torsdag 10 september 2015

Flatey vill tillhöra Stykkishólmur i stället för Reykhólar

Reykhólar ligger närmare men färjetrafiken gör att invånarna på Flatey har mer kontakter med Stykkishólmur. Därför vill de sju invånare som är folkbokförda på ön byta kommun. I stället för att tillhöra Reykhólahreppur ska Flatey ingå i Stykkishólmsbær. Men kommunpolitikerna vill av historiska skäl inte förlora Flatey.

År 1987 upphörde Flateyjarhreppur (30 invånare år 1980) som självständig kommun. Tillsammans med Gufudalshreppur (49 invånare), Geiradalshreppur (91 invånare) och Múlahreppur (21 invånare) inlemmades kommunen i Reykhólahreppur (225 invånare). Redan då var Flatey den enda ön i Breiðafjörður som var bebodd året runt.

Få isländska kommuner har upplevt en sådan utflyttning som Flateyjarhreppur. År 1901 hade kommunen 433 invånare. Då bodde det även människor på Skáleyjar, Svefneyjar, Hvallátur, Hergilsey och Sviðnur - öar i Breiðafjörður som också tillhörde Flateyjarhreppur.

När Flateyjarhreppur 1987 upphörde som kommun hade de övriga öarna i Breiðafjörður redan övergivits. I dag är sju personer folkbokförda på Flatey, men under sommarmånaderna stiger invånarantalet till över 100 personer. Alltjämt finns det 35 hus på ön som är i tillräckligt gott skick för att kunna användas.

Att Flateyjarhreppur gick ihop med Reykhólahreppur hade främst geografiska skäl. Det är betydligt närmare till Reykhólar i norr än till Stykkishólmur i söder. Många av dem som då hade övergivit grannöarna - i synnerhet Svefneyjar och Skáleyjar - seglade också från Reykhólar när de återvände under somrarna.

En familj har dock planer på att bosätta sig permanent på Svefneyjar, en ögrupp som ligger några kilometer öster om Flatey. Om planerna - som går ut på att göra salt av kelp - blir verklighet är det sannolikt att även de nyinflyttade har starkare band till Stykkishólmur än till Reykhólar. De tänker nämligen segla till Flatey med färjan för att därefter fortsätta med egen båt till och från Svefneyjar. Produktionen ska också tas om hand i Stykkishólmur.

I dag utgör färjan Baldur livsnerven för Flatey. Den seglar över Breiðafjörður mellan Stykkishólmur på Snæfellsnes och Brjánslækur i Västfjordarna med ett stopp på Flatey på vägen. I Brjánslækur finns bara färjeläget, några gårdar och en kyrka. Från Stykkishólmur kommer transporter av livsmedel, post och förnödenheter. Det är också till Stykkishólmur som öborna vänder sig för annan samhällsservice som till exempel sjukvård.

I ett brev vänder sig de sju öborna till Stykkishólmsbær med önskemålet om att få byta kommun. Förslaget fick enligt Vísir ett positivt bemötande och skickades vidare till inrikesdepartementet och Reykhólahreppur. Men beskedet från kommunchefen Ingibjörg Birna Erlingsdóttir är att Reykhólahreppur inte vill bli av med Flatey.

Ingibjörg Birna Erlingsdóttir säger till Vísir att hon av bland annat historiska skäl betraktar Flatey som en del av Reykhólahreppur. Kommunpolitiker besökte enligt Reykhólavefurinn Flatey i maj för att diskutera önskemålet. Eftersom det inte kommit in någon formell begäran från öborna har dock Reykhólahreppur inte besvarat det brev som först skickades till Stykkishólmsbær.

Magnús Jónsson, bonde på Flatey, säger till Vísir att det för öborna vore naturligt att byta kommun. Invånarna har i dag på grund av färjetrafiken så gott som allt utbyte med Stykkishólmur:
"Här på Flatey upplever vi att vi har alla våra förbindelser med Stykkishólmur: läkarservice, butik och sådant. Vi får inget gensvar från dem där uppe längre."
Just nu pågår också diskussioner om samgåenden mellan Reykhólahreppur och grannkommunerna Dalabyggð och Strandabyggð. Då skulle de politiska beslut som gäller Flatey kunna hamna ännu längre bort än i Reykhólar, nämligen i Búðardalur eller Hólmavík. Och det är ingen utveckling som öborna skulle se som positiv.

Här kan du läsa mer om Flatey och här mer om den familj som kan bli de första invånarna på Svefneyjar sedan 1982.