måndag 9 november 2015

Björk tar strid mot regeringens planer på energiexport



Vi behöver omvärldens stöd mot vår egen regering. Så löd budskapet från Andri Snær Magnason och Björk Guðmundsdóttir vid en presskonferens i Reykjavík i fredags. De gick till angrepp både mot planerna på energiexport till Storbritannien och till regeringens planer på energiutvinning på det isländska höglandet.

Planerna på en undervattenskabel från Island till Storbritannien fick nytt liv under premiärminister David Camerons besök för ett par veckor sedan. Projektet har beskrivits som ett miljövänligt sätt att exportera energi. I medierna har rubrikerna ofta gått ut på att Islands vulkaner skulle förse Storbritannien med energi.

Men den här energin finns inte i dag. Islands energikonsumtion tillhör utslaget per invånare till de högsta i världen. Av den energi som produceras går bara en tiondel till de isländska hushållen. Två tredjedelar går till landets tre aluminiumsmältverk.

Regeringen har sedan tidigare gett klartecken för fler energiintensiva industriprojekt än vad tillgången egentligen medger. Dessutom finns det ett massivt tryck för ett aluminiumsmältverk vid Helguvík. Planerna för ett annat smältverk vid Hafursstaðir i norr har fått tummen upp av en rad politiker tillhörande regeringspartierna.

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir - som själv förespråkar en avsevärd utbyggnad av vattenkraften - tog i fredags ytterligare ett steg i samarbetet med Storbritannien. Hon beslutade då att den arbetsgrupp som jobbar med frågan ska utökas med ytterligare två personer. Utöver företrädare för departementen ingår också företrädare för energibolaget Landsvirkjun och kraftbolaget Landsnet.

För att det ska finnas någon energi att exportera behövs en omfattande utbyggnad av i synnerhet vattenkraften. Det betyder fördämda glaciärälvar och områden på höglandet som läggs under vatten för all framtid. Men det handlar också om geotermiska områden som öronmärks för energiutvinning - och det är en ändlig resurs, även om det tvistas om hur länge de kan utnyttjas.

Det första målet med fredagens presskonferens är att stoppa en planerad högspänningslina längs höglandsvägen Sprengisandur. Men det långsiktiga målet är att göra det isländska höglandet till en nationalpark fredad från ytterligare energiutvinning.

Andri Snær Magnason liknade politikernas tro på energiexport vid tro på alver och andra övernaturliga varelser. Han såg planerna på en energikabel till Storbritannien som lika riskabla som de planer som förorsakade finanskraschen 2008.

En högspänningslina längs Sprengisandur skulle enligt Andri Snær Magnason i praktiken dela höglandet i två delar. Dels skulle linan i sig innebära en avsevärd förstörelse av naturvärden, dels skulle ett sådant beslut närmast bli ett prejudikat som skulle öppna för fler liknande beslut i framtiden.

Han vände sig också mot bilden av Island som en ändlös källa till grön energi. Enligt Andri Snær Magnason kan Island - även om varenda älv i landet skulle fördämmas - bara förse Storbritannien med högst en tiondel av det totala energibehovet.

Att bevara älvarna skulle därför långsiktigt vara betydligt lönsammare än att fördämma dem. Inte minst eftersom vattenkraften har negativa konsekvenser inte bara för djur och natur. Den påverkar även andra ekonomiska värden som exempelvis fiske på ett negativt sätt.

Björk Guðmundsdóttir hävdade att regeringen agerade mot folkets vilja. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av islänningarna stödjer idén om en nationalpark på höglandet. Eftersom regeringen har majoritet i alltinget ansåg hon att det var nödvändigt att agera nu. Vid nästa val om ett och ett halvt år kan ett stort antal känsliga platser ha hunnit offras för energiutvinning.

Skälet till att initiativet kommer nu är att remisstiden för högspänningslinan längs Sprengisandur löper ut om en dryg vecka. Andri Snær Magnason och Björk Guðmundsdóttir uppmanade alla som motsätter sig planerna att protestera mot dem genom att skicka in sina åsikter.

Projektet går under namnet Gætum Garðsins. Samarbetspartner är bland annat naturskyddsföreningarna Landvernd och Náttúruverndarsamtök Íslands. Omkring 30 000 personer har skrivit under den namninsamling som är en del av projektet.

Ragnheiður Elín Árnadóttir anklagade Björk Guðmundsdóttir och Andri Snær Magnason för att föra fram felaktigheter under presskonferensen. Högspänningslinan längs Sprengisandur är till exempel inte beslutad. Hon sade till Vísir att hon hellre vill samtala med dem än att de offentligt skulle ta ställning mot regeringen:
"Jag borde kanske bjuda in Björk till ett möte så att vi kan diskutera detta. Gå igenom arbetssättet och hjälpas åt att se efter isländska intressen."
Enligt Ragnheiður Elín Árnadóttir skulle avståndet mellan hennes och Björk Guðmundsdóttirs och Andri Snær Magnasons åsikter inte vara så stort. Det är knappast en korrekt bedömning från näringsministerns sida. Så länge som regeringen kan tänka sig att offra till exempel stora delar av glaciärälven Þjórsá kommer den att få finna sig i att landets främsta ambassadör i utlandet målar upp regeringen som en fiende till Islands natur.



Ovan kan du se presskonferensen i sin helhet och en kampanjfilm för att stoppa utbyggnaden av vattenkraften.