torsdag 29 oktober 2015

Illugi Gunnarsson lovar pengar till teckenspråk

Ett trettiotal barn får klara sig helt utan skolböcker eftersom regeringen inte lägger några pengar på läromedel på isländskt teckenspråk. Bristerna har de senaste åren fått en rad familjer att lämna landet för att flytta till länder där teckenspråket får resurser. Nu utlovar kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson för första gången bidrag till läromedel på teckenspråk.

För snart fem år sedan klubbade alltinget en lag som gjorde att isländskt teckenspråk jämställdes med isländska. Även om teckenspråket inte fick officiell status så sade den nya lagen att det skulle kunna användas på samma sätt som isländska vid exempelvis myndighetskontakter, utbildning med mera.

Trots detta erkännande har det isländska teckenspråket i praktiken inte fått någon högre status. De resurser som regeringen anslår är långt ifrån tillräckliga. Döva har många gånger tvingats att stanna hemma för att det inte funnits pengar till tolkar. Och elever har vid upprepade tillfällen fått klara sig utan skolböcker eftersom de enbart finns på isländska.

Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson har medgett vissa brister. Samtidigt har föräldrar till teckenspråkstalande barn vid flera tillfällen tvingats gå till domstol för att hävda sin rätt. En sak alla är överens om är att de bidrag som i dag går till undervisningsmaterial och tolkstöd är långt ifrån tillräckliga.

Bristerna har de senaste åren fått flera familjer att lämna Island. De har enligt Vísir flyttat till länder där teckenspråkstalande barn får bättre stöd från samhället. I somras utvandrade exempelvis två familjer till Danmark för att där kunna ta del av de bättre villkoren som finns för teckenspråkstalare.

I dag finns ett trettiotal elever som har isländskt teckenspråk som modersmål och som inte talar isländska. Hittills har de alltså trots den språklag som trädde i kraft våren 2011 fått klara sig utan de läroböcker som isländsktalande barn har rätt till.

Nu utlovar Illugi Gunnarsson för första gången pengar till läromedel på teckenspråk. Inledningsvis handlar det om 10 miljoner isländska kronor. Eftersom det inte finns några läroböcker på teckenspråk är behovet stort. Illugi Gunnarsson säger till Vísir att pengarna inte kommer att räcka till att möta elevernas önskemål:
"Jag säger inte att vi har genomfört något fantastiskt kraftprov genom att lägga till tio miljoner där, men det är åtminstone ett steg som vi har tagit i denna riktning. Vi medger att detta problem existerar och att det behöver göras något åt det."
Föräldrar till döva elever anser ofta att deras barn diskrimineras. När Illugi Gunnarsson tidigare i år inledde en kampanj som ska få isländska barn att läsa mer fanns teckenspråkstalarna inte med ens på ett hörn.

Heiðdís Dögg Eiríksdóttir är ordförande för Félag heyrnarlausra, en förening för personer som är döva. Hon skriver i Fréttablaðið att de familjer som har lämnat Island gjort det mot sin vilja men av hänsyn till barnen:
"De familjer som tog beslut om att flytta från Island ville inte resa. De tog ett beslut som var bäst för deras barn. De vill ge dem möjlighet att utvecklas och trivas i en miljö där det erbjuds utbildning, undervisningsmaterial och tolktjänster. Denna situation är så sorglig eftersom det inte behöver vara så här."
Ett annat förslag som diskuterats är textning av tv-program. I alltinget har sju ledamöter lagt ett förslag om att alla program ska textas på isländska. I dag är textning bara obligatorisk när det inte talas isländska i programmet.

Från tv-branschens sida är reaktionerna på förslaget allt annat än optimistiska. Flera mediebolag säger sig visserligen vilja texta fler program, men resurserna anses inte vara tillräckliga. Ingvi Hrafn Jónsson, som äger och driver den lilla kanalen Ínn, säger i Morgunblaðið att krav på obligatorisk textning hade blivit så dyrt att han aldrig hade haft råd att genomföra det:
"Jag skulle gärna göra detta, men detta skulle bara stänga Ínn. Och jag hävdar även samtliga små kanaler. Förutom om det med förslaget skulle medföra att en särskild fond inrättades som bekostade detta. Kostnaden för textningen är nämligen helt enorm."
Här kan du läsa mer om debatten om dövas rättigheter i skolan och samhället.