fredag 18 september 2015

Majoritet islänningar vill ta emot flyktingar från Syrien

En majoritet av islänningarna vill ta emot flyktingar från Syrien inom de närmaste månaderna. Men en av fem vill inte ta emot några flyktingar alls. Och en av tre oroar sig för att invandringen till Island kan bli för stor. Motståndet mot invandring och flyktingmottagande är störst bland Framstegspartiets väljare. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I dag kan det komma ett besked från statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om hur många flyktingar från krigets Syrien som Island tänker ta emot i år. Med största sannolikhet är det personer som nu befinner sig i flyktingläger i Libanon som kommer att få en fristad på Island. Här är behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR allra störst.

Samtidigt ökar antalet asylsökande till Island. I söndags hade totalt 35 personer sökt asyl bara under september. Så sent som 2009 var det siffran för hela året. Den största gruppen av asylsökande är albaner, som har mycket små chanser att få stanna.

Även om ansökningar avslås kan det dröja länge innan avvisningar verkställs. Det sade inrikesminister Ólöf Nordal i alltinget i går. Island betraktar i dagsläget inte Ungern, Grekland eller Italien som säkra länder. Det finns även frågetecken för Kroatien. Inga asylsökande kommer att skickas tillbaka till länder som inte anses säkra.

I landet finns det ett starkt stöd för att ta emot flyktingar från Syrien. Regeringen klubbade tidigare i år att Island skulle ta emot totalt 50 flyktingar i år och nästa år. Det antalet kommer med all sannolikhet att höjas. Regeringen har dock sagt att oppositionens förslag om 500 flyktingar på tre år inte är realistiskt.

Hela 56,6 procent av islänningarna är enligt Maskínas undersökning ganska eller mycket positiva till att ta emot flyktingar under de närmaste månaderna. Men 22,1 procent vill inte ta emot några flyktingar alls. Och 21,2 procent står och väger i mitten.

På frågan om hur många flyktingar från Syrien som Island ska välkomna under de två närmaste åren svarar 26,4 procent inga flyktingar alls. Nästan lika många, 26,3 procent, svarar upp till 100 flyktingar. Därefter följer 101 till 500 med 22,3 procent, 501 till 1 000 med 9,9 procent, 1 001 till 2 000 med 5,5 procent och över 2 000 med 9,6 procent.

Kvinnor, unga, universitetsutbildade, personer bosatta i Reykjavík och höginkomsttagare är mest positiva till flyktingar. Män och islänningar med enbart grundskoleutbildning är mest negativa.

Framstegspartiets väljare skiljer ut sig genom att vara negativt inställda till flyktingmottagande. Här motsätter sig 43,6 procent att Island tar emot flyktingar från Syrien, medan bara 22,1 procent är positiva.

Hos övriga partier är en majoritet av sympatisörerna för flyktingmottagande. Inom Gröna vänstern säger 70,6 procent ja och 6,9 procent nej, inom Piratpartiet 68,3 procent ja och 19,5 procent nej, inom Socialdemokraterna 66,1 procent ja och 4,8 procent nej, inom Ljus framtid 59,3 procent ja och 13,1 procent nej, och inom Socialdemokraterna 38,1 procent ja och 36,6 procent nej.

Maskína frågar också hur många som känner oro för att invandrarna kan bli för många. Här svarar 31,8 procent att det är en sak som ger dem stora eller ganska stora bekymmer. Betydligt fler, 45 procent, uppger att de inte alls eller sällan oroar sig för antalet invandrare, medan 23,1 procent inte har någon bestämd åsikt i någon riktning.

Även här är det anhängare till Framstegspartiet som är mest negativa. Hela 64,8 procent oroar sig över invandringens storlek. För Självständighetspartiet är motsvarande siffra 52,8 procent, för Ljus framtid 26,7 procent, för Piratpartiet 25,2 procent, för Socialdemokraterna 15,6 procent och för Gröna vänstern 11,9 procent.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.