onsdag 4 november 2015

Färre småspovar överlevde somrar med vulkanutbrott

Foto: Háskóli Íslands
Vulkanutbrotten i Eyjafjallajökull och Grímsvötn fick tillfälligt beståndet av småspov att rasa. Många fågelungar dog av svält när de insekter som de lever av försvann i samband med utbrotten. Men på längre sikt är utbrotten positiva för småspoven. Vulkanaskan betyder näring som i sin tur förbättrar tillgången till föda. Det visar en forskarstudie publicerad i PLOS ONE.

Inte på någon annan plats i världen finns det så mycket småspov som på Island. Omkring 40 procent av beståndet - vilket betyder ungefär 250 000 par - lämnar på våren västra Afrika för att häcka på Island. Småspoven trivs bäst på platser med låg växtlighet.

Småspoven återvänder år efter år i regel till samma häckningsplats. De kommer första gången till Island som tvååringar då de har blivit könsmogna. Ofta skiljer det bara några få meter mellan häckningsplatserna. Inom en kvadratkilometer kan upp till 45 par finnas.

Småspoven anländer till Island mellan slutet av april och mitten av maj. Det betyder att ankomsterna mer eller mindre sammanföll med utbrotten i Eyjafjallajökull 2010 och Grímsvötn 2011.

Bägge vulkanutbrotten var negativa för småspovens återväxt och orsakade ett tillfälligt ras i beståndet. Ungar börjar i princip att på egen hand söka efter föda direkt efter kläckningen. Det är små insekter, som exempelvis flugor, som småspoven livnär sig på.

Den aska från utbrottet i Eyjafjallajökull som spred sig över södra Island fick insekter att försvinna. Unga småspovar dog på grund av bristen på föda. Året därpå rasade ett stort men kortvarigt utbrott i Grímsvötn. Den här gången spreds inte lika mycket aska över låglandet. Återväxten var dock dålig även 2011.

Våren 2011 var ovanligt kall. Under slutet av maj inträffade flera snöoväder. De kan ha påverkat tillgången till föda för småspoven negativt. Dessutom tycks många par ha övergett häckningen på grund av kylan.

Forskarna kunde se en direkt koppling mellan återväxten och vulkanutbrotten. Antalet överlevande ungar växte i takt med avståndet till vulkanerna.

Därefter har både småspoven och insekterna återhämtat sig. Vulkanaskan skapar näring som i sin tur förbättrar förutsättningarna både för fåglar och insekter.

Undersökningen avslöjade dessutom något mer oväntat. Att labbar och rävar tar ägg från småspov är känt sedan länge. Men med hjälp av självutlösande kameror kunde forskarlaget dokumentera att de flitigaste äggtjuvarna var hästar och får.

Under somrarna 2009 och 2010 togs 126 av totalt 197 ägg av andra djur. Av dessa fastnade 13 stölder på bild. Sju gånger var det får som åt upp äggen och två gånger hästar.

Trots att stölderna är så många är beståndet av småspov på Island stabilt. En småspov kan bli minst 26 år och har därmed många chanser på sig att säkra återväxten.