tisdag 29 september 2015

Flyktingkris ger isländsk kustbevakning miljardintäkter

Utan flyktingkrisen i Medelhavet hade den isländska kustbevakningen tvingats att banta verksamheten avsevärt. De senaste åren har uppdrag för Frontex och EU blivit kustbevakningens viktigaste externa intäktskälla. Samtidigt står det klart att Akureyri blir en av två isländska kommuner som välkomnar flyktingar redan i december. Beslutet togs vid ett möte med socialminister Eygló Harðardóttir.

Isländska fartyg har de senaste åren räddat hundratals nödställda flyktingar från sjunkande båtar i Medelhavet. Kustbevakningen har anlitats både av EU och av Frontex för övervakningsuppdrag i regionen. Både fartyg och flyg har använts.

Uppdrag i utlandet har blivit en allt större del av kustbevakningens verksamhet. Mellan 2010 och 2013 uppgick intäkterna från uppdrag beställda av EU eller Frontex enligt RÚV till 3,5 miljarder isländska kronor. Inkomsterna från patrullering i Medelhavet svarar för mer än hälften av kustbevakningens externa intäkter.

Anslagen från regeringen till kustbevakningen har inte ökat i takt med kostnaderna. Uppdragen i Medelhavet har därför varit ett sätt för kustbevakningen att inte behöva genomföra uppsägningar eller sälja utrustning. Därmed har kustbevakningen kunnat behålla minst en räddningshelikopter och minst ett fartyg i isländska vatten.

Kostnaden för att ta emot en flykting är 4 till 5 miljoner isländska kronor om året. Enbart genom det överskott kustbevakningen gjorde 2010 och 2011 skulle Island ha finansierat mottagandet av ungefär 100 flyktingar, rapporterar RÚV.

I december i år väntas de första kvotflyktingarna till Island. De kommer att hämtas från flyktingläger i Libanon. Genom FN:s flyktingorgan UNHCR får myndigheterna förslag på lämpliga personer. Som tidigare kommer det isländska mottagandet att rikta in sig på flyktingar med särskilda behov, till exempel sjuka, hbtq-personer eller ensamstående mödrar med barn.

Akureyri blir en av de två kommuner som tar emot de första flyktingarna. Det har bestämts under möten mellan kommunen och socialminister Eygló Harðardóttir. Där har diskussionerna gällt bostäder, skolgång, arbetstillfällen, undervisning i isländska och sjukvård. Eygló Harðardóttir säger i Morgunblaðið att det viktigaste dock är att samhället välkomnar flyktingarna:
"Jag betonade också att det i slutändan kanske inte är vi på departementet eller i kommunerna som kommer att ha störst betydelse när det gäller att människorna ska få det så bra som möjligt här i landet, utan snarare samhället och hur det tar emot individerna. Efter detta möte är jag mycket optimistisk om att det kommer att gå mycket bra i Akureyri."
Akureyri var den första isländska kommunen som i fullmäktige tog ett beslut om att välkomna flyktingar. Senast flyktingar anlände till just Akureyri var 2003. Då kom samtliga från det forna Jugoslavien. Enligt Vísir bor alla kvar i regionen i dag.

Kommunen har ännu inte bestämt hur många flyktingar som kan tas emot. Akureyri vill dock att de flyktingar som kommer gärna tillhör större familjer som har exempelvis språket gemensamt. Det gör det lättare för kommunen att ge de nyanlända stöd.

På plats får flyktingar stöd av frivilliga från Röda korset. Organisationen har öppet hus för flyktingar en gång i veckan. De bjuds också regelbundet in till olika kostnadsfria utflykter. De senaste veckorna har det handlat om bland annat valskådning, insamling av får och besök på ön Viðey i Faxaflói, rapporterar Vísir.

De flyktingar som av UNHCR bedöms vara lämpliga för Island får bland annat titta på en informationsfilm om landet. Där beskrivs det isländska samhället och livsvillkoren. Filmen, som är under produktion, ska få en berättarröst från en person som tidigare flytt från Syrien, skriver RÚV.

Samtidigt fortsätter fler isländska kommuner att klubba beslut om flyktingmottagande. Bland de senaste som säger sig vara redo att ge flyktingar en fristad finns Bolungarvík, Strandabyggð och Tálknafjörður.

Här kan du läsa mer om flyktingdebatten.