måndag 30 november 2015

Staten nobbar bud på Geysir - vill köpa ut privata ägare

Staten säger nej till de privata markägarnas bud på Geysirområdet. I stället vill regeringen köpa ut de privata ägarna så att marken helt och hållet kontrolleras av staten. Därmed skulle frågan om besöksavgifter hamna i regeringens händer. Men om affären går i lås återstår att se, rapporterar Morgunblaðið.

Efter en längre tids oenighet om framtiden för Geysirområdet tog privata markägare våren 2014 saken i egna händer. Över en natt började de att ta betalt av alla besökare. Inträdet kostade 600 isländska kronor - pengar som sades bland annat skulle gå till naturvård och förbättrad service.

Men regeringen tog strid med de privata markägarna. Efter fyra veckor stoppades inträdesavgifterna av domstol. Så småningom stod det klart att de privata ägarna inte hade rätt att börja ta betalt av besökare. Ett sådant steg påverkade statens möjligheter att använda marken.

Frågan om lagligheten att ta betalt av besökare har inte prövats. Staten kunde som delägare av Geysirområdet stoppa avgifterna. Staten äger 33,89 procent av marken, men är ensam ägare av bland annat Geysir, Strokkur och Blesi, de heta källor som lockar turister till platsen.

De privata markägarnas nästa steg var att försöka köpa ut staten. Regeringen valde att nobba budet. Exakt hur mycket markägarna var beredda att betala för statens andel är inte klart. Om en sådan affär hade blivit av hade tveklöst ett första steg varit att återinföra inträdesavgifterna.

Före finanskraschen pågick förhandlingar mellan de privata markägarna och regeringen. De hade då vänt sig till regeringen med förhoppningen om att staten skulle köpa ut dem från fastigheten. I samband med krisen lades förhandlingarna på is. I det ekonomiska läge som då rådde ansåg sig regeringen inte kunna motivera ett köp av marken.

I takt med att turismen till Island ökat har markens värde ökat dramatiskt - åtminstone för den som är ute efter att ta betalt av besökare. Enbart under de fyra veckor som de privata ägarna tog betalt borde ha fått in minst 10 miljoner isländska kronor. Under högsäsong hade intäkterna kunnat ligga på omkring 50 miljoner i månaden.

Det ryktas att de privata markägarna vid en affär hade planer på att höja avgiften ytterligare till åtminstone 800 isländska kronor. Det hade kunnat ge en halv miljard om året - om inte turister och researrangörer hade börjat att välja bort Geysirområdet just på grund av inträdena.

Ett statligt ägande är inte samma sak som att avgifterna försvinner. Att besöka området blir sannolikt gratis, men troligt är att regeringen börjar med en indirekt entrépeng exempelvis genom parkeringsavgifter.

Regeringens intresse för att köpa marken beror sannolikt på att den vill förhindra en utveckling där allt fler privata markägare tar betalt av besökare till naturpärlor. Sannolikt behövs det inte inträden på många ställen innan markägarna - och i förlängningen Island - uppfattas som giriga. Och det är en bild som snabbt skulle kunna ändra den allmänna uppfattningen om Island som besöksmål.

Frågan är om staten ekonomiskt kan motivera ett köp av Geysirområdet. De privata markägarna betraktar marken som en potentiell kassako. Om de tänker sig en prislapp som utgår från planerade intäkter på en halv miljard om året är det långt ifrån säkert att ägarskiftet blir av. Och utan det kommer tvisten mellan markägarna och staten om områdets framtid att fortgå.

Här kan du läsa mer om ägartvisten om Geysirområdet.