tisdag 17 november 2015

Island höjer beredskap efter terrordåden i Paris

Polisen har höjt beredskapen efter fredagens terrordåd i Paris. Men det finns inga misstänkta terrorister i landet som övervakas av polisen. Även om polisen inte avslöjar hur den förhöjda beredskapen ser ut är det troligt att det främst handlar om utökade gränskontroller. I dag diskuterar alltinget terrorattackerna i Paris i en särskild debatt.

Tidigare i höstas analyserade den isländska polisen terrorhotet mot landet. Riskerna bedömdes då vara medelstora. Det betydde att det inte fanns information om specifika hot, men att ett terrorangrepp inte kunde uteslutas. Hotnivån har varit densamma sedan attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i januari i år.

Polisen ansåg då att asylsökande och flyktingar inte utgjorde något hot mot landets säkerhet. Det fanns inga tecken på att terrorister med kopplingar till Islamiska staten försökte smälta in bland nödställda på jakt efter en fristad. För den som avsåg att utföra terrorhandlingar hade det enligt polisen sannolikt varit lättare att resa in som en vanlig turist.

Vid flera tillfällen hade polisen i Keflavík fått information om personer med misstänkta kopplingar till terroristorganisationer. Samtliga gånger gällde det personer som bara bytte flyg i Keflavík. Polisen ansåg sig då inte ha någon anledning att ingripa utan informerade i stället myndigheterna i ankomstlandet.

I söndags träffade rikspolischefen Haraldur Johannessen inrikesminister Ólöf Nordal och statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för att diskutera säkerhetsläget efter fredagens terrordåd i Paris. Ministrarna ska ha fått beskedet att polisen vidtagit nya säkerhetsåtgärder efter attackerna. De ska även ha diskuterat polisens behov av ny utrustning och nya arbetsmetoder på grund av terrorhotet.

Haraldur Johannessen vill i en intervju i RÚV inte berätta vilka åtgärder det handlar om. Ólöf Nordal har tidigare sagt till RÚV att det inte finns några islänningar som övervakas. Därför handlar det sannolikt om förhöjd beredskap vid gränsen - i synnerhet vid flygplatsen i Keflavík.

Isländsk polis tog redan i helgen kontakt med de närmaste samarbetsorganisationerna: amerikanska FBI och CIA, Europol och polisen i de nordiska grannländerna. Syftet med kontakterna var att få deras åsikter om risken för ett terrorattentat på isländsk mark eller mot isländska mål.

Ólöf Nordal säger till RÚV att risken för attentat har ökat efter dåden i Paris. Men det finns alltså inga konkreta terrorhot just mot Island:
"Man bedömer det så att det finns en risk för terrorism i västvärlden. Vi är en del av den och behöver följa vad som sker mycket noga. ... Vi vet också att det finns en stor ström av vanliga människor på flykt. Människor som flyr svåra förhållanden, men vi vet också att när ett sådant antal människor är på väg så har vissa olika karaktär och vi behöver, samtliga stater, att se upp för sådana saker. Det är därför som Schengen-samarbetet har betydelse eftersom vi ställer oss bredvid våra grannländer, följer noga vad som sker och vi kommer självklart att göra det."
Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson säger till Vísir att det är för tidigt att se vilka konsekvenser som terrordåden i Paris får. Han beskriver attackerna som angrepp mot de värderingar som kännetecknar ett öppet samhälle som frihet och jämlikhet:
"Vi behöver naturligtvis gå igenom läget och vi islänningar kan inte längre låtsas som att något som liknar detta inte kan ske hos oss. ... Jag har sagt och jag säger fortfarande att vi måste akta oss för att i detta inte måla alla i samma färg. Många av dem, och lejonparten av de flyktingar som är på väg, är på väg eftersom de inte kan något annat. De har ingen annanstans att ta vägen. Vi får inte falla i den gropen att utmåla alla flyktingar som farliga terrorister."
Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till Vísir att det är en uppenbar risk att terrorister gömmer sig bland strömmarna av flyktingar. Han hävdar att alla känner till riskerna, men att de inte får diskuteras på grund av "politisk rättrogenhet". Dessutom anser han att många politiker inte vågar säga sanningen eftersom sådana uttalanden ofta tolkas fel och blir föremål för debatt:
"Fast man pekar på ett uppenbart faktum som att brottsorganisationer naturligtvis kan utnyttja möjligheten när Europas gränser står öppna, så anser inte människor, allmänheten, att det därmed påstås att flyktingar är brottslingar. Människor kan själva göra skillnad på det."
Under gårdagens frågestund i alltinget tog Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir upp Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalanden. Hon uppmanade honom att inte formulera sig på ett sådant sätt som gjorde att flyktingar i allmänhet kunde uppfattas som ett hot. Det skulle kunna spela främlingsfientliga extremister i händerna.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdade å sin sida att Birgitta Jónsdóttir försökte tysta debatten. Han ansåg att det var uppenbart att allmänheten inte satte likhetstecken mellan flyktingar och terrorister.

Socialdemokraten Árni Páll Árnason vände sig till Ólöf Nordal i samma ämne. Han sade att många islamistiska terrorister visade stora likheter med förövare bakom skolskjutningar. De kände sig inte som en del av samhället, struntade i skolan och radikaliserades ofta framför datorn. Därför var det enligt Árni Páll Árnason viktigt att inte se vapenmakt som det enda verktyget mot terrorism.

Ólöf Nordal svarade att Islands viktigaste redskap var samarbetet med grannländerna och tron på friheten. Men även i ett fritt samhälle hade polisen en viktig roll som garant för medborgarnas säkerhet.

Fredagens terrordåd i Paris diskuteras i alltinget i dag i en särskild debatt som börjar klockan 13.30 (14.30 svensk tid).

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.