måndag 7 september 2015

Nio av tio vill att Island tar emot flyktingar från Syrien

Hela 88,5 procent av islänningarna vill att flyktingar från Syrien får en fristad i landet. Men när det gäller hur många människor som ska tas emot går åsikterna isär. Var femte vill nöja sig med de 50 personer som regeringen redan lovat att ta emot - medan var sjätte förespråkar att minst 2 000 flyktingar ska få komma till Island. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Hittills har fem isländska kommuner sagt ja till att ta emot flyktingar. Nummer fem blev Ísafjarðarbær där fullmäktige i torsdags klubbade att kommunen ska ge regeringen klartecken om flyktingmottagande. Beslutet fattades med röstsiffrorna nio mot noll.

I kommunen finns erfarenheter av att ta emot flyktingar från det forna Jugoslavien. Det finns också frivilliga inom Röda korset och privatpersoner som vill hjälpa till. Mottagandet ska enligt beslutet gärna ske i samarbete med grannkommunerna.

I dagsläget har alltså fem av Islands 74 kommuner sagt ja till att ta emot flyktingar. I de fem kommunerna Ísafjarðarbær, Reykjavík, Hafnarfjörður, Akureyri och Súðavík bor dock över hälften av Islands befolkning.

I fredags kväll avslutade författaren Bryndís Björgvinsdóttir uppropet Kæra Eygló Harðar – Sýrland kallarFacebook. På drygt fem dygn erbjöd 16 000 islänningar allt från husrum, mat, kläder, möbler, leksaker, pengar och flygbiljetter till sjukvård, undervisning och vänskap till flyktingar från Syrien.

Hittills i år har dessutom 154 personer sökt asyl på Island. Det är en ökning med 66 procent jämfört med samma period under 2014. Av dessa kommer 51 personer från Albanien - vilket är den största gruppen - och 18 personer från Syrien.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har hittills bara utlovat större ekonomiska resurser till flyktingkrisen runt Medelhavet. I Morgunblaðið säger han att regeringen också måste ta hänsyn till de personer som söker asyl på Island. Han anser vidare enligt RÚV att flyktingdebatten inte får styras av dramatiska fotografier som publiceras i medierna:
"På grund av att där talar man om en så liten del av problemets hela omfattning att det riktar uppmärksamheten från människor som inte syns på nyhetsbilder, inte är på tidningarnas förstasidor, men som inte får glömmas bort och som lever under förskräckliga förhållanden som vi måste reagera på."
Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, är mycket kritisk till Sigmundur Davíð Gunnlaugssons inställning. Han säger till RÚV att det är naturligt att reagera på så starka bilder eftersom de visar hur svår situationen är i regionen. Enbart i Reykjavík är det enligt Dagur B. Eggertsson möjligt att ta emot ett par hundra flyktingar:
"Så om bilder av verkligheten leder till detta [att fler bestämmer sig för att ta emot flyktingar] så tror jag att det enbart är på grund av att alla våra hjärtan tar ett språng genom att se sådana bilder, och detta är bara en del av verkligheten som flyktingar kämpar mot och den verklighet som vi behöver se i ögonen."
En som är än mindre nöjd med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík. På Facebook uppmanar han statsministern att göra som sin finländske kollega Juha Sipilä och ta emot flyktingar i sitt eget hem.

Jón Gnarr tar fasta på att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson officiellt är bosatt på östra Island på en gård där han knappt satt sin fot. Skälet till att han folkbokförde sig där var att han riskerade att gå miste om en plats i alltinget om han hade kandiderat i Reykjavík, där Framstegspartiet traditionellt har lågt stöd. Jón Gnarr kopplar inlägget till en gammal nyhet om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons obebodda gård på landet:
"Kan inte vår man göra något liknande? Han tycks inte nyttja detta mycket själv. Detta verkar vara det bästa av hus (även om man naturligtvis inte kan avgöra alla saker utifrån bilder som man ser i medierna utan snarare bilda sig en uppfattning utifrån allt som man inte ser). Jag ber också människor om att inte släppa uppmärksamheten från de fårtackor som inte är på nyhetsbilden."
Det finns bland medborgarna ett starkt stöd för att ta emot flyktingar från Syrien. Bara 11,5 procent svarar i MMR:s undersökning att Island under de närmaste tolv månaderna inte bör ta emot några flyktingar alls.

I den flyktingpolitik som regeringen sedan tidigare beslutat ska 50 personer få en fristad på Island, varav 25 i år och 25 nästa år. Flera ministrar har dock sagt att Island kan ta emot fler flyktingar än så. Ett socialdemokratiskt förslag, som även har fått stöd från andra oppositionspolitiker, talar i stället om 500 personer på tre år.

I opinionsmätningen svarar 19,1 procent att flyktingmottagandet under det kommande året inte ska överstiga 50 personer. Vidare vill 14 procent sätta en övre gräns vid 150 personer, 10,7 procent vid 250 personer, 14,5 procent vid 500 personer, 9 procent vid 1 000 personer, 6,5 procent vid 2 000 personer och 14,8 procent vill ta emot fler än 2 000 personer.

Mest positiva till ett större flyktingmottagande är Ljus framtids väljare. Även anhängare till Socialdemokraterna och Gröna vänstern vill ge många personer som befinner sig på flykt en fristad på Island. Mest negativa till flyktingar är Framstegspartiets sympatisörer.

Hela 18 procent av Framstegspartiets väljare vill inte ta emot några flyktingar över huvud taget. Och 34 procent anser att antalet inte ska överstiga 50 personer under det närmaste året.

Även hos koalitionspartnern Självständighetspartiet finns ett förhållandevis stort motstånd mot flyktingmottagande. Här är det 12 procent som helt vill stänga gränserna för flyktingar. Ytterligare 29 procent vill att den övre gränsen blir 50 personer.

Ljus framtids väljare vill se en betydligt generösare flyktingpolitik. Bland partiets sympatisörer är det ingen som helt och hållet vill säga nej till flyktingar. Bara 10 procent anser att taket bör vara 50 personer - medan hela 36 procent uppger att minst 2 000 flyktingar ska välkomnas till Island.

Nästan lika positiva är Gröna vänsterns anhängare. Här är det 2 procent som inte vill öppna gränsen för flyktingar. Samtidigt svarar 68 procent att antalet bör överstiga 250 personer inom loppet av ett år.

Även i Socialdemokraternas led vill en stor del av sympatisörerna se ett större flyktingmottagande än vad regeringen hittills beslutat. Här är det 8 procent som helt säger nej till flyktingar från Syrien. Men 65 procent anser att Island som minst ska ta mer än 250 personer.

Hos Piratpartiet är det 10 procent som inte vill ta emot människor på flykt från Syrien. Ytterligare 15 procent anser att ett tak på 50 personer är lämpligast. Men hela 25 procent vill att minst 2 000 personer ska ges en fristad i landet. Piratpartiets väljare är de som är mest splittrade i flyktingfrågan.

Kvinnor och personer bosatta i Reykjavíkområdet är mest positiva till ett generöst flyktingmottagande. Män och personer bosatta på landsbygden förespråkar i större utsträckning ett restriktivt mottagande.

När det gäller ålder och inkomster går trenderna isär. Bara 5 procent av de islänningar som har fyllt 68 år vill helt stänga gränserna för flyktingar från Syrien. Men hela 30 procent vill sätta taket vid 50 personer. Det är också bara 5 procent som vill välkomna fler än 1 000 personer.

I åldersgruppen 18 till 29 år är det hela 35 procent som vill ge mer än 1 000 flyktingar en fristad på Island. Andelen som säger nej till flyktingar är 9 procent.

Hos islänningar med en månadsinkomst på högst 250 000 isländska kronor vill hela 27 procent helt stoppa allt flyktingmottagande under det närmaste året. Bland dem som tjänar mellan 800 000 och 1 000 000 kronor är motsvarande siffra bara 3 procent.

Hos islänningar med en månadslön på mellan 250 000 och 400 000 kronor i månaden är stödet för ett generöst mottagande starkast. Här vill 51 procent att fler än 250 personer ges en fristad på Island.

Island lägger sammanlagt cirka 4,5 miljarder isländska kronor om året på bistånd, mottagning av asylsökande och flyktingar och integrationspolitiska åtgärder.

Här kan du läsa mer om debatten om flyktingmottagande.