måndag 21 september 2015

Island lägger 2 miljarder på flyktingar och asylsökande

Över hundra flyktingar väntas få en fristad på Island redan i år. Samtidigt höjer regeringen anslagen till asylsökande och flyktingmottagande till 2 miljarder isländska kronor. Pengarna ska gå både till hjälp på plats och till personer som bosätter sig på Island. De första flyktingarna från striderna i Syrien kommer i december.

Regeringen nästan dubblerar pengarna till flyktingmottagande, asylsökande och hjälp till nödställda. Det beskedet lämnades vid en presskonferens i lördags. I år och nästa år lägger regeringen totalt 2 miljarder isländska kronor på åtgärder som syftar till att minska effekterna av striderna i Syrien.

Exakt hur många kvotflyktingar som kommer att välkomnas är osäkert. Varken i pressmeddelandet eller under presskonferensen ville regeringen nämna några exakta siffror. Det talas dock om drygt hundra personer redan i år - men där ingår också personer som beviljas asyl. Tidigare hade den borgerliga koalitionen bestämt sig för 50 kvotflyktingar på två år.

Pengarna går till tre olika områden. Ett av dem är hjälp på plats i flyktingläger. Här handlar det om mat, läkemedel och sjukvård i samarbete med olika FN-organ och Röda korset. Vidare går pengar till mottagande av flyktingar och asylsökande så att de ska kunna anpassa sig till ett nytt liv på Island. Dessutom får myndigheter som arbetar med asylansökningar ökade anslag för att snabbare kunna fatta beslut. Regeringen räknar med en fortsatt ökning av personer som söker asyl på Island.

Inga nedskärningar genomförs till följd av de höjda anslagen. I stället tas resurserna från det planerade budgetöverskottet.

De första kvotflyktingarna från striderna i Syrien väntas till Island i december. Det blir personer som i dag befinner sig i flyktingläger i Libanon som då får möjlighet att resa till Island.

Hittills har ett trettiotal av Islands 74 kommuner sagt ja till att ta emot flyktingar. Tillsammans med Röda korset och berörda kommuner ska nu regeringen bestämma var flyktingarna ska få sin första bostad i landet. Viktigt i ett sådant beslut är att det finns frivilliga som ställer upp som kontaktpersoner och hjälper de nyanlända in i samhället.

Akureyri var den första kommunen som klubbade ett beslut om att ta emot flyktingar. Socialminister Eygló Harðardóttir kommer att vända sig dit först för att undersöka förutsättningarna.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade under presskonferensen att Island utslaget per invånare kommer att tillhöra de länder som ger mest till nödställda och tar emot flest flyktingar från Syrien. Han beskrev beslutet som en reaktion på en förändrad värld.

Reaktionerna på regeringens förslag var försiktigt positiva från oppositionen. Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, säger till RÚV att det är glädjande att regeringen lägger större resurser på att hjälpa nödställda. Samtidigt efterlyser hon ett större flyktingmottagande:
"Vi kan ta emot fler och vi kan börja direkt."
Piratpartisten Helgi Hrafn Gunnarsson säger till RÚV att han sannolikt kommer att rösta ja till regeringens förslag i alltinget. Ökningen av anslag var större än han trodde att den skulle bli:
"Detta är mycket mer än vad vi nu lägger på dessa saker. ... Men man ska alltid känna sig som man befinner sig i slutscenen av Schindlers list. Man kan alltid rädda fler. Detta är människoliv."
Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, efterlyser ett besked från regeringen om exakt hur många nödställda Island ska ta emot. Själv är hon första undertecknaren av en motion som går ut på att ta emot 500 kvotflyktingar på tre år. Hon säger till RÚV att den humanitära krisen växer dag för dag och att anslagen därför kan behöva ökas redan nästa år.

Hittills i år har 54 personer fått asyl på Island eller fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. 66 personer har fått avslag. Ytterligare 32 personer har avvisats med hänvisning till Dublinkonventionen och 15 asylsökande har fått en fristad i ett annat land. Det visar statistik från inrikesdepartementet.

I slutet på förra veckan hade 196 personer sökt asyl på Island. Det är fler än under hela 2014, som var ett rekordår. I år väntas antalet asylsökande uppgå till 332 personer - vilket nästan är en fördubbling jämfört med förra året.

Den största gruppen asylsökande är albaner med 56 personer. Därefter följer Syrien med 23 personer, Makedonien och Iran med 9 personer var och Kosovo med 8 personer. Personer från Albanien får ytterst sällan asyl på Island.

Här kan du läsa mer om flyktingdebatten.