onsdag 21 oktober 2015

Staten tar över Íslandsbanki från Glitnirs konkursbo

Íslandsbanki får inga utländska ägare. I stället får den isländska staten ta över banken från Glitnirs fordringsägare. Staten blir därmed storägare i två banker - men regeringen är i dagsläget inte enig om hur situationen ska hanteras. Medan Självständighetspartiet vill privatisera både Íslandsbanki och Landsbanki vill politiker inom Framstegspartiet behålla en bank i statlig regi.

Efter en måndag av intensiva rykten släppte finansdepartementet strax efter klockan 4 på tisdagsmorgonen ett pressmeddelande med ett inte helt oväntat besked - att staten får ta över Íslandsbanki. Det betyder i klartext att det inte funnits några utländska intressenter som velat köpa banken.

Varför det inte lyckats är osäkert. En förklaring kan vara den politiska osäkerheten. Just nu finns en stor ovisshet om hur storbankerna ska hanteras. Från Framstegspartiet, ett av regeringspartierna, har det talats om att låta Landsbanki fortsätta stå under statlig kontroll. Ett sådant beslut skulle tveklöst påverka konkurrenssituationen på bankmarknaden.

Inom Framstegspartiet finns öppet privatiseringsfientliga politiker som Frosti Sigurjónsson och Ásmundur Einar Daðason. Deras linje - som i går upprepades av den senare i ett blogginlägg - skulle aldrig få majoritet i alltinget, men tillsammans med statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalade mål att låta bankerna finansiera stabilitetsåtgärder för statskassan bidrar även detta till politisk osäkerhet.

Kritiken från delar av Framstegspartiet går ut på att en bank i utländsk ägo inte skulle behålla några vinster på Island. Dessutom har tankarna på en statlig storbank gällt verksamhet som skulle erbjuda kunder de lägsta utlåningsräntorna. Det skulle påverka bankernas affärsvillkor.

Visserligen har de tre isländska storbankerna i dag goda finanser. Men kanske är de vinster som kan göras inte tillräckliga för att väga upp riskerna som det osäkra finanspolitiska läget innebär. Med isländska mått mätt är bankerna lönsamma - men jämfört med banker i exempelvis övriga Norden handlar det om förhållandevis små summor.

Finansminister Bjarni Benediktsson har aldrig velat se något statligt ägande av Íslandsbanki. Och det har funnits utländska intressenter - främst från Kina men även från Mellanöstern. Varför någon affär inte blivit av är oklart. Ett annat sätt att få in utländskt ägande i banken hade varit att notera Íslandsbanki på börsen i Oslo eller Stockholm. I slutändan ansågs inte heller det vara en framkomlig väg.

Bjarni Benediktsson sade i går att möjligheterna att sälja Íslandsbanki till utländska ägare överskattats. Samtidigt ansåg han att övertagandet var positivt eftersom det underlättade regeringens arbete med att avveckla kapitalkontrollerna utan att utlösa ett kursfall för kronan.

I dag kontrollerar fordringsägarna i den kraschade banken Glitnir 95 procent av aktierna i arvtagaren Íslandsbanki genom bolaget ISB Holding. Denna aktiepost hamnar nu alltså hos staten.

Två av de tre kraschade storbankerna - Glitnir och Kaupþing - ägs i dag till största delen av fordringsägare. Tillsammans med Landsbanki måste de före årsskiftet komma överens med regeringen om en stabilitetsavgift. Denna avgift ska skydda den isländska kronan så att kursen inte rasar när fordringsägarna får möjlighet att flytta sina tillgångar från Island.

Regeringen anser att behovet är minst 470 miljarder isländska kronor. Hittills har dock de tre storbankernas ägare bara kunnat garantera en stabilitetsavgift på 334 miljarder. Om inte en överenskommelse nås före årsskiftet tvingas bankerna i stället att betala en ofördelaktig skatt på 39 procent.

Trots intensiva diskussioner mellan fordringsägare de senaste veckorna anses gapet mellan regeringens mål och den summa bankerna kan tänka sig betala vara för stort. Därför blir alltså i stället lösningen att Íslandsbanki överlämnas till staten.

Isländska intressenter kommer däremot inte att saknas. Íslandsbanki är i dag en stabil vinstmaskin med en rejäl marknadsandel och kapacitet att växa ytterligare. Banken hade vid halvårsskiftet ett eget kapital på 185 miljarder isländska kronor.

Bjarni Benediktsson sade i alltinget i går att det statliga övertagandet är något positivt. Målet är dock att så snart som möjligt privatisera Íslandsbanki på nytt. Att politiker som Frosti Sigurjónsson eller Ásmundur Einar Daðason skulle lyckas stoppa ett sådant steg är dock osannolikt. Birna Einarsdóttir, chef för Íslandsbanki, säger till Vísir att hon också räknar med att det statliga ägandet bara blir ett kort mellanspel.

Men frågetecknen är många. Staten kontrollerar redan Landsbanki och - under förutsättningen att övertagandet blir formellt godkänt - Íslandsbanki. Om fordringsägarna i Kaupþings konkursbo skulle komma fram till samma slutsats som Glitnirs fordringsägare skulle staten med Arion banki få tre banker att sälja ut. Att slå ihop två av dem - vilket är ett annat förslag som dykt upp ibland - skulle knappast godkännas av konkurrensmyndigheten eftersom de skulle få en gemensam marknadsandel på runt två tredjedelar av kunderna.

Guðbjörg Matthíasdóttir, en av fiskeindustrins mäktigaste och storägare i Morgunblaðið, är en av dem som visat intresse för att köpa Arion banki. Kaupþings fordringsägare kontrollerar 87 procent av aktierna i den nya banken. Den aktieposten är värd omkring 145 miljoner isländska kronor.

När de isländska bankerna privatiserades under 2000-talets början lämnade processen mycket övrigt att önska. Inga ägare kom utifrån. I stället sålde regeringspartierna - även då Självständighetspartiet och Framstegspartiet - bankerna till ägare som de hade starka band till. Det ansågs då vara en metod som skulle borga för goda relationer mellan regering och banker.

Bankerna såldes alltså inte till de som var mest erfarna eller kompetenta. Möjligen var det denna privatisering som skattebetalarna fick ta smällen för i samband med finanskraschen hösten 2008.

Utländskt ägarinflytande hade kunnat komma i vägen för de mångmiljardbelopp som bankerna lånade ut till närstående utan tillräckliga säkerheter. För finansminister Bjarni Benediktsson blir det nu avgörande att inte göra om samma misstag som gjordes då. En misslyckad privatisering pekar rakt mot ännu en kollaps.

I alltinget i går påmindes Bjarni Benediktsson om den förra privatiseringen. Socialdemokraternas ledare Árni Páll Árnason sade att regeringspartierna sedan tidigare har åtminstone det isländska rekordet i korruption i samband med bankförsäljningar. Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon sade att situationen nu påminde om 2007, året före den senaste bankkraschen.

När en privatisering kan äga rum återstår att se. Bjarni Benediktsson har tidigare lovat att 30 procent av aktierna i Landsbanki under nästa år ska säljas till nya ägare.

I dag äger staten 97,9 procent av Landsbanki, 13 procent av Arion banki och 5 procent av Íslandsbanki. Efter övertagandet blir statens andel i Íslandsbanki 100 procent.

Här kan du läsa mer om planerad privatisering av de isländska bankerna.