan du läsa mer om flyktingopinionen.