måndag 21 september 2015

Reykjavík backar från bojkott av israeliska varor

Ett förhastat och dåligt förberett beslut. Så beskriver nu borgmästaren Dagur B. Eggertsson Reykjavíks bojkott av israeliska varor som klubbades i fullmäktige i förra veckan. I ett extrainkallat möte i morgon dras beslutet tillbaka. I stället ska bojkotten bara omfatta varor från ockuperade områden. Men oppositionen säger nej även till detta.

Sedan socialdemokraten Björk Vilhelmsdóttir hastigt annonserat att hon skulle lämna kommunpolitiken klubbade fullmäktige i förra veckan hennes sista motion - ett förslag om att Reykjavík skulle bojkotta varor från Israel. Förslaget fick stöd av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet. Självständighetspartiet och Framstegspartiet röstade nej.

Reaktionerna var skarpa. I USA svarade butiksinnehavare med att plocka bort isländska varor från hyllorna. Simon Wiesenthal-centret kallade i ett uttalande bojkotten rasistisk och antisemitisk, och uppmanade judar att inte resa till Island. Och på hemmaplan dömde högerregeringen ut bojkotten som både feltänkt och juridiskt tveksam. I ett pressmeddelande beskrevs den inte heller som förenlig med Islands utrikespolitik.

Nu står det klart att fullmäktige river upp förra veckans beslut. Bojkotten hävs vid ett extrainkallat möte i morgon.

Men majoriteten ger inte upp själva bojkotten. I stället läggs ett nytt förslag som går ut på att kommunen enbart ska bojkotta varor som producerats på av Israel ockuperad mark. Det förslaget kommer dock först senare och efter samråd med bland annat Köpenhamn - där en liknande bojkott finns - och utrikesdepartementet.

Oppositionen kommer att rösta nej även till detta eftersom den inte heller vill se något handelsförbud riktat mot produkter från Västbanken eller Gaza. I ett motförslag skriver Självständighetspartiet att bojkotten var feltänkt och att den har skadat Island och isländska intressen.

Borgmästaren Dagur B. Eggertsson säger till RÚV att förslaget skyndades fram sedan Björk Vilhelmsdóttir meddelat att hon skulle sluta. Detta beskriver han i dag som ett misstag. Det var också ett misstag att förslaget inte formulerades så att det framgick att bojkotten enbart innefattade varor producerade på ockuperad mark:
"Jag har sagt att detta borde ha varit mycket tydligare i texten, även om tanken funnits där. ... Detta var inte tillräckligt väl förberett. Jag har själv gjort det till en vana att förbereda stora beslut mycket väl och ordentligt. Jag måste bara medge att jag är arg på mig själv över att detta inte gick som jag ville. Tyvärr. ... Jag räknade med reaktioner men inte så stora. Detta tycks för mig vara mycket större reaktioner än när Island deklarerade sitt stöd till Palestinas självständighet."
Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson säger i Morgunblaðið att en bojkott mot israeliska varor inte är i linje med regeringens utrikespolitik. Han beskriver beslutet som förhastat:
"Detta är uppenbart avsett för att vinna popularitet, illa förberett och konsekvenserna totalt underskattade. ... Som huvudstad har Reykjavík enligt min mening ett visst ansvar för att följa huvuddragen i isländsk utrikespolitik. Här anser jag att Reykjavíks kommun begått ett enormt misstag."
Hildur Sverrisdóttir, fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, tillhörde de oppositionspolitiker som röstade nej till förslaget. Hon säger till Vísir att misstaget är så allvarligt att Dagur B. Eggertsson borde överväga att avgå:
"Det är naturligtvis bra att de när de har hamnat i ett hörn inser att de inte kan stå där i oändlighet. ... Men förhoppningsvis gör de detta på ett så avgörande sätt att det internationella samfundet förstår att de menar det. Om man i politikens värld vill vara ärlig i sin ursäkt och ärlig i att medge att man begått ett misstag så avgår man naturligtvis. Så borgmästaren borde överväga det. Om det inte finns någon vilja för att ta det steget så är detta faktiskt bara en fråga om hur de formulerar sin ursäkt."
Men alla uppskattar inte att majoriteten i fullmäktige nu backar från bojkotten. Unga vänsterns ungdomsförbund skriver i ett uttalande att Dagur B. Eggertsson saknar politiskt mod när han inte står fast vid beslutet:
"Gröna vänsterns ungdomsförbund anser att Reykjavíks kommunfullmäktige har tagit ett stort steg i frågor om mänskliga rättigheter genom att godkänna Björk Vilhelmsdóttirs förslag. Israels folkmord på palestinier stoppas inte med passivitet. Tills detta lyckas måste det internationella samfundet i handling visa solidaritet med det palestinska folket. Det handlar om en fredlig åtgärd - tvärtemot de stridsåtgärder som den riktar sig mot."
Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att turerna kring bojkotten knappast är positiva för den styrande koalitionen i Reykjavíks rådhus. Hon anser att majoriteten snabbt hamnade i en situation där det enda alternativet var att dra tillbaka beslutet:
"Kanske var detta barnslighet. ... Det är naturligtvis inte särskilt förtroendeväckande för kommunfullmäktige och för borgmästaren. Det är naturligtvis också en nyhet att Reykjavíks kommun inför en särskild utrikespolitik och tar ställning för eller emot stater."
Bland de isländska företag som drabbades av motreaktioner på bojkotten fanns enligt Morgunblaðið öltillverkaren Einstök och flaskvattnet Icelandic Glacial, skriver Morgunblaðið. Inom turistnäringen hann det komma en del avbokningar från människor som på grund av beslutet inte längre ville besöka Island, rapporterar Morgunblaðið. Israeler utgör i dag en knapp procent av utländska gäster på Island.

Här kan du läsa mer om bojkotten mot Israel.