söndag 11 oktober 2015

Island återbetalar sista nödlånet från IMF i förtid

Island återbetalade i fredags ett lån på 332 miljoner dollar till Internationella valutafonden, IMF. Därmed har Seðlabanki Íslands, den isländska centralbanken, enligt ett pressmeddelande återbetalat samtliga nödlån som togs efter finanskraschen hösten 2008. Återbetalningen sker i förtid. Det sista IMF-lånet skulle annars ha betalats tillbaka den 31 oktober 2016.

Hösten 2008 var den isländska centralbanken i praktiken bankrutt. Den hade då tömt valutareserven för lån till krisande privatbanker. Nödlånen var dock inte tillräckliga för att bankerna skulle klara sig. I stället fick Seðlabanki Íslands vända sig till IMF.

Inom ramarna för ett IMF-program lånade Island totalt knappt 2 miljarder euro från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna och Polen. De lånen har sedan tidigare betalats tillbaka i förtid. Island lånade dessutom lika mycket från IMF.

I fredags återbetalade alltså Seðlabanki Íslands resterande 332 miljoner dollar till IMF. Lånet skulle annars ha amorterats vid elva tillfällen mellan den 14 oktober i år och den 31 augusti 2016.

För Seðlabanki Íslands innebär återbetalningen att centralbankens räntekostnader minskar eftersom den sker i förtid. För Island innebär steget att samarbetet med IMF nu officiellt upphör. Återbetalningen är den sista delen i det krisprogram som togs fram för att sanera Islands ekonomi efter kraschen.

Den sista återbetalningen gjordes nästan på dagen sju år efter att storbankerna Kaupþing, Landsbanki och Glitnir kollapsade och hamnade under statlig förvaltning. I år har regeringen tagit flera steg mot att lösa det stora kvarvarande problemet efter kraschen, nämligen bankernas konkursbon och kapitalkontrollerna.

Kaupþings och Glitnirs konkursbon kontrolleras till stor del av utländska fordringsägare. Om de plockar ut sina tillgångar riskerar den isländska kronan på nytt ett kursras. Samma sak gäller för de tillgångar i isländska kronor som finns i utlandet - där kronan värderas lägre än på Island. För att undvika ett nytt ras är regeringens mål att fordringsägarna ska betala en skatt för att föra ut pengarna. Den skatten ska i sin tur kunna användas av regeringen för att kunna skapa ekonomisk stabilitet.