måndag 9 november 2015

Island får polis inriktad på att bekämpa hatbrott

Island får för första gången polis som är inriktad på att bekämpa hatbrott. Uppdraget blir att bevaka politiska extremrörelser som är beredda att använda brott som metod. För första gången ska isländsk polis också börja föra statistik över hatbrott. Den polis som ska bekämpa hatbrott börjar sitt jobb efter nyår. Det rapporterar Fréttablaðið.

De högerextrema rörelserna har under isländsk efterkrigstid varken varit många eller långlivade. Under 1960-talet fanns ett kortlivat nazistparti som under Bernhard Haardes ledning genomgick en lång rad namnbyten. Utåt talades det om 300 medlemmar, men på manifestationerna lyckades partiet aldrig samla mer än en tiondel av detta.

Efter att ha misslyckats med att få Ásatrúarfélagið, det isländska asatrosamfundet, att börja predika rasåtskillnad och vit överhöghet lämnade Þorsteinn Guðjónsson samfundet 1982. Han grundade då öppet rasistiska Norrænt mannkyn, som bland annat argumenterade för att flyktingar och invandrade skulle utvisas. En av medlemmarna var Guðni Ágústsson, senare ledare för Framstegspartiet.

Under 1990-talet tog Félag íslenskra þjóðernissinna över som den ledande rasistiska organisationen i landet. Partiet fick en hel del uppmärksamhet i medierna. Journalister som skrev om organisationen hotades och vissa medlemmar förklarade öppet att de var förintelseförnekare.

Årtiondet därpå blomstrade Flokkur framfarasinna under en kort period. Till skillnad från föregångarna argumenterade de inte för öppen rasism, utan ansåg i stället att människor tillhörande olika kulturer skulle hållas isär.

De senaste åren har internationella vit makt-organisationer som Combat 18 och Blood and Honour haft avdelningar på Island. Rasismen har då och då plockats upp av etablerade partier. Liberalerna hade under 2000-talets mitt vissa framgångar med ett politiskt budskap riktat mot muslimer. Samma sak upprepades av Framstegspartiet i kommunalvalet i Reykjavík förra våren.

Flera försök till partibildningar har de senaste åren gjorts för att grunda ett brett parti med udden riktad mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Hittills har dock inget sådant initiativ lyckats samla tillräckligt med stöd eller företrädare för att kunna ställa upp i val.

Framstegspartiet har under statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledning blivit allt mer högerpopulistiskt och nationalistiskt. Samtidigt finns det inom partiet också en stark liberal gruppering.

I Reykjavík siktade Framstegspartiet in sig på den tomt som Félag múslima á Íslandi, en av Islands två registrerade muslimska församlingar, fått tilldelad för ett moskébygge. I en valkampanj med rasistiska förtecken argumenterade kommunpolitikerna för att beslutet skulle återkallas.

På samma tomt spreds vid ett tillfälle både grishuvuden och grisblod med syftet att göra den oanvändbar för Félag múslima á Íslandi. En islänning bosatt i Sverige tog på sig dådet. Polisen hade inledningsvis uppenbarligen ingen aning om att det skulle kunna röra sig om ett hatbrott. Grishuvudena städades undan och kastades långt innan någon utredning kommit i gång.

Alda Hrönn Jóhannsdóttir, chefsjurist vid polisen i Reykjavíkområdet, pekar i Fréttablaðið ut grishuvudena på Sogamýri som ett uppenbart hatbrott. Tidigare har det inte förts statistik över hatbrott på Island. Men det kommer alltså att ändras i samband med att en polis den 15 januari nästa år får i särskilt uppdrag att bevaka politiska extremister:
"Vad jag vet har extremistgrupper eller -rörelser följts systematiskt på Island förutom om det gäller terrorhot. Polis har fått olika tips om sådan verksamhet och i kölvattnet undersökt den, men inte på ett målmedvetet sätt. Det kommer att förändras."
Ett skäl till att den isländska polisen nu särskilt börjar följa hatbrott är utvecklingen i grannländerna. Alda Hrönn Jóhannsdóttir säger i Fréttablaðið att det är troligt att en liknande situation uppstår på Island:
"Om hatbrott sker här i landet måste vi vara förberedda, även fast man naturligtvis hoppas att det inte blir aktuellt. Men om det blir aktuellt sätts en beredskapsplan i gång, precis som vid vanliga bränder."
När rasistiska grupperingar fått fäste på Island har retoriken på senare tid i regel riktats mot invandrare i allmänhet eller mot muslimer. Samtidigt fanns det länge rasism som var närmast statligt sanktionerad. Det var till exempel ingen hemlighet att isländska myndigheter länge eftersträvade att de amerikanska soldater som fanns på Nato-basen i Keflavík inte skulle vara svarta.

Att nationalistiska eller högerextremistiska grupperingar hittills haft få framgångar inom isländsk politik kan vara en slump. Men på Island finns i de flesta etablerade partiernas politik en nationalistisk som saknas hos syskonpartierna i exempelvis Sverige. Det gäller såväl Framstegspartiet och Självständighetspartiet till höger som Gröna vänstern till vänster. Socialdemokraterna och Ljus framtid kännetecknas snarare av internationalism, medan Piratpartiet ännu inte mejslat ut någon tydlig linje i frågan.

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, har studerat Framstegspartiets högervridning. Hans slutsats är att partiet har svängt in på en högerpopulistisk och nationalistisk kurs. Det är dock ingen kursändring som partiets ledning vill kännas vid. Han säger i Fréttablaðið att dagens situation med miljoner människor på flykt och fler asylsökande kan göra att rasistiska rörelser får ett större genomslag än tidigare:
"Det är ofta i samband med sådant som trycket ökar och därför som människor behöver hålla ögonen öppna. Det är alltid några som kan gå längre än vad alla andra som deltar i debatten någonsin kan tänka sig. Det är därför som de som ligger i framkant i debatten har ansvar för hur de framför sin sak."
Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, talade i helgen vid ett seminarium i just Bifröst. Hon gick till angrepp mot Eiríkur Bergmann Einarssons analys av partiets utveckling och hävdade enligt Morgunblaðið att han försökte dra paralleller mellan Framstegspartiets ideologi och nazismen:
"[Eiríkur] anser att nationalistiska partier är nazister och fascister och att vi inom Framstegspartiet är det. Jag ser snarare på nationalism som att vara stolt över mitt land och våra tillgångar. Eiríkur har många gånger attackerat oss på grund av detta, och om vi bara för in ordet nazism i stället [för nationalism] är det vad han beskriver. Detta är bara fult. Han utger sig för att vara professor och han underblåser så fula saker. Jag tror att han planerat detta. Han har liknat mig vid dessa ideologier som fanns i Europa före andra världskriget, och jag kan inte acceptera att en forskare på detta område tar ett parti i detta land och kopplar det till Hitler."
Här kan du läsa mer om Framstegspartiets utveckling.