måndag 2 november 2015

Privata ägare vill köpa Geysir av staten - för att ta betalt

Efter att ha förlorat i Hæstiréttur Íslands vill nu privata markägare köpa Geysirområdet av staten. Om isländska staten försvinner som delägare öppnas möjligheter för de privata ägarna att ta betalt av alla besökare. Inträdesavgifterna har tidigare stoppats i domstol - men då enbart eftersom staten motsatte sig att besökarna skulle tvingas att betala.

Våren 2014 började de privata markägarna ta betalt av alla besökare till Geysirområdet. Under fyra veckors tid tvingades alla gäster att betala 600 isländska kronor för att kunna beskåda de heta källorna. Hur mycket pengar de hann dra in är inte känt - men det bör lågt räknat ha handlat om åtminstone 10 miljoner isländska kronor. Högt räknat kan det ha varit så mycket som 30 miljoner.

Privata ägare kontrollerar majoriteten av Geysirområdet, men de heta källor som lockar turister till platsen - som Geysir, Strokkur och Blesi - ägs helt och hållet av staten. De privata ägarna tog i praktiken alltså betalt av gästerna för att de skulle kunna se något som låg på statens mark. För att komma fram tvingades dock besökarna gå över mark som ägs av både staten och privata ägare.

Regeringen vände sig till domstol som tillfälligt stoppade inträdesavgifterna. Efter fyra veckor försvann vakterna som tog betalt av besökare. Inga gäster har dock fått tillbaka sina pengar för de olagliga besöksavgifterna.

Först förlorade de privata markägarna i Héraðsdómur Suðurlands. Rätten ansåg att entrépengen på ett avgörande sätt påverkade statens möjligheter att som delägare använda marken. Därför kunde de privata ägarna inte ta ett sådant beslut utan godkännande från staten.

De privata markägarna överklagade beslutet till Hæstiréttur Íslands. Men även här förlorade de. Islands högsta domstol gick på samma linje. De privata ägarna tog sig olovligen rätt att ta betalt. Att de sade att en del av intäkterna skulle gå till naturvård och utökad service gjorde inte att de fick lov att åsidosätta statens intressen som markägare.

Under många år fördes det diskussioner om att de privata markägarna skulle sälja Geysirområdet till staten. Strax före finanskraschen fördes intensiva samtal, men de lades på is i samband med krisen. Då var det de privata ägarna som ville sälja sin del till staten. Nu är alltså rollerna ombytta.

De privata ägarna har enligt Morgunblaðið vänt sig till staten med ett erbjudande om att köpa marken. Därmed skulle alltså hela området - inklusive de omkring 80 heta källor som finns vid Geysir - hamna i privat ägo.

Utåt har de privata markägarna hävdat att staten försummat naturvården vid Geysir och att de summor som staten gått in med varit långt ifrån tillräckliga för att skydda naturvärden. Det är dock ingen hemlighet att de betraktar Geysir som en möjlig kassako. Den ökande turismen har gjort området intressant som en affärsmöjlighet för privata ägare.

Med en halv miljon besökare om året och en inträdesavgift på 600 isländska kronor skulle det ge 300 miljoner i intäkter. Men det är omtvistat om det faktiskt är lagligt att ta betalt på det här sättet. Samtidigt skulle markägarna kunna hämnas en förlust i domstol - om själva betalningsprincipen skulle prövas - genom att stänga hela området för besökare med hänvisning till naturskydd.

För Island kan det vara oanat stora intressen som står på spel. Regeringens försök att införa ett naturpass som mot en kostnad skulle ge inträde till en lång rad populära naturpärlor har misslyckats. Något alternativ finns i dagsläget inte - även om många i stället har börjat snegla mot parkeringsavgifter.

De privata markägarna riskerar ett bakslag liknande det som drabbade ägarna av vulkankratersjön Kerið. När de började med inträdesavgifter försvann alla turistbussar över en natt. Nu är det bara enskilda besökare som stannar vid Kerið. På samma sätt skulle besökarna kunna försvinna från Geysir. Men kanske räknar de privata ägarna med att platsen är så speciell att de flesta faktiskt skulle betala.

För staten handlar en försäljning av Geysirområdet i förlängningen om bilden av Island som turistattraktion. I dag är det naturen som är det främsta skälet för turister att besöka Island. Där ingår också möjligheterna att röra sig fritt.

Det krävs förmodligen inte inträdesavgifter på många platser förrän bilden av Island skulle kunna förändras till ett besöksmål där giriga markägare försöker mjölka turister på pengar. Och då är det inte bara Geysirs framtid som turistattraktion som står på spel, utan hela Island som resmål.

Här kan du läsa mer om tvisten om Geysir och här kan du läsa domen från Hæstiréttur Íslands i sin helhet.