fredag 13 november 2015

Dubbla förslag om isländska höglandet som nationalpark

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern vill att det isländska höglandet blir en nationalpark. Bägge partierna talar i förslagen om såväl natur som lockar turister som allmänhetens stöd för att freda höglandet. Målet är att nationalparken ska bli verklighet till 2018. Men förslagen får knappast majoritet i alltinget.

I förra veckan manade Björk Guðmundsdóttir och Andri Snær Magnason vid en presskonferens främst inriktad på utländska journalister till motstånd mot den sittande regeringen. De hävdade att stora naturvärden riskerar att gå till spillo om inte högerkoalitionens planer på utbyggnad av vattenkraften stoppas.

Björk Guðmundsdóttir och Andri Snær Magnason riktade också hård kritik mot regeringens intresse för att exportera energi till Storbritannien. Island har i dag inget överskott på energi. Den utbyggnad av energiintensiv industri som hittills klubbats i landet behöver till exempel mer energi än vad som finns att tillgå. För att kunna exportera energi krävs alltså en omfattande utbyggnad av framför allt vattenkraften.

Hittills har 34 000 personer skrivit under Landvernds namninsamling mot exploatering av höglandet. Protesten gäller inte bara planer på ökad energiutvinning. Den riktar sig också mot planerna på en högspänningslinje längs höglandsleden Sprengisandur.

I alltinget har både Socialdemokraterna och Gröna vänstern lagt förslag om att freda höglandet och göra området till en nationalpark. Inget av förslagen kommer dock att få majoritet i parlamentet. Regeringen står inte bakom ett så omfattande skydd för höglandet.

Socialdemokraterna påminner i sitt förslag om en opinionsundersökning som i mars i år utfördes av Gallup på uppdrag av Landvernd och Náttúruverndarsamtök Íslands. Där svarade 61,4 procent ja på frågan om en nationalpark på höglandet. Bara 12,4 procent motsatte sig sådana planer.

I förslaget beskriver Socialdemokraterna utvecklingen av nationalparker på Island. År 1968 blev Skaftafell den första nationalparken i landet. Därefter följde Jökulsárgljúfur 1973, Snæfellsjökull 2001 och Vatnajökull 2008. Den senare upptar en tiondel av Islands yta och där ingår både Skaftafell och Jökulsárgljúfur.

Socialdemokraternas förhoppning är enligt förslaget att höglandet ska kunna bli en nationalpark till 2018. Ett sådant beslut skulle skydda det unika samspelet mellan glaciärer och vulkaner. På höglandet finns också unik natur och närmast orörd vildmark som bidrar till att locka turister till Island.

Även Gröna vänstern vill att nationalparken blir verklighet år 2018. I förslaget beskrivs tidpunkten som särskilt lämplig eftersom det då är 90 år sedan Þingvellir fredades genom ett beslut i alltinget.

Partiet använder ungefär samma argument som Socialdemokraterna. Gröna vänstern lyfter fram opinionsmätningar som visar att en majoritet av islänningarna säger ja till en nationalpark på höglandet. Här finns enligt förslaget stora naturvärden som annars riskerar att offras.

Gröna vänstern motsätter sig såväl en utbyggnad av vattenkraften som uppbyggnad av vägar och högspänningslinor på höglandet. Alla sådana initiativ riskerar att förändra områdets karaktär för all framtid. Därmed skulle Island förlora natur som saknar motstycke i världen.

Här kan du läsa mer om protesterna mot regeringens energipolitik.