fredag 18 september 2015

Kyrka fanns i Hrafnseyri redan på 1000-talet

En kyrka fanns i Hrafnseyri redan på 1000-talet bara några få år efter Islands kristnande. På samma plats finns det också lämningar från en vikingatida bosättning från 800-talet. Sannolikt handlar det om ett hus som användes av kvinnor. Det visar arkeologiska utgrävningar som gjordes sommaren 2012, rapporterar Bæjarins Besta.

Hrafnseyri i Västfjordarna är en plats som är självskriven i de isländska historieböckerna. Här föddes den 17 juni 1811 Jón Sigurðsson, den politiker som närmast blivit synonym med den isländska kampen för självständighet från Danmark. Hans födelsedag är också Islands nationaldag. I dag finns ett museum om Jón Sigurðsson i Hrafnseyri.

Island kristnades enligt historieskrivningen år 1000. Övergången från asatron och de hedniska gudarna gick förvånansvärt smidigt. När alltinget fattade beslutet om att islänningarna skulle låta sig döpas till den kristna tron upprättades också tre viktiga kryphål - i smyg och avskildhet skulle det fortfarande vara tillåtet att dyrka de gamla gudarna, hästkött skulle fortfarande vara tillåtet som människoföda och föräldrar skulle alltjämt kunna sätta ut barn i naturen.

Utgrävningar visar att det fanns en kyrka i Hrafnseyri redan under 1000-talet. Skelettet efter en person, sannolikt en man, som begravts på den medeltida kyrkogården har visat sig vara ungefär tusen år gammalt. Personen begravdes någon gång mellan år 1020 och 1100.

Arkeologen Margrét Hallmundsdóttir säger i Bæjarins Besta att kvarlevorna påträffades vid den gamla kyrkogårdsmuren. Det tyder på att det rörde sig om en träl eller liknande. De människor som stod längst ned i hierarkin begravdes nämligen längst bort från kyrkan, medan de som stod högre upp i hierarkin fick en grav närmare kyrkan:
"Det är från de första hundra åren av Islands kristnande som denna människa dör och sedan grävs fram vid den inre kyrkogårdsväggen. Det pekar på att kyrkan och kyrkogården är från omkring år 1000. Det syns till ruiner på ytan men man vet inte om det finns äldre ruiner under. Det var inte mycket kvar av kroppsresterna, delar av skallen och tänder, så det var inte möjligt att få fram mer information från benen. Detta var sannolikt en äldre person då tänderna var slitna och en man på grund av placeringen i kyrkogården."
Kristendomen och asatron ser ut att ha mötts i Hrafnseyri. På samma plats undersöktes även lämningar från ett hus, delvis nedgrävt i marken, som använts från det sena 800-talet och framåt. Margrét Hallmundsdóttir säger i Bæjarins Besta att fyndet bör betyda att det funnits en större vikingatida bosättning i Hrafnseyri:
"Det finns olika åsikter om vad jordhusen användes till. Min uppfattning är att detta har varit en frustuga som omtalas i de isländska sagorna. Det har ätits i dem och benrester i golvet tyder på detta. Där finns en eldstad och jag tror att detta har varit ett multifunktionellt hus. I väldigt många jordhus finns spår efter vävning, vilket är i enlighet med vad som sägs om frustugorna i islänningasagorna."
Här kan du läsa mer om Hrafnseyri.