torsdag 29 oktober 2015

Här är planen för att avveckla Islands kapitalkontroller

Hela 491 miljarder isländska kronor ska gå till staten från de tre kollapsade storbankernas konkursbon. Samtidigt förlängs fristen för konkursbona att göra upp om villkoren för att fordringsägarna ska kunna få loss sina tillgångar till den 15 mars nästa år. Planerna har fått klartecken av Seðlabanki Íslands. Det uppger finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Med 229 miljarder från Glitnir, 127 miljarder från Kaupþing och 23 miljarder från Landsbanki får staten en rejäl summa som ska gå till att betala av statsskulden. Totalt bidrar de tre bankerna med 491 miljarder om även skatter och annat räknas in.

Den mest värdefulla tillgången ser alltså ut att komma från Glitnirs konkursbo, och det är 95 procent av aktierna i Íslandsbanki. Det är dessutom en tillgång som kan komma att stiga i värde om banken fortsätter att göra starka resultat. Då kan det handla om närmare 600 miljarder till statskassan.

Samtidigt förbinder sig konkursbona till att investera 226 miljarder i det isländska banksystemet. De ska dessutom återbetala lån på 74 miljarder som staten gick in med i samband med att de tre nya bankerna Íslandsbanki, Arion banki och Landsbanki skapades ur de kraschade bankernas gamla verksamhet.

Totalt handlar det om ett räddningspaket till ett värde av närmare 900 miljarder isländska kronor. Det är alltså något större än de tre kraschade bankernas tillgångar tillsammans. Pengarna ska fungera som en räddningslina om kronan på nytt släpps fri. Planen presenterades i går vid en presskonferens i Reykjavík.

Sedan kapitalkontrollerna infördes hösten 2008 har det ibland tyckts omöjligt att bli av med dem. Kontrollerna begränsar flödet av valuta mellan Island och utlandet. De har därför haft en hämmande effekt på investeringar i landet.

Kapitalkontrollerna har i högsta grad bidragit till en situation där den isländska kronan har ett uppblåst värde i hemlandet. I utlandet är den inte alls värd lika mycket. Utomlands finns miljardbelopp i tillgångar i isländska kronor. Och det är pengar som på grund av kapitalkontrollerna bara har kunnat föras in i landet med myndigheternas tillstånd.

Uppgörelserna med de tre storbankernas konkursbon ska enligt regeringen utgöra ett stort steg mot avvecklingen av kapitalkontroller. Med pengar från konkursbona har staten skaffat sig en buffert. Denna reserv kan användas till att hålla uppe värdet på kronan om det skulle sjunka som följd av att flödet av valuta mellan Island och omvärlden utvecklats i en ogynnsam riktning.

En motprestation från statens sida är just att fordringsägarna i de tre kraschade bankerna genom uppgörelsen får flytta sina tillgångar. Det är sannolikt att de snabbt försvinner ur landet. Det är alltså vid en sådan situation - där kronan faller när tillgångar lämnar Island - som regeringen nu har möjlighet att backa upp kronan.

De pengar som nu kommer från konkursbona utgörs till stor del av en så kallad stabilitetsavgift. I praktiken handlar det om en kompensation för kostnader som staten dragit på sig för kraschen. Det är också därför som finansminister Bjarni Benediktsson vill använda pengarna för att minska statsskulden.

Om planerna går i lås kommer statsskulden att minska från 33 procent till 10 procent av bruttonationalprodukten. Så låg statsskuld har Island inte haft sedan 1960-talet.

Fordringsägarna i de tre storbankerna hade i praktiken inte mycket att välja på. Alternativet till stabilitetsavgifterna var en stabilitetsskatt på hela 39 procent av tillgångarna. Den hade kunnat bli betydligt dyrare.

Samtidigt står det klart att förhandlingarna inte gått lika snabbt som regeringen hoppats. Ursprungligen hade bankerna fram till årsskiftet att acceptera stabilitetsavgiften. Nu förlängs den till den 15 mars nästa år för att bland annat domstolarna ska hinna att pröva uppgörelserna.

Avvecklingen av kapitalkontroller är ett avgörande steg mot en normalisering av de ekonomiska villkoren efter kraschen. Men om kronan på nytt släpps helt fri är osäkert. Många bedömare anser att det visat sig omöjligt att låta en så liten valuta flyta fritt.

Ett annat problem som återstår att lösa är de stora tillgångar i isländska kronor som alltjämt finns i utlandet. Om kapitalkontrollerna skulle släppas utan motåtgärder skulle stora mängder billigare utlandskronor flöda in i landet och orsaka ett nytt kursras. Där återstår en viktig fråga för regeringen att lösa.

Planen presenterades även för oppositionen i går. Få politiker tycks ha några invändningar mot regeringens lösning på situationen. Däremot har den fått kritik för att processen inte har varit tillräckligt genomskinlig. I stället ska bara några få ha fått tagit del av detaljer medan de flesta parlamentarikerna enbart fått information precis innan den presenterats för allmänheten.