onsdag 9 september 2015

Ólafur Ragnar Grímsson varnar för ny grundlag

Sista gången som han öppnade alltinget. Så sade Ólafur Ragnar Grímsson när han i går talade i parlamentet inför ett nytt arbetsår. Men tolkningarna om vad presidenten egentligen menade i sitt tal går isär. Tackade han för sig när han uttalade sin tacksamhet för alla i alltinget som han samarbetat med genom åren, eller öppnade han genom kritik mot en ny grundlag på nytt dörren för att bli övertalad och fortsätta?

Nästa sommar väljer Island president. Men vem det blir är en gåta. Hittills har Ólafur Ragnar Grímsson inte lämnat något besked om han tänker fortsätta. Ett sådant beslut väntas först i samband med hans nyårstal.

Ólafur Ragnar Grímsson är inne på sin femte fyraårsperiod som president. Till sommaren har han alltså varit Islands statschef i rekordlånga tjugo år.

Inför det senaste presidentvalet, som ägde rum 2012, sade Ólafur Ragnar Grímsson att mandatperioden var hans sista. Han motiverade sin kandidatur med att det fanns flera avgörande osäkerhetsfaktorer som enligt honom gjorde det nödvändigt att ställa upp. En av dem var Islands ansökan om EU-medlemskap, en annan var arbetet med att ta fram en helt ny grundlag.

Den sittande regeringen tycks i dagsläget ha lyckats sopa bort EU-frågan från dagordningen. Men arbetet med att reformera grundlagen fortsätter. Regeringen har aviserat att den vill se en folkomröstning om ett sådant förslag samtidigt med presidentvalet nästa sommar.

Regeringens intresse för en ny grundlag är måttligt. Islänningarna folkomröstade redan under förra mandatperioden om långtgående förändringar i konstitutionen. Nu vill regeringen i princip folkomrösta om samma frågor igen - men i ett grundlagsförslag som väntas bli betydligt mindre radikalt.

En sak som kan försvinna är presidentens möjlighet att föra beslut från alltinget till folkomröstning genom att vägra att underteckna dem. Detta är något som Ólafur Ragnar Grímsson motsätter sig. Han är den första presidenten i landets historia som använt denna möjlighet.

I alltingets talarstol gick han i går på nytt till angrepp mot planerna på att ändra grundlagen. Han sade att det isländska folket i dag känner till hur grundlagen fungerar. Det gör den till ett viktigt demokratiskt instrument. Ólafur Ragnar Grímsson varnade också för att riva upp lagen på grund av att vissa politiker enligt honom gjort det till en principsak.

Ólafur Ragnar Grímsson ansåg att den gällande grundlagen bevisat att den fungerar. Island har till exempel kunnat delta i internationella samarbeten och ingå olika typer av avtal. Ett vanligt argument för att ändra grundlagen är just att den inte ger tillräckliga riktlinjer för att flytta politisk makt till andra institutioner, som EES-avtalet.

Vidare hävdade Ólafur Ragnar Grímsson att det fanns odemokratiska motiv bakom beslutet att folkomrösta om grundlagen samtidigt med presidentvalet. Enligt presidenten gjordes detta för att spara pengar, något som medförde att arbetet präglades av tidspress.

Samtidigt tackade alltså Ólafur Ragnar Grímsson anställda och folkvalda i alltinget för samarbetet genom åren. Han beskrev det också som sista gången som han öppnade alltinget. Efteråt gjorde både politiker och statsvetare olika tolkningar av hans tal.

Somliga såg det som ett farväl till presidentämbetet. Andra betraktade talet snarast som ett sätt att hålla dörren öppen för att låta sig övertalas på nytt till ännu en fyraårsperiod. På samma sätt som för fyra år sedan skissade Ólafur Ragnar Grímsson ett scenario där folkets inflytande över stora politiska beslut stod under hot eftersom presidentens möjlighet att stoppa en lag riskerade att försvinna.

Ett definitivt besked är alltså att vänta först vid nyår. En som vände sig mot Ólafur Ragnar Grímsson var Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir. I den debatt som följde regeringsförklaringen anklagade hon presidenten för ett angrepp mot parlamentarismen. Skälet att folkomrösta om grundlagen samtidigt som presidentvalet var enligt henne inte ett sätt att spara pengar, utan en väg att garantera ett högt valdeltagande.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.