Dagens bonuscitat

"Detta skulle bara vara i två år, men nu här det gått denna tid och vi är inne på det sjunde året, så detta är naturligtvis en viss vändpunkt. Detta är å ena sidan en lättnad och å andra sidan bara spännande att ta sig an nya uppgifter efter årsskiftet."

Ekobrottsåklagaren Ólafur Þór Hauksson, som i en särskild myndighet som nu läggs ned och vars arbetsuppgifter övertas av andra åklagarämbeten utrett brott med koppling till finanskraschen, i Vísir om det nya åklagarjobbet.

Reykjavík räknar in det nya året vid Harpa

Foto: Harpa

Med 60 sekunder kvar till midnatt börjar nedräkningen till det nya året på Harpas fasad. Tanken är att det ska bli en tradition att räkna in det nya året vid Harpa - i synnerhet för turister som befinner sig i Reykjavík. Under hela dagen kommer siffrorna 2015 att lysa från Harpas fasad. Efter tolvslaget ändras de till 2016.

I dag arrangeras tio nyårsbrasor i Reykjavíks kommun. De är i regel välbesökta både av lokalbefolkning och turister. Flera researrangörer bussar under nyårsafton utländska gäster till några av de största brasorna.

Men någon självklar samlingsplats för att fira in det nya året har inte funnits i Reykjavík. Många samlas dock runt Hallgrímskirkja och vid Perlan på Öskjuhlíð eftersom platserna erbjuder fin utsikt över staden och nyårsfyrverkerierna.

Nu vill Harpa att konsert- och kongresshusets gård ska bli det självklara valet vid just tolvslaget. I kväll används för första gången fasadens belysning för att räkna in det nya året. Nedräkningen börjar enligt ett pressmeddelande 60 sekunder före midnatt. Under nyårsafton lyser siffrorna 2015 från Harpas fasad. Efter tolvslaget står det i stället 2016.

Testerna av nedräkningen har hållits hemliga. De har antingen genomförts på nätterna eller under ljusa timmar då få reagerar på vad som sker med fasadens belysning.

Precis som tidigare finns det även i år möjlighet att följa nyårsfyrverkerierna från Reykjavík med en särskild webbkamera. Sändningen är igång redan nu, men tolvslaget på Island inträffar klockan 1 svensk tid.

Ett av årets värsta oväder drabbade östra Island

En av årets värsta stormar drog fram över södra och östra Island under gårdagen. Som mest blåste det 70,8 meter i sekunden i byarna vid Vatnsskarð eystra. Skadorna efter ovädret kostar minst tiotals miljoner isländska kronor. Båtar slets loss från bryggor, asfalt spolades bort av vattenmassor och flera hus översvämmades.

Redan klockan 19 i tisdags stängdes ringvägen över Breiðamerkursandur på södra Island. Därefter stängdes allt fler vägar - i synnerhet på östra Island - i takt med att en av de värsta stormarna på senare år drog in över landet. Polisen uppmanade bilister att inte ge sig ut på vägarna på grund av ovädret. Under natten mot onsdagen var ringvägen stängd ända från Freysnes i söder till Mývatn i norr.

De hårdaste vindarna uppmättes vid Vatnsskarð eystra, det pass på 431 meters höjd som ligger vid vägen till Borgarfjörður eystri. I byarna nådde vindstyrkan som mest 70,8 meter i sekunden. Vindhastigheten var som mest 46,3 meter i sekunden.

På Papey var tiominuterssnittet som högst 38,6 meter i sekunden med styrkor på upp till 53 meter i sekunden i byarna. I Hallsteinsdalur uppmättes som mest 57,9 meter i sekunden i byarna med en högsta tiominutersnotering på 34,6 meter i sekunden.

Även på södra Island var vindarna på sina håll mycket hårda. I Steinar vid Eyjafjöll nådde vindarna som mest 58 meter i sekunden i byarna.

Skadorna var dock inte alls lika omfattande på södra som på östra Island. I Vík í Mýrdal på sydkusten sköljde vågorna in över flera tomter. Stranden och de skydd som ska motverka erosion har redan försämrats avsevärt av höstens oväder. Om de riktigt kraftfulla stormarna blir fler riskerar fastigheter att svämmas över.

Vid lunchtid i går åkte två bussar av vägen efter plötsliga vindkast. Det skedde vid Hellisheiði och Þrengsli några mil öster om Reykjavík.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade i går i ett pressmeddelande att regeringen sammankallat en grupp som i samarbete med kommuner och invånare ska undersöka skadornas omfattning. Även om han inte lovade några statliga anslag till arbetet så brukar regeringen i sådana här fall skjuta till pengar.

Vid hamnen i Höfn lossnade fem båtar från bryggorna. Dessa kunde förtöjas på nytt av räddningsarbetare. På ringvägen mellan Djúpivogur och Breiðdalsvík slog vågorna enligt ett pressmeddelande in över vägbanan och drog med sig asfalt på långa sträckor. I Breiðdalsvík forsade vatten över kajerna i hamnen och vindarna slet med sig landgången till småbåtshamnen.

I Neskaupstaður och Seyðisfjörður försvann strömmen tillfälligt. I flera städer och på flera gårdar blåste tak av hus. Takplattor lossnade även från aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður. Räddningstjänst ryckte ut för att minimera säkerhetsriskerna för de anställda och reparera skadorna. Liknande skador rapporterades även från Fáskrúðsfjörður och Stöðvarfjörður.

Värst drabbades Eskifjörður. Även här steg vattenståndet kraftigt och vågor sköljde in över kajerna i hamnen. Flera bryggor och gamla hus i anslutning till bryggorna förstördes under ovädret. I hamnen lossade flera båtar från sina förtöjningar.

Här, här och här kan du se klipp från Eskifjörður och här från Höfn. Ovan kan du se en film från Eskifjörður tagen några timmar efter att ovädret passerat.

Dagens citat

"Vi ser tydligt en totalförändrad omgivning från den tid när enstaka ställen var öppna över nyår för några få år sedan. Utländska gäster har inte längre några problem med att hitta mat. ... Detta har blivit ett helt annat turistland."

Jakob Frímann Magnússon, chef för centrumorganisationen Miðborgin okkar, i Morgunblaðið om hur den ökande turismen har fått fler restauranger i Reykjavík att hålla öppet under nyårshelgen.

Ett isländskt fyrverkeri i raketfart

När räddningstjänsten Björgunarsveitin Suðurnes den 28 december i Reykjanesbær började att sälja nyårsfyrverkerier bjöds det samtidigt på en egen föreställning. Men något gick enligt Víkurfréttir snett med programmeringen. Tanken var att fyrverkeriet skulle pågå i sju minuter - men i stället avfyrades samtliga pjäser inom loppet av en enda minut. Du kan se fyrverkeriet som avverkades i raketfart ovan.

Vulkanolog: Nytt utbrott i Bárðarbunga kan komma 2016

Illustration: Veðurstofa Íslands

Fyra stora jordskalv har de senaste dagarna skett vid Bárðarbunga. Allt tyder på att skalven är kopplade till magmarörelser djupt i berget och att vulkanen går mot ett nytt utbrott. Vulkanologen Ármann Höskuldsson tror att Bárðarbunga de närmaste åren kommer att skakas av en serie utbrott - och det första kan komma redan under 2016.

Det har hunnit gå tio månader sedan Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun upphörde. Lavamassorna från utbrottet bildade det största lavafältet på Island på mer än två sekel. Eftersom utbrottet skedde på öppen mark norr om Vatnajökull skapades ingen vulkanaska. Ett utbrott under glaciären hade däremot kunnat orsaka stora problem för flygtrafik och lokalbefolkning.

Vulkanologen Ármann Höskuldsson förutspådde tidigt att den förra serien av utbrott - totalt ägde fem olika utbrott rum i Bárðarbunga, men alla utom ett var kortvariga - var den första i en period av ökad vulkanisk aktivitet. Hittills talar tecknen för att han kommer att få rätt.

Utbrottet upphörde i slutet av februari. Under sommaren tog jordskalven vid Bárðarbunga fart på nytt. Skalven kopplades till magmaströmmar djupt ned i berget. Allt pekar på att Bárðarbunga expanderar på nytt - vilket i sin tur betyder att ny magma fyller vulkanens magmakammare.

Natten mot den 26 december inträffade två större skalv vid Bárðarbunga. De uppmättes bägge till 3,3. Sex dagar tidigare, under natten mot den 20 december, skedde två skalv med magnituderna 3,5 respektive 3,1. Sedan dess har flera mindre skalv ägt rum.

Bárðarbunga ligger just nu vid en hetfläck mellan den nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan. Ármann Höskuldsson har tidigare jämfört vulkanen med Krafla. I Krafla skedde mellan 1975 och 1984 inte mindre än nio utbrott. Dessutom skedde femton magmaintrusioner som inte ledde till några utbrott.

Ármann Höskuldsson tror att en motsvarande period av aktivitet kan ha påbörjats i Bárðarbunga. Han säger till Vísir att det inte finns några tecken på att ett nytt utbrott är på väg inom kort, men han räknar med att nästa utbrott börjar under 2016 eller 2017:

"Jag räknar uppenbart med att det händer igen. Det kommer inte att dröja väldigt länge till dess, tror jag. ... Nu under nästa eller nästnästa år händer det igen, skulle jag tro, sett till hur dessa vulkaner som ligger vid själva skärningspunkten mellan kontinentalplattor beter sig."

Däremot vågar inte Ármann Höskuldsson gissa på vilken plats ett sådant utbrott skulle äga rum. Det senaste utbrottet i Bárðarbunga skedde fyra mil norr om vulkanens magmakammare på öppen mark. Han säger till Vísir att ett utbrott som skulle ske under Vatnajökull skulle få ett helt annat förlopp. Inte minst eftersom Bárðarbunga är Islands näst högsta fjäll med en höjd på 2 009 meter:

"Om nästa spricka öppnar sig i glaciären så blir det uppenbarligen ett explosionsutbrott. Och om det händer vid toppen så skulle jag tro att vi får ett ganska rejält explosionsutbrott."

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Finansminister i budgetdispyt med president

President Ólafur Ragnar Grímsson sågade inför julhelgen det samhälle där inte alla islänningar hade råd till mat och klappar. Utspelet kunde uppfattas som kritik mot regeringens politik - och finansminister Bjarni Benediktsson kontrade med att undra om regeringen skulle minska anslagen till presidentens generösa bjudningar.

Reykjanesbær på Suðurnes är den isländska kommun som kanske drabbades allra hårdast av finanskraschen. Arbetslösheten i regionen är landets högsta och kommunen är dessutom i princip konkursmässig.

Ett par dagar före julafton deltog president Ólafur Ragnar Grímsson i Fjölskylduhjálp Íslands utdelning av mat och klappar till 350 behövande hushåll. I en intervju i RÚV beskrev han det som ett misslyckande för samhället att inte alla islänningar hade råd till det nödvändigaste över julen:

"Om sanningen ska fram är det för mig oförståeligt att det i ett så litet land med så starka och komplexa institutioner och alla dessa debatter om välfärden och solidariteten att vi inte ska lyckas att organisera oss på ett sådant sätt att alla kan vara säkra på att de kan fira högtider av detta slag på ett anständigt sätt. Att behöva stå här i en kö i kylan för att få skyr, mjölk, bröd och kött och små presenter för sina barns räkning. Det är för mig totalt oförståeligt att denna nation inte lyckas att lösa detta problem."

Uppenbarligen träffade presidentens utspel en öm punkt hos finansminister Bjarni Benediktsson. I budgeten för 2016 hade regeringen nyligen klubbat retroaktiva höjningar av ersättningar för bland annat alltingsledamöter. Däremot stoppade regeringen ett förslag från oppositionen som på samma sätt hade höjt ersättningen retroaktivt till pensionärer och invalider.

Regeringens beslut hade redan utlöst en svekdebatt. På Twitter gick Bjarni Benediktsson till motangrepp:

"Det verkar som om Ólafur Ragnar Grímsson vill ha nya prioriteringar. Vad sägs om att sluta att dela ut miljoner till presidenten för stora fester där festborden dignar?"

Finansministerns reaktion väckte både starka känslor och överraskning. Inte minst eftersom Ólafur Ragnar Grímsson på senare år varit en president som främst lockat högerväljare. Kritiken mot Bjarni Benediktssons svar kom från olika håll. Árni Páll Árnason, ledare för Socialdemokraterna, uppmanade på Twitter finansministern att lyssna på presidenten:

"Snyggt att bara angripa personen. Mycket bättre än att lyssna."

Partikamraten Össur Skarphéðinsson anklagade på Facebook Bjarni Benediktsson för att hota presidenten efter vad han uppfattade som kritik mot regeringens politik:

"När presidenten kritiserar regeringen - med rätta - för sitt agerande gentemot pensionärer och invalider så reagerar finansministern med att hota att skära ned anslagen till presidentämbetet. Har regeringen hamnat i ett sådant läge att den hotar dem som kritiserar dem - till och med republikens president? Är dessa människor rätt funtade?"

Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger till Vísir att Bjarni Benediktssons svar sannolikt kan förklaras av att han befunnit sig under hård press. Regeringen fick kämpa för att få igenom sin budget. Samtidigt var det enligt henne att finansministern redan plågades av besvärande frågor om retroaktiva ersättningshöjningar till politikerna i alltinget samtidigt som ekonomiskt svaga grupper blev utan motsvarande höjningar:

"Jag tycker om sanningen ska fram att det är under människors värdighet att ägna sig åt så billiga angrepp. Jag vet inte om det är så fantastiska fester på Bessastaðir [presidentens residens] och så länge som vi har ett presidentämbete måste vi naturligtvis betala presidentens lön och även stå för de kostnader som uppkommer genom att ta emot besökare på Bessastaðir."

Men från de egna leden fick Bjarni Benediktsson stöd för sitt agerande. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att han är stolt över en partiledare som inte räds reaktioner:

"Jag har ofta varit nöjd med finansministern, men aldrig som nu. Jag vill ha en ordförande och en minister som säger sanningen och sina åsikter oförblommerat. De gör land och folk mer nytta än politiker som bara tänker på att inte skrämma bort någon för att öka sannolikheten till återval."

Gísli Marteinn Baldursson är programledare på RÚV, men representerade tidigare Självständighetspartiet i fullmäktige i Reykjavík. På Twitter skriver han att det inte handlade om något hot från Bjarni Benediktsson mot Ólafur Ragnar Grímsson:

"Kom igen. Han pekar på att allt detta hänger ihop. Ólafur Ragnar Grímsson kunde åtminstone torka kaviaren ur mungipan."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och före detta ledare för Självständighetspartiet, har en annan infallsvinkel på dispyten. Han skriver i Hringbraut att Ólafur Ragnar Grímsson rimligtvis inte borde skriva under och därmed godkänna regeringens budget om han motsätter sig vilka som får retroaktiva höjningar:

"Om propositionens natur strider mot presidentens åsikter eller samvete eller om han anser att det finns en spricka mellan ting och folk om dess natur nekar han att gå med på förslaget och undertecknar inte propositionen."

För att budgeten ska börja gälla från och med 2016 krävs nämligen att presidenten undertecknar den vid ett möte med regeringen på nyårsaftonens morgon.

Personerna bakom webbplatsen Öryrki har i vilket fall som helst sin uppfattning klar. I en film som presenterades före jul skämtar de om just regeringens prioriteringar. I klippet ovan kan du se hur tomten vandrar runt och ger Bjarni Benediktsson, statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och budgetnämndens ordförande Vigdís Hauksdóttir dyra julklappar som tv-apparater och utegrillar. Men när det blir dags för invaliderna får de nöja sig med en potatis i skon - den symboliska julgåvan till den som inte har skött sig under året.

Dagens citat

"Vi jobbar alltid med detta typiskt isländska och lägger vikt vid det. Det är naturligtvis väldigt mycket turister i landet vid den här tiden och vi tillmötesgår det och gör det möjligt för dem att uppleva isländska företeelser som till exempel nyårsbrasor."

Sif Helgadóttir, marknadschef för Reykjavík Excursions, i Morgunblaðið om företagets utflykter för utländska turister vid nyår.

Michael Moore till Island i Where to Invade Next

Where to Invade Next är titeln på Michael Moores kommande film. Där besöker han olika länder för att undersöka vad USA behöver "invadera" för att importera. Avsnittet om Island handlar både om jämställdhet och brottsbekämpning. Under sitt besök i landet träffade han bland annat tidigare borgmästaren Jón Gnarr, före detta presidenten Vigdís Finnbogadóttir och ekobrottsåklagaren Ólafur Þór Hauksson.

Michael Moore ska dessutom utan framgång ha försökt få intervjuer med de dömda tidigare Kaupþing-chefer som avtjänar sina straff på anstalten Kvíabryggja. Där blev han inte insläppt.

Where to Invade Next visades ett fåtal gånger under hösten. Filmen får nypremiär den 10 februari 2016 på betydligt fler biografer. Ovan kan du se en trailer för filmen där bland annat just Vigdís Finnbogadóttir och Ólafur Þór Hauksson skymtar förbi.

Fortitude återvänder till Reyðarfjörður - vill släcka staden

I februari 2016 påbörjas inspelningarna av Fortitude i Reyðarfjörður. Även den andra säsongen av tv-serien kommer alltså att till stor del spelas in i den östisländska staden. I ett brev till kommunfullmäktige i Fjarðabyggð ber produktionsbolaget både om att få släcka ned hela Reyðarfjörður och om att julbelysningen på kyrkan inte ska plockas bort.

Till hösten kan det bli premiär för den andra säsongen av tv-serien Fortitude med tio nya avsnitt. Under den första säsongen var det Reyðarfjörður på östra Island som fick föreställa den arktiska stad där den utspelar sig. Flera scener spelades in i närheten av Reyðarfjörður, men även Egilsstaðir och Jökulsárlón användes som inspelningsplatser.

Tv-serien har redan satt sin prägel på staden. Tidigare i år gick kommunen med på att skjuta upp den planerade rivningen av verkstaden på Strandgata 7. Beslutet var en följd av ett önskemål från producenterna. Huset användes nämligen i serien som en verkstad för uppstoppning av djur. Byggnaden är granne med Tærgesen, det pensionat och matställe som i Fortitude fungerar som hotell och uteställe.

I februari vill produktionsbolaget Pegasus återuppta inspelningarna i Reyðarfjörður. I ett brev som skickats till kommunfullmäktige i Fjarðabyggð är det tänkt att arbetet ska pågå i två perioder: mellan den 1 och 28 februari och mellan den 28 mars och 25 april.

Med till Island följer ett stort antal nya skådespelare eftersom många rollfigurer dog under den första säsongen. Tanken är att de ska landa i Egilsstaðir den 1 februari nästa år med ett plan chartrat från London. Totalt handlar det om ungefär 120 personer som kommer att jobba med serien på plats i Reyðarfjörður.

I brevet listar Pegasus en lång rad önskemål till kommunpolitikerna. Den 2 februari vill de att samtliga invånare under vissa tider helt ska släcka all belysning med hänsyn till inspelningarna. Precis som under inspelningen av första säsongen vill Pegasus också att julbelysningen från stadens kyrka inte ska plockas ned utan få vara kvar så länge arbetet pågår.

Vidare vill bolaget få möjlighet att släcka gatubelysningen vid flera tillfällen. Dessutom behöver en väg stängas av.

Inspelningar kommer också att ske i grannorten Eskifjörður. Vid hamnen ska en båt sättas i brand. Avsnittet ska filmas i samarbete med brandkår och räddningstjänst.

När den första säsongen spelades in räckte inte snön till. Därför tvingades producenterna att importera snö till Reyðarfjörður. Den här gången räknar Pegasus med att vid behov kunna transportera snö från Fagridalur ned till staden. Dessutom kommer bolaget att ha förberett konstsnö.

Kommunfullmäktige har ännu inte tagit något beslut om önskemålen från Pegasus. Kommunstyrelsen är dock enligt ett beslut positivt inställd till planerna.

Här kan du läsa mer om inspelningen av Fortitude.

Kraftig ökning av dödsolyckor i trafiken på Island

Hittills i år har 16 personer omkommit i trafiken på Island. Det är en dramatisk ökning jämfört med 2014 då bara fyra personer dog i trafikolyckor. Den senaste dödsolyckan inträffade på annandag jul. Då omkom en 46-årig japan i en krasch på bron över Hólá i Öræfi på södra Island. Utlänningar är betydligt oftare inblandade i olyckor en islänningar.

På annandagen omkom en 46-årig japan i en bilolycka i Öræfi på södra Island. Han blev det sextonde dödsoffret i trafiken under 2015. Det är det högsta antalet omkomna i trafiken sedan 2009. Då förolyckades 17 personer. Av de personer som omkommit i trafiken i år har fem varit utländska turister.

Olyckan inträffade på den enfiliga bron över Hólá på annandagens eftermiddag. Exakt hur olyckan gick till är ännu inte känt. Det uppger polisen i ett pressmeddelande. I den ena bilen färdades den 46-årige japanen, hans hustru och deras två barn. På bron frontalkolliderade de med ett kinesiskt par. Bägge familjerna var på Island som turister.

Ringvägen var avstängd i flera timmar efter olyckan. Det ska enligt uppgifter ha varit mycket halt på platsen. Ingen av de andra drabbades av några livshotande skador i samband med kollisionen.

Förra året omkom bara fyra personer i trafiken. Det var enligt en rapport från Samgöngustofa det lägsta antalet sedan 1939.

Utländska turister är på Island inblandade i betydligt fler bilolyckor än islänningar. En typ av olyckor där utlänningar är särskilt överrepresenterade är när föraren tappar kontrollen över fordonet efter att ha hamnat med hjulen utanför vägbanan. En annan typ är när föraren gör en för hastig inbromsning eller för skarp sväng på grusväg och därför kör av vägen.

Den typiska dödsolyckan är enligt Samgöngustofa en utländsk bilist som råkar hamna med hjulen i vägbanans kant. När föraren försöker räta upp bilen voltar den. Eftersom utlänningar dessutom är betydligt sämre på att använda bilbälte leder den typen av olyckor oftare till döden eller till allvarliga skador.

Antalet olyckor ökar till och med snabbare än tillströmningen av turister. Under första halvåret var 143 utländska bilister inblandade i olyckor. Samma period 2014 var antalet 85. Totalt skadades under förra året 231 utlänningar i bilolyckor på Island.

Många olyckor beror enligt Samgöngustofa på att utländska bilister inte är vana vid isländska förhållanden. Det handlar inte bara om ovana vid grusvägar. Andra faktorer som ofta bidrar till olyckor är enfiliga broar, halka och boskap som befinner sig på vägbanan.

Dessutom utsätter sig turister ofta för onödiga risker till exempel genom att stanna mitt på vägen för att fotografera i stället för att leta upp en lämplig plats att stanna. Vanligt är också att turister i jakt efter norrsken ställer sig i vägkanten i mörkret utan att ha på någon belysning.

Samtidigt är det inte alltid som utländska bilister får de bästa förutsättningarna av uthyrare. Under vintern är det många biluthyrare som av kostnadsskäl inte utrustar fordonen med dubbdäck. Den som exempelvis åker ringvägen runt vid den här tiden på året kan räkna med att det är mycket halt på delar av sträckan. Utan dubbdäck ökar olycksrisken - i synnerhet för bilister som inte är vana vid halt väglag.

Sedan 1915 har 1 518 personer omkommit i trafiken på Island. Sju av tio förolyckade är män. Det svartaste året i trafikhistorien var 1977 då 37 personer miste livet i trafikolyckor.

Även om antalet förolyckade i år blir betydligt högre än 2014 så är trenden trots allt att dödsolyckorna minskar. Under de senaste tio åren har i genomsnitt varje år 13,9 personer mist livet i trafiken. Den slutgiltiga siffran för 2015 kan dock stiga.

Den första dokumenterade dödsolyckan inträffade den 25 augusti 1915. Då sprang 9-åringen Guðmundur Ólafsson in på Austurstræti i centrala Reykjavík och påkördes av en cykel. Han föll med huvudet mot marken och ådrog sig så svåra skador att han samma dag avled på sjukhus.

Nästa trafikolycka med dödlig utgång ägde rum den 22 augusti 1916. I samband med bygget av hamnen i Reykjavík transporterades jord från Öskjuhlíð. Därför byggdes en tåglinje för transporterna. Denna dag blev 5-åriga Guðlaug Eiríksdóttir påkörd av tåget. Ytterligare ett barn omkom tre år senare i en annan tågolycka. Då var offret 2-åriga Guðrún Aðalheiður Elíasdóttir.

Den första dödsolyckan där en bil var inblandad skedde den 29 juni 1919. När 66-åriga Ólöf Helgadóttir korsade Bankastræti i Reykjavík blev hon överkörd av en bil. Hon hamnade under ena framhjulet. Skadorna var så svåra att hon avled dagen därpå.

Här kan du läsa mer om Islands mest olycksdrabbade vägar.

Dagens citat

"Försäljningen fördelades i år på väldigt många titlar. Det var liksom ingen som dök upp under alla invånares julgranar, utan försäljningen spred sig bra och det är alltid ett gott tecken för då blir det mindre av returer och byten."

Bryndís Loftsdóttir vid förläggarföreningen Félag íslenskra bókaútgefenda i RÚV om försäljningen av böcker i årets julhandel.

Island med fokus på teknik

Sky News teknikprogram "Swipe" besökte nyligen Island. Där tittade de närmare på utrustning som används för att kartlägga vulkanisk aktivitet, serverhallar och spelutvecklaren CCP. Du ser programmet ovan.

Blå lagunen stänger för byggarbeten i januari

För första gången sedan 1999 stängs Blå lagunen. Badet tar inte emot några gäster mellan den 5 och 21 januari. Även restauranger och butiker håller stängt under samma period. Enda sättet att besöka Blå lagunen under dessa veckor är att boka tid till klinikens privata lagun. Skälet till stängningen är utbyggnad av lagunen.

De senaste åren har det under högsäsong blivit närmast nödvändigt att förhandsboka besök på Blå lagunen. Utan förköpsbiljetter har många gäster antingen fått vänta länge eller vända i dörren. Det har också varit mycket trångt i omklädningsrummen.

En utbyggnad av hela området pågår. Det innefattar bland annat ett nytt hotell med 60 rum och en ny restaurang som ska stå klara 2017. Men det pågår också en utbyggnad av själva lagunen.

Från den 5 januari till 21 januari nästa år är Blå lagunen stängd. Det är första gången sedan 1999 som badet inte är öppet för besökare. Även restaurangen Lava, kaféet och butiker håller stängt.

Enda sättet att besöka Blå lagunen under dessa veckor är genom att boka en tid till klinikens privata lagun, Den privata lagunen är avskild från den stora lagunen som används av vanliga gäster. Kändisar som besöker Blå lagunen brukar i regel välja den privata delen.

Ett besök i den privata lagunen kostar 100 euro per person. Då ingår tillgång till ett hotellrum i tre timmar, förfriskningar, handduk, badrock och tofflor. Inträdet till den vanliga lagunen kostar från 35 euro under lågsäsong och från 50 euro under högsäsong vid bokning på nätet.

När Blå lagunen öppnar på nytt den 22 januari har själva lagunen byggts ut i sydlig riktning. I utbyggnaden i direkt anslutning till lagunen ingår också ett nytt område för förfriskningar.

Fram till den 5 januari är Blå lagunen helt slutsålt. Det finns alltså inga möjligheter till ett vanligt dopp förrän efter nyöppningen den 22 januari 2016.

Här kan du läsa mer om Blå lagunen.

Nytt nederlag för Kavli i svenskt skyrkrig

Skyr är inte ett varumärke utan namnet på en unik mjölkprodukt. Det fastslår Patentbesvärsrätten som avslår Kavlis överklagande. Därmed öppnas dörren för fler producenter på den svenska marknaden. Samma sak sker även i Finland - trots att det isländska mejeriet MS där har en samarbetspartner som hittills lyckats försvara varumärket.

Även i Patentbesvärsrätten går Skånemejerier segrande ur striden med Kavli om rätten till att använda ordet skyr. I samband med lanseringen av skyr i Sverige fick Kavli ordet registrerat som ett varumärke. Registreringen skedde i samarbete med det isländska mejeriet MS. Sedan dess har dock Kavli gång på gång gått förlorande ur tvisten om ordet.

Kavli hävdar att kännedomen om skyr i Sverige före lanseringen var obefintlig eller ytterst begränsad. Därmed skulle också företaget ha etablerat den särskiljningsförmåga som krävs för registreringen av ett varumärke.

Dessutom anser Kavli att skyr i Sverige inte är en benämning av en viss typ av mjölkprodukt, utan något som konsumenter enbart förknippar med företagets egen skyr. Vidare uppger Kavli att det inte finns något behov av att tillåta andra att använda ordet skyr. I stället tycker företaget att konkurrerande produkter kan lanseras under andra beteckningar.

Skånemejerier anser att skyr är en produkt som använts i Sverige under mycket lång tid. Att Kavli börjat sälja den i butik förändrar inte den saken. Vidare hävdar Skånemejerier att ordet skyr därför inte kan vara varumärkesskyddas. Bara för att ett ord, som i det här fallet betecknar en viss produkt, under en viss tid inte används särskilt ofta utgör ingen grund för en registrering som i praktiken utestänger all konkurrens.

Patentbesvärsrätten går helt och hållet på Skånemejeriers linje. Den fastslår att skyr är benämningen på en särskild typ av mjölkprodukt. Det i sig innebär ett hinder mot varumärkesregistreringen. Vidare kan Kavli inte heller i Patentbesvärsrätten visa att konsumenterna i första hand skulle förknippa skyr med just detta företag, och inte skyr i allmänhet.

Vidare underkänner Patentbesvärsrätten Kavlis resonemang om användningen av ordet skyr i modern svenska. Företaget hänvisar bland annat till att ordet bara finns med i den historiska Svenska Akademiens ordbok, men inte i Svenska Akademiens ordlista. Ordlistan rymmer dock bara en liten del av det svenska ordförrådet.

Kavli har möjlighet att överklaga även Patentbesvärsrättens beslut. Det är dock - som Islandsbloggen tidigare skrivit - att företaget har få argument på sin sida. Kavli fortsätter inför Patentbesvärsrätten att hänvisa till en egen undersökning från 2011 som visar att 2 procent då - oberoende av tillverkare - kände till skyr.

Under processen har Kavli dessutom kommit med en rad påståenden som varit direkt lögnaktiga. Det handlar bland annat om uppgifter om konsumenternas kännedom om skyr, där siffror från den egna undersökningen använts för att skapa en bild av en varumärkeskännedom som inte finns. Företagets ohederliga argumentation skvallrar om att det inte finns andra argument att ta till.

Nyligen lanserade Lidl skyr av det egna varumärket Milbona i Sverige. Under senhösten började även Lidl sälja skyr i butiker i Finland. Där lyckades det isländska mejeriet MS - som är Kavlis samarbetspartner - tidigare i år stoppa Arla från att sälja skyr i Finland. Arlas kommunikationsdirektör sade då enligt Ilta-Sanomat att företaget såg på skyr som benämningen på en viss mjölkprodukt och inte som ett varumärke. Enligt Makuja har MS ännu inte bestämt sig om att ta strid med Lidl.

I vilket fall som helst får MS en konkurrent som den inte kan stoppa på juridisk väg. Det isländska mejeriet Kú börjar nu att sälja laktosfri skyr i Finland i samarbete med mejeriet Maitokolmio. Kú har en internationell registrering av varumärket skyr.

Kú planerar enligt Vísir att lansera skyr på fler utländska marknader. Dessutom ska laktosfri skyr börja säljas i isländska butiker.

Här kan du läsa mer om skyrkriget och här kan du läsa Patentbesvärsrättens dom i sin helhet.

Dagens citat

"Det är mycket att göra. ... Lokalbefolkningen känner av ökningen i att människor firar jul i sina bostäder i området. ... Turister ställer stora krav på mat och övernattning. De vill ha hjärtlig service, att personal visar stor servicekänsla. Det är öppet årets alla dagar - både butik, restaurang och servering. Det finns allt åt alla."

Mábil Másdóttir, hotellchef för Hótel Geysir, i RÚV om den ökande turismen till Island under jul och nyår.

Dagens bonuscitat

"Jag säger inte att det är lika viktigt som skolan. Skolan är naturligtvis den viktigaste institutionen som vi har i denna kommun och därefter kommer butiken, skulle jag tro."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunalråd i Árneshreppur, i RÚV om en period då det tycktes svårt att hitta någon som ville arbeta i lanthandeln i Norðurfjörður, den enda butiken i kommunen - läs mer här.

Nytt flygplan ger färre turer mellan Reykjavík och Akureyri

När Flugfélag Íslands i vår byter ut fem gamla Fokker 50 mot tre nya Bombardier Q400 får fler passagerare plats på varje flyg. Därför minskar bolaget samtidigt antalet avgångar mellan Reykjavík och Akureyri. På vardagar blir det som lägst fyra turer i varje riktning i stället för fem som i dag. Det rapporterar RÚV.

Sedan 1992 har Fokker 50 varit ryggraden i Flugfélag Íslands verksamhet. I våras aviserade bolaget i ett pressmeddelande att de fem planen till våren ska ersättas av tre Bombardier Q400. Ersättaren tar 74 passagerare jämfört med 50 för Fokker. Dessutom är den nya modellen betydligt snabbare.

För två veckor sedan togs den första Fokker-maskinen ur trafik. Ny ägare är enligt ett pressmeddelande Compagnie Africaine d‘Aviation i Kongo-Kinshasa. De fyra övriga planen blir kvar tills de nya börjat användas.

I dag har Flugfélag Íslands minst fem avgångar i varje riktning mellan Reykjavík och Akureyri på vardagar. Vid vissa tillfällen - som storhelger - kan antalet avgångar vara upp till tio. Med Bombardier Q400 blir det minst fyra avgångar på vardagar: på morgonen, vid lunch, på eftermiddagen och på kvällen.

Árni Gunnarsson, vd för Flugfélag Íslands, säger till RÚV att han inte ser det som en försämring av servicen. När trycket är högt kommer bolaget att kunna erbjuda fler platser. Trots att de nya planen är bränslesnålare per flygstol blir det inga prisförändringar - bland annat eftersom de nya planen är en stor investering för bolaget:

"Vi räknar inte med att detta allmänt sett har någon effekt varken för höjningar eller sänkningar. Det blir proportionellt fler platser tillgängliga till lägre biljettpriser på varje tur på grund av storleksförhållanden, men som helhet har detta ingen inverkan på våra biljettpriser."

Flugfélag Íslands flyger även från Reykjavík till Egilsstaðir och Ísafjörður. Där är det oklart om antalet avgångar förändras. I dag handlar det på vardagar om två turer till Ísafjörður och tre till Egilsstaðir.

Det isländska inrikesflyget kämpar sedan länge mot sjunkande passagerarsiffror. Däremot har Flugfélag Íslands satsat allt mer på flyg till Grönland. I juni nästa år börjar bolaget enligt ett pressmeddelande att använda Bombardier Q400 på en ny tur mellan Keflavík och Kangerlussuaq. Sedan tidigare flyger Flugfélag Íslands till Kulusuk, Nuuk, Narsarsuaq och Ilulissat på Grönland.

Flugfélag Íslands mun hefja áætlunarflug til Kangerlussuaq á Grænlandi í júní 2016. Kangerlussuaq, sem er á vesturströnd Grænlands, verður þá fimmti áfangastaður félagsins en það flýgur einnig til Kulusuk, Nuuk, Narsarsuaq og Ilulissat.

Här kan du läsa mer om det isländska inrikesflyget.

Andra månaden i rad med stigande arbetslöshet på Island

Arbetslösheten på Island ökade under november till 2,7 procent. De största ökningarna skedde på landsbygden. Men det är bara på sydvästra Island - inklusive Reykjavíkområdet - som arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att fler islänningar står utan jobb i december.

I oktober i år bröts en trend med sjunkande eller oförändrade arbetslöshetssiffror. Då steg arbetslösheten till 2,6 procent efter att i september ha varit nere på 2,4 procent - den lägsta nivån sedan finanskraschen drabbade Island hösten 2008.

Under november steg arbetslösheten till 2,7 procent. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att den fortsätter att stiga under december. I regel brukar arbetslösheten på grund av olika säsongsberoende näringar vara som högst mellan januari och mars. Myndigheten räknar dock med att den hamnar under 3 procent. I så fall skulle den hamna under 3 procent åtta månader i rad.

Högst var arbetslösheten i november på Suðurnes med 3,4 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. Därefter följde Reykjavíkområdet med 2,8 procent (oförändrat), Norðurland eystra 2,7 procent (+0,3), Västfjordarna 2,2 procent (-0,5), Suðurland 2,2 procent (+0,3), Austurland 2 procent (-0,1), Vesturland 1,9 procent (+0,2) och Norðurland vestra 1,2 procent (+0,1).

Sex isländska kommuner hade full sysselsättning under november: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Akrahreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra och Borgarfjarðarhreppur och Fljótsdalshreppur i Austurland. I Fljótsdalshreppur har det inte på hela året funnits en enda person som någon gång varit inskriven som arbetslös.

Nästan varannan arbetslös har varit utan jobb i ett halvår. Och nästan var fjärde har saknat jobb i över ett år. Var sjunde arbetslös var mellan 18 och 24 år. Utländska medborgare utgör en femtedel av det totala antalet arbetslösa. Av dessa var i sin tur tre av fem polska medborgare.

Kvinnor är fortfarande arbetslösa i större utsträckning än män, men fler män hamnade utanför arbetsmarknaden under november. Då var 2,3 procent av männen arbetslösa jämfört med 3,2 procent av kvinnorna. Västfjordarna är den enda regionen i landet där antalet arbetslösa män överstiger antalet arbetslösa kvinnor.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Vi vill vårda de svordomar som folket har bevarat. Samtidigt föreslår vi att alla bidrar till nyordsskapande. Det gör alltid ont att se en vacker tanke i trasor."

Hafþór Sævarsson, ordförande för svordomsföreningen Hið íslenska fúkyrðafélag, i Fréttablaðið om föreningens arbete.

Dagens bonuscitat

"Det sker inte om inte Socialdemokraterna skickar mig åt fel håll i provvalet - och då bara om de vill kasta ut sin första ordförande och den enda som någonsin har tagit dem över 30 procent i val. ... Det kommer inte att ske för jag kommer att fortsätta i samma stil och besegra vem som helst i ett sådant val. Jag har nämligen stödet som har betydelse - gräsrötternas."

Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot och tidigare ordförande för Socialdemokraterna, skriver på Facebook om rykten som säger att han ska lämna politiken.

De vill göra Stokkseyri till Islands mest romantiska plats

Gamla trähus, närheten till havet och stämpeln som en konstnärsstad är inte nog. Nu vill nätverket 825 Þorparinn göra Stokkseyri till Islands mest romantiska samhälle. Det ska ske genom att dämpa eller släcka gatubelysningen på nätterna. Mellan klockan 23 och 03 ska mörkret locka turister till Stokkseyri. Kommunstyrelsen i Árborg är positiv till förslaget.

Stokkseyri på den isländska sydkusten hade vid årsskiftet 441 invånare - ett antal som minskat under de senaste åren. Orten är känd för ett stort antal gamla trähus och konstnärer. Stokkseyri har inte längre någon fungerande hamn, men närheten till havet har inte försvunnit.

Avståndet från Reykjavík är bara en timme. Det är något som boendenätverket 825 Þorparinn nu vill försöka utnyttja. I ett förslag som samlat över 130 underskrifter presenteras idén om att göra Stokkseyri till Islands mest romantiska småstad. Det ska ske genom att dämpa eller släcka gatubelysningen om nätterna.

Förslaget går ut på att gatubelysningen ska släckas mellan 23 och 03. Tanken är att mörkret ska skapa en romantisk stämning. Samtidigt kommer invånarnas juldekorationer och norrsken att synas betydligt bättre. Med mindre ljusföroreningar skulle även astronomer kunna lockas till orten.

Kommunstyrelsen i Árborg är i ett beslut positiv till förslaget. Den har skickat ärendet vidare med uppdraget att kommunen undersöker hur gatubelysningen skulle kunna styras på det sätt som 825 Þorparinn önskar.

Gamla kooperativet i Ólafsfjörður rivs till våren

Det gamla kooperativet på Kirkjuvegur 4 i centrala Ólafsfjörður ska rivas i vår. Beslutet kommer sedan kommunen i ett och ett halvt år utan framgång sökt efter en köpare till huset. Byggnaden är sedan länge i mycket dåligt skick. Den tidigare ägaren planerade att renovera den och sälja lägenheterna, men projektet blev aldrig verklighet.

Ett av husen i centrala Ólafsfjörður ska rivas i vår. Det handlar om den byggnad på Kirkjuvegur 4 på totalt 322 kvadratmeter som Gunnlaugur Jónsson reste mellan 1927 och 1928. Byggnaden såldes snart till kooperativet Kea, som drev en butik där fram till 1949. Då grundade ortsbor ett eget kooperativ som tog över verksamheten. Det blev kvar i samma lokaler till 1950-talets slut.

Sedan dess är byggnaden i Ólafsfjörður känd som det gamla kooperativet. Efter att butiken upphörde har den dock använts som bostäder. Men de senaste åren har huset stått tomt eftersom det varit i obeboeligt skick.

Motgångarna började dock långt tidigare. Den som följer fastighetens historia hittar flera exekutiva försäljningar eftersom boende haft skulder de inte kunnat betala. Den senaste ägaren köpte huset med målet att renovera det och sälja lägenheterna. Planerna förverkligades aldrig.

Våren 2014 annonserade kommunen Fjallabyggð efter köpare. Kommunen var då redo att sälja huset till ett lågt pris mot löfte från den nya ägaren om att renovera det. Huset har också legat ute till försäljning hos mäklare. Men ingen har varit tillräckligt intresserad. Därför tog nyligen kommunstyrelsen beslut om att riva huset till våren.

Företrädare för vissa myndigheter har argumenterat för att huset ska räddas, men Minjastofnun Íslands - den myndighet som skulle kunna kräva att det måste renoveras i stället för rivas - har inte ingripit. Huset på Kirkjuvegur 4 är helt enkelt inte tillräckligt gammalt för att sådana krav ska kunna ställas.

Även bland ortsbor har vissa förespråkat en renovering - inte minst eftersom många äldre invånare har starka minnen kopplade till huset. Trycket på politikerna har dock inte varit tillräckligt. Inte heller har någon ledare av någon räddningsaktion stigit fram.

Vad som händer med tomten efter rivningen är oklart. Ett vanligt förslag från ortsbor är att använda marken för parkeringsplatser. Kirkjuvegur 4 i Ólafsfjörður ligger nämligen nära bland annat kyrkan, kulturhuset Tjarnarborg, det naturhistoriska museet Náttúrugripasafn Ólafsfjarðar och Arion bankis kontor på orten. I synnerhet under sommaren kan det uppstå brist på parkeringsplatser i området.

Dagens citat

"Vi har sett stor tillväxt under vintern och kanske kan man säga att Island på julen är en ny marknadsvara. Vårt land visar också upp sig från sin vackraste sida i dag. Det är bra väder över hela landet och så kan man berätta att vårt Reykjavík är den enda huvudstaden i Europa som är vit i år, så det är en bonus för våra turister."

Skapti Örn Ólafsson, informationsansvarig vid turistbranschens intresseorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, i RÚV om det ökande antalet utländska turister som reser till Island över jul.

Dagens bonuscitat

"När man är själv i kuren så tänker man mer på hemmet under julen. ... Det är ensamt att arbeta själv under jul och nyår."

Gunnar Jón Sigurjónsson, som arbetar vid betalstationen vid tunneln under Hvalfjörður, i Morgunblaðið om hur det är att vara själv i kuren under helgerna.

Lägsta stödet för Ólafur Ragnar Grímsson sedan återvalet

Inte sedan Ólafur Ragnar Grímsson omvaldes till president sommaren 2012 har så få varit nöjda med hans arbetsinsats. Ändå är det hela 47,8 procent av islänningarna som är nöjda med honom. Däremot svarar 25,2 procent att de är missnöjda med Ólafur Ragnar Grímsson. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I det traditionella nyårsdagstalet kommer Ólafur Ragnar Grímsson att lämna besked om han ställer upp för omval. Han är redan historisk som den president som har suttit längst. Ingen annan islänning har haft ämbetet i fem fyraårsperioder.

När Ólafur Ragnar Grímsson valdes första gången 1996 hade han en tydlig vänsterprofil. Men han präglades också av en viss konservatism och nationalism. Och det är strömningar som han har närmat sig än mer - i synnerhet efter finanskraschen där han kämpat för att återvinna islänningarnas förtroende.

I dag har Ólafur Ragnar Grímsson flest förespråkare bland Framstegspartiets väljare, men han tilltalar också många inom Självständighetspartiet. Inom den isländska vänstern är det däremot många som vill få bort en president som av kritiker ofta betraktas som maktfullkomlig, självgod och populistisk.

Valet äger rum den 25 juni nästa år. Hittills har ingen stark utmanare till Ólafur Ragnar Grímsson anmält sin kandidatur - om han skulle ställa upp för ännu en fyraårsperiod.

Under hösten har han gett sig in i den politiska debatten på ett sätt som fått många att tro att Ólafur Ragnar Grímsson siktar på omval. Efter terrordåden har han gjort en lång rad uttalanden om islam och Saudiarabien - ett budskap som är närmast skräddarsytt för Framstegspartiets högerpopulistiska falang.

Kanske har den senaste tidens utspel inte gynnat honom bland den breda allmänheten. Nu uppger 47,8 procent att de är nöjda med presidentens arbete. Det är den lägsta siffran sedan han återvaldes sommaren 2012.

Vidare säger 25,2 procent att de är missnöjda med Ólafur Ragnar Grímsson. Andelen som varken är nöjda eller missnöjda är 26,9 procent.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Varmrökt lammkött vanligast på Island under juldagen

Hangikjöt, varmrökt lammkött, fortsätter att vara den i särklass vanligaste rätten på juldagen. I dag äter tre av fyra islänningar hangikjöt. Näst vanligast på tallriken är kassler - men det är bara var fjortonde som gör det valet. Kassler minskar precis som kalkon och annat lammkött i popularitet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hangikjöt är för många islänningar en omistlig tradition på juldagen. Det rökta lammet serveras i regel med kokt potatis och uppstúfur, en vit sås gjord på smör, vetemjöl och mjölk och ofta smaksatt med socker, salt, peppar och muskot. Andra vanliga tillbehör är rödkål och - konserverade, inte färska eller frysta - gröna ärter.

I dag tänker 72 procent av islänningarna äta hangikjöt, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Av dem som åt hangikjöt på juldagen förra året är det 94 procent som håller fast vid traditionen. Sedan MMR 2011 började fråga om islänningarnas juldagsfavoriter har andelen som äter hangikjöt aldrig sjunkit under 70 procent.

Någon riktig utmanare till det rökta lammet finns inte. På juldagen är det 7,3 procent som serverar kassler - den rätt som annars är vanligast på själva julafton. I år är det 2,1 procentenheter färre som äter kassler jämfört med föregående år.

Andelen islänningar som i dag bjuder på annat lammkött än hangikjöt minskar med 0,6 procentenheter till 3,2 procent. Bara 2,9 procent tänker servera kalkon i dag, en tillbakagång med 1,3 procentenheter.

Kategorin övrigt är den som ökar mest. I år svarar 14,6 procent att de äter något annat än hangikjöt, kassler, lamm och kalkon på juldagen. Det är en ökning med 3,4 procentenheter. I kategorin övrigt ingår fisk, gås, vegetariskt, ren, kyckling, nötkött, ripa, fläskkött, anka, annat kött och annat.

Särskilt förtjusta i hangikjöt är män, personer bosatta på landsbygden samt medel- och höginkomsttagare. Det rökta lammet hamnar på tallriken i något lägre utsträckning hos kvinnor, låginkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet.

Förtjusta i det rökta lammet är även Framstegspartiets väljare, där hela 84 procent serverar hangikjöt på juldagen. Färst hangikjötsätare finns bland Ljus framtids sympatisörer, där 63 procent gör samma val. Här föredrar i stället hela 25 procent något från kategorin övrigt och 12 procent kassler. Flest kalkonkonsumenter finns inom Självständighetspartiet, där 4 procent av anhängarna bjuder kalkon just i dag.

Här kan du läsa mer om isländsk juldagsmat.

Dagens citat

"Om vi ska gå framåt så måste öppna lite mer och faktiskt erbjuda bättre service som stad än att bara ha två hotell öppna. Vi måste börja någonstans. Detta är kanske precis som påsken var i Akureyri för tjugo år sedan och vi är på samma plats med julen, och vi ser de förändringar som har skett under dessa tjugo år."

Sigrún Björk Jakobsdóttir, chef för Icelandair Hótel Akureyri, i RÚV om julfirande turister som i Akureyri får nöja sig med att inte mycket mer än två hotell håller öppet i staden fram till annandagen.

Dagens bonuscitat

"Vi har fått så mycket turister som kommer hit och de är helt galna i butiken. Islänningarna som kommer nu syns inte till här under sommaren. Jag skulle säga att det egentligen är lika mycket försäljning nu som i juli och augusti. Det fördelar sig kanske mer mellan islänningar och utlänningar nu, eftersom det bara är utlänningar som handlar i juli och augusti."

Anne Helen Lindsay, som driver julbutiken Litla Jólabúðin på Laugavegur i Reykjavík, i Fréttablaðið om tillströmningen av besökare under året.

Julen efterlängtad hos majoritet islänningar

Hos en majoritet av islänningarna är julen mycket efterlängtad. Innan julafton har en majoritet också besökt ett julbord och gästat bjudningar med jultema. En av tre har dessutom gått på julkonserter. Höginkomsttagare och personer i åldern 18 till 34 år är de som mest ser fram emot julfirandet. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Hela 55,1 procent av islänningar i åldern 18 till 75 år tycker att julen är mycket efterlängtad. Ytterligare 30,4 procent är ganska entusiastiska inför julens ankomst. Upphetsningen inför storhelgen är liten eller obefintlig hos 14,6 procent.

Höginkomsttagare och islänningar i åldern 18 till 34 år är mest entusiastiska över julen. Kvinnor längtar efter helgen i betydligt större utsträckning än män. Det gör även barnfamiljer, gifta par, personer med universitetsutbildning och personer med många nära släktingar. Geografiskt återfinns de mest hängivna julfirarna på södra och sydvästra Island.

Betydligt svalare inställning till firandet har personer bosatta på västra och nordvästra Island. Män samt låg- och medelinkomsttagare ser i lägre grad än andra fram emot julen. Samma attityd finns hos ensamstående, pensionärer, sjukpensionärer och personer med få nära släktingar.

Anmärkningsvärt är att bland islänningar i åldern 18 till 24 år är det hela 26,3 procent som ser fram emot högtiden med litet eller obefintligt intresse. I samma åldersgrupp är det 64,5 procent som verkligen längtar efter julen. Däremot är det bara 9,1 procent som är måttligt entusiastiska.

Julen är också en högtid som mest uppskattas av personer som betraktar sig som mycket lyckliga. Islänningar som just nu anser sig vara mindre lyckliga är också mindre spända på julfirandet.

Sett till partisympatier sticker Ljus framtids anhängare ut. Här är julen mycket efterlängtad hos hela 71,6 procent. Motsvarande siffra för Piratpartiets väljare i andra änden av skalan är 49,2 procent.

En majoritet av islänningarna har gått på julbord före julafton. Här svarar 32,6 procent att de besökt ett julbord och 21 procent att de varit på minst två julbord. Andelen som inte ätit något julbord är 46,4 procent. Höginkomsttagare är de flitigaste gästerna medan låginkomsttagare och unga mer sällan besöker något julbord.

Ännu fler har besökt åtminstone en bjudning inför julen. Det är bara 21,1 procent som inte varit på någon julfest. Övriga 78,9 procent har gått på minst en bjudning. Det vanligaste är att ha gått på två julfester.

Julkonserter är däremot ett nöje som bara 31 procent har ägnat sig åt. Av dessa har 21,6 procent gått på en julkonsert medan 9,4 procent har besökt minst två julkonserter. Resterande 69 procent har inte gått på någon konsert. Det är framför allt unga och låginkomsttagare som inte varit på julkonsert.

Här kan du läsa mer statistik om islänningarnas julfirande.

Kassler är islänningarnas favorit på julafton

I hälften av de isländska hemmen serveras i dag kassler som huvudrätt. Kasslern är vanligast på landsbygden där också lamm och ripa är populärt. Bland Reykjavíkborna är det i stället många som har kalkon som julaftonsfavorit. Men förändringarna i matvanor till julen är små. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Precis som i Sverige handlar jultraditionerna på Island mycket om vad som ställs fram på matbordet. Dagen före julafton är den traditionella rätten jäst rocka, på själva julafton är kassler vanligast som huvudrätt och på julafton dominerar hangikjöt, rökt lamm.

Sedan 2010 har MMR i opinionsundersökningar frågat islänningarna om vad som hamnar på julbordet. Förändringarna under dessa sex jular är små. De fyra vanligaste huvudrätterna - kassler, lamm, ripa och kalkon - har varit ungefär lika populära hela tiden. En trend är att andelen islänningar som äter annat fläskkött än kassler minskar medan gruppen övrigt ökar.

I dag är det 49,8 procent av islänningarna som tänker mumsa på kassler, en nedgång med 0,6 procentenheter jämfört med förra julen. Kasslerätarna är vanemänniskor - av dem som tänker servera kassler i år åt 88 procent kassler även föregående julafton.

Näst vanligast är lamm - men inte hangikjöt - med 11,5 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter. Även lammätarna håller hårt på traditionerna. Hela 77 procent valde lamm även förra julen.

Trea är kalkon, en rätt som därmed passerar ripa i popularitet. Kalkon serveras på julafton i 8,2 procent av de isländska hushållen, en minskning med 0,3 procentenheter. Av dessa hem var det i 66 procent som kalkon serverades på julafton för ett år sedan.

Ripa bjuds i dag på 7,2 procent av de isländska julborden, en tillbakagång med 1,5 procentenheter. Också ripa är en stark tradition som många håller på. Av dem som äter ripa i dag gjorde 70 procent samma val för ett år sedan.

Någon typ av fläskkött - men inte kassler - hamnar på tallriken i 3,8 procent av hushållen. Det innebär ett tapp på 0,7 procentenheter jämfört med förra året.

Kategorin övrigt ökar till den högsta siffran under de sex jular som MMR undersökt mattraditionerna. I dag svarar hela 19,5 procent att de tänker äta något annat än de fem vanligaste rätterna, en ökning med 2,3 procentenheter jämfört med förra året. I kategorin övrigt ingår fisk, gås, vegetariskt, ren, kyckling, nötkött, anka, annat kött och annat.

Valet av huvudrätt på julafton skiljer sig mellan olika grupper. Unga islänningar äter gärna kassler medan pensionärer i större utsträckning föredrar ripa. Låginkomsttagare väljer ofta kassler medan höginkomsttagare är den grupp som främst väljer lamm.

Kassler, lamm och ripa serveras ovanligt ofta på landsbygden. I Reykjavíkområdet är suget efter kalkon starkare än genomsnittet. I huvudstadsregionen är det dessutom hela 27,8 procent som äter något från kategorin övrigt. Motsvarande siffra på landsbygden är bara 16,3 procent.

Hela 59,4 procent av Piratpartiets väljare äter kassler på julafton. Mest förtjusta i lamm är Framstegspartiets sympatisörer, där 23,4 procent väljer denna rätt. Framstegspartisterna är även mest förtjusta i ripa med 12,7 procent. Konsumtionen av kassler ligger bland anhängarna nästan precis på genomsnittet, men däremot är det sällan som framstegspartisterna väljer kalkon eller övrigt.

Kalkon är populärast inom Självständighetspartiet där 10,7 procent av sympatisörerna väljer denna fågel. Minst traditionsbundna är Ljus framtids väljare där hela 31,8 procent uppger att de äter något från kategorin övrigt på julafton.

Här kan du läsa mer om mattraditionen på julafton.

Dagens citat

"Detta påminner om alkohol eller något som man gör rent med. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det. ... Jag är emot slöseri och kan tömma tallriken, men det vore sannolikt det enda skälet som skulle få mig att göra det."

Den amerikanske turisten Kyle Don var enligt Morgunblaðið en av få utlänningar som i går smakade jäst rocka på Kex Hostel i Reykjavík - läs mer här.

Här är populäraste julfilmerna på Island

Ensam hemma och Love Actually hamnar i topp när islänningarna får välja sina bästa julfilmer. Bägge filmerna hålls som favoriter av 17 procent av de tillfrågade i en undersökning utförd av Gallup. Trea är Ett päron till farsa firar jul med 15 procent.

Tre komedier hamnar alltså i topp när islänningarna får nämna sina favoritfilmer med jultema. På fjärde plats återfinns Die Hard med 10 procent, femma är The Holiday med 7 procent, sexa är Bridget Jones dagbok med 6 procent, sjua är The Nightmare Before Christmas med 5 procent, åtta är Grinchen - julen är stulen och Spökenas hämnd med 4 procent var, och tia är Elf med 3 procent.

Allt färre islänningar väljer levande julgran i hemmet

Levande julgranar blir allt mer sällsynta i de isländska hemmen. Men i år är det inte plastgranen som fortsätter att öka. I stället väljer fler islänningar att helt och hållet strunta i gran. Det är framför allt pensionärer och låginkomsttagare som inte skaffar någon julgran. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Plastgranen har de senaste åren tagit plats i allt fler isländska hem på den levande julgranens bekostnad. Men i år bryts den trenden. Denna jul minskar bägge typerna. I stället ökar andelen islänningar som inte skaffar gran för femte året i följd.

I år är det 13,6 procent som avstår från julgran, en uppgång med 1,9 procentenheter jämfört med förra julen. Sedan 2010 har julgransnobbarna ökat med 55 procent - för fem år sedan var det bara 8,8 procent som avstod från gran.

I en majoritet av de isländska hemmen finns en plastgran. I år väljer 54,9 procent en tillverkad gran, en minskning med 1 procentenhet jämfört med förra året. Det är första gången på fyra år som andelen islänningar som föredrar plastgran minskar. Julen 2010 var det 49,6 procent som hade en gran av plast.

Den levande julgranen fortsätter att förlora popularitet. I år finns det en riktig julgran i 31,5 procent av de isländska hushållen, en nedgång med 0,9 procentenheter. Så sent som 2010 var det hela 41,6 procent som hade en levande gran i hemmet.

Män, pensionärer, personer bosatta i Reykjavíkområdet och låginkomsttagare säger oftare än andra nej till julgran. Färre kvinnor, personer bosatta på landsbygden och höginkomsttagare gör avkall på traditionen med gran.

Mest traditionsbundna är Framstegspartiets väljare. I hem till partiets sympatisörer är det bara 3,8 procent som inte har någon gran alls. Det kan jämföras med att hela 22,6 procent av Ljus framtids anhängare avstår från gran.

Här kan du läsa mer om islänningarnas julgransvanor.

Allt fler islänningar ratar rockan dagen före julafton

Två av tre islänningar nobbar den traditionella rockan till lunch eller middag i dag. Traditionen med den jästa fisken är starkast bland äldre isländska män bosatta på landsbygden. Bland unga kvinnor i Reykjavíkområdet är det mer sällsynt som rocka hamnar på tallriken dagen före julafton. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Dagen före julafton firas på Island Þorláksmessa, en dag tillägnad Þorlákur Þórhallsson som på 1100-talet var biskop i Skálholt. I hemlandet helgonförklarades han av alltinget 1198 fem år efter sin död. Beslutet bekräftades av påven Johannes Paulus II 1984, då Þorlákur utsågs till landets nationalhelgon.

Þorlákur avled den 23 december 1193. Dagen före julafton firas därför Þorláksmessa, en dag som länge förknippats med jäst rocka. Traditionen med att äta just rocka dagen före julafton härstammar från Västfjordarna.

I dag är det få som äter jäst rocka i hemmet på grund av den fräna lukten av ammoniak. I många fiskbutiker säljs den därför enbart förpackad och inte som filéer över disk. I stället föredrar många att äta rockan på restaurang, där den serveras med potatis och en rejäl utvädring efteråt.

Men precis som med svensk surströmming finns det undantag. Somliga anser att lukten av jäst rocka betyder att julen står för dörren - och därför sniffar lite extra nostalgiskt i de butiker där den säljs över disk och i de restauranger där den finns på matsedeln. En annan gammal tradition är att direkt efter att rockan ätits börja tillagningen av hangikjöt, rökt lamm, för att få bort lukten.

I fiskbutikerna brukar det finnas tre typer av rocka. Den vanligaste är både jäst och saltad, och behöver därför bara värmas. Ju rödare fisken är, desto mer har den hunnit jäsa. Det går också att köpa rocka som är jäst och torkad. Då saltas fisken i samband med tillagning. Dessutom säljs det även klorocka, en variant som är särskilt förknippad med Västfjordarna.

Det är dock allt färre islänningar som väljer rocka dagen före julafton. I år tänker 35,8 procent äta rocka, en nedgång med 2,2 procentenheter jämfört med föregående år. Det är dessutom den lägsta siffran sedan MMR 2011 började att fråga om matvanorna kring jul. Hela 64,2 procent ratar alltså rockan i år.

Rocka är framför allt en rätt som äts av äldre män bosatta på landsbygden. Bland unga kvinnor bosatta i Reykjavíkområdet är det mer sällan som den hamnar på tallriken.

Den jästa rockan äts av 42,9 procent av männen, men bara av 28,4 procent av kvinnorna. I Reykjavíkområdet äter 30,1 procent rocka mot 45,2 procent på landsbygden. I åldersgruppen 18 till 29 år är det bara 19,8 procent som lägger rocka på tallriken i dag - vilket kan jämföras med 58,1 procent bland dem som har fyllt 68 år.

Smaken för rocka varierar även efter partitillhörighet. Minst förtjusta i den jästa fisken är Ljus framtids väljare, där bara 13,6 procent äter rocka. Populärast är rätten bland Framstegspartiets sympatisörer, där 47 procent väljer rocka till lunch eller middag i dag. Samma val gör 46,9 procent av Socialdemokraternas anhängare, 38,2 procent av Självständighetspartiets, 34,1 procent av Gröna vänsterns och 31,8 procent av Piratpartiets.

Här kan du läsa mer om traditionen med jäst rocka.

Dagens citat

"Jag tänker inte säga att det kommer en helt ny skådespelargrupp, men det dog ganska många senast. Det kommer nya i stället för dem som dog."

Pétur Sigurðsson, produktionschef vid Pegasus, i RÚV om den grupp som landar i Egilsstaðir den 1 februari nästa år för att spela in nya avsnitt av tv-serien Fortitude i bland annat Reyðarfjörður - läs mer här.

Ett frieri vid Skógafoss

Island kan vara kallt och vintrigt även i början av maj. Men dagarna har redan hunnit bli långa och den som befinner sig vid Skógafoss vid sjutiden på morgonen kan nästan ostört fria till sin partner - som du ser i videon ovan.

Kertasníkir är populäraste isländska jultomten

Ljustjuven Kertasníkir är den i särklass populäraste av de tretton isländska jultomtarna. Tvåa är minstingen och stekpanneslickaren Stúfur och trea dörrsmällaren Hurðaskellir. Upptågsmakarna Pottaskefill, Askasleikir och Þvörusleikir är det dock få som uppskattar. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Med början den 12 december och fram till julafton dyker de tretton isländska jultomtarna upp dag för dag. Men det är inga välkomna gäster. Tomtarna är övernaturliga väsen besläktade med troll. Och de kommer för att ställa till det för människorna.

Berättelserna om de tretton jultomtarnas ofog och hemskhet spreds under årets mörkaste dagar. Syftet tros ha varit att skrämma barnen. Under århundraden när det var långt mellan gårdarna och vintrarna var hårda ville inte föräldrarna att barnen skulle ge sig ut på egna äventyr i mörker och kyla. Tomtarna tros därför ha varit ett sätt att få dem att gå raka vägen hem efter exempelvis ett besök i ladugården.

Den moderna synen på de isländska jultomtarna härstammar från poeten Jóhannes úr Kötlums diktsamling Jólin koma. Där presenteras tomtarna med de karaktärsdrag som de har även i dag. Boken - som är avsedd för barn - har tryckts i åtskilliga upplagor och i tiotusentals exemplar.

Den populäraste jultomten är i dag Kertasníkir, som dyker upp på självaste julafton och försöker norpa åt sig så många ljus han bara kan. Genom att lura av barnen ljusen utsatte han dem inte bara för faror i mörkret. Vid den här tiden tillverkades ljus ofta av talg - och därför mumsade Kertasníkir gärna på ljusen.

Hela 34,9 procent av islänningarna har Kertasníkir som sin favorittomte. Tvåa är minstingen Stúfur - vars ofog består i att han slickar rent pannor och kastruller i köket - med 23,9 procent. Trea är Hurðaskellir med 11 procent, en filur som smyger runt och smäller i dörrarna och därför väcker de boende ur deras djupaste sömn.

Fyra är mjölktjuven Stekkjastaur med 6 procent, femma skyrslukaren Skyrgámur med 5,5 procent, sexa är hangikjötnallaren Ketkrókur med 4,7 procent, sjua är korvmumsaren Bjúgnakrækir med 3,9 procent, åtta är fönsterspejaren Gluggagægir med 3 procent, nia är mjölkkonnässören Giljagaur med 2,6 procent och tia är storsniffaren Gáttaþefur med 2,2 procent.

De tre jultomtar som har färst förespråkare är slevslickaren Þvörusleikir med 0,9 procent, matskålsslickaren Askasleikir med 0,8 procent och kastrullslickaren Pottaskefill med 0,7 procent.

Anmärkningsvärt är att hela 51 procent av kvinnorna men bara 21 procent av männen har Kertasníkir som sin favorittomte. Lika många män håller Stúfur som favorit. Män är också mer förtjusta i Hurðaskellir, Stekkjastaur, Skyrgámur, Ketkrókur och Bjúgnakrækir än vad kvinnor är.

Glitnirs ex-vd Lárus Welding döms till fem års fängelse

Ett regelvidrigt lån på 19,5 miljarder isländska kronor från Glitnir till FS 37 utsatte banken för stora ekonomiska risker. Lånet användes för att köpa aktier i Glitnir som redan tidigare ägdes av Glitnir. Nu döms bankens tidigare vd Lárus Welding till fem års fängelse för trolöshet mot huvudman. Även Jóhannes Baldursson och Þor­vald­ur Lúðvík Sig­ur­jóns­son får fängelse för samma affär.

I november 2007 undertecknade vd:n Lárus Welding för Glitnirs räkning ett låneavtal med bolaget FS 37, senare Stím. Lånet var på drygt 19,5 miljarder isländska kronor och löpte på ett år. Lånet användes av Stím för att finansiera 78 procent av bolagets köp av aktier i Glitnir och FL Group.

Totalt gick affären på drygt 25 miljarder. Stím köpte på detta sätt 4,3 procent av aktierna i Glitnir och 4,1 procent av aktierna i FL Group. Som säkerhet för lånet användes just aktierna i Glitnir och FL Group, men även aktierna i Stím.

Investeringsfonden GLB FX - som ägdes av Glitnir - köpte i sin tur ett terminskontrakt i Stím från Saga Capital. Saga Capital var liksom Glitnir delägare i Stím. Affären genomfördes strax före bankkraschen hösten 2008. Saga Capital förlorade därmed inget på affären - medan Glitnir vid Stíms konkurs bara fick tillbaka 0,06 procent av fordringarna.

I rätten försökte åklagaren utan framgång att få klarhet i vem eller vilka som faktiskt kontrollerade Stím. De personer som på pappret ansvarade för bolaget tycks ha haft litet eller inget inflytande över verksamheten. Klart var dock att idén till bolaget uppstod under några Glitnir-chefers resa till Ryssland senhösten 2007.

Stíms konkurs slutfördes hösten 2014. Kraven på bolaget uppgick till drygt 24 miljarder isländska kronor. Glitnir var den i särklass största fordringsägaren på grund av aktieaffären. Stím var då i princip tömt på tillgångar.

Nu döms Lárus Welding till fem års fängelse för trolöshet mot huvudman. Héraðsdómur Reykjavíkur anser att det är uppenbart att lånet till Stím bröt mot regelverket och att det innebar stora ekonomiska risker för banken. Han ska också betala rättegångskostnader på 16,6 miljoner isländska kronor.

Lárus Welding har tidigare åtalats för två andra fall av ekonomisk brottslighet med koppling till finanskraschen. I ett fall har han friats av Hæstiréttur Íslands. I ett annat fall - Glitnirs köp av Aurum våren 2008 - väntar en ny prövning.

Jóhannes Baldursson, en tidigare toppchef inom Glitnir, döms till två års fängelse för sin del i affären. Han ska även stå för rättegångskostnader på 15,5 miljoner kronor.

Domen innebär för Jóhannes Baldursson att han just nu ska avtjäna ett fyraårigt fängelsestraff. Nyligen dömdes han av Hæstiréttur Íslands till två års fängelse för sin roll i Glitnirs försäljning av aktier i den egna banken till bolaget BK-44.

Þor­vald­ur Lúðvík Sig­ur­jóns­son, tidigare chef för Saga Capital, döms till 18 månaders fängelse. Han ska även betala rättegångskostnader på 10,5 miljoner.

Samtliga tre hävdade i rätten att de var oskyldiga. Domstolen gick dock på åklagarens linje utom när det gällde straffet för Jóhannes Baldursson. Åklagaren hade yrkat på tre års fängelse, men domen blev alltså två år.

Þor­vald­ur Lúðvík Sig­ur­jóns­son meddelade i går på Facebook att han tänker överklaga domen. Även Lárus Welding och Jóhannes Baldursson väntas överklaga sina domar.

Här kan du läsa domen i sin helhet och här kan du läsa mer om Stím-fallet.

Dagens citat

"We have a very small but very greedy group of rednecks who want to privatize all the land in the highlands and just build. Right now they have planned 50 projects in the highlands. ... In the space of 5 to 10 years there will be no more highlands."

Björk i Vanity Fair om högerregeringens planer på exploatering av det isländska höglandet - läs mer här.

Sólstafir återvänder till Reynisfjara

Det är inte bara turister som plockar fram kameran på den isländska sydkusten. I videon till "Miðaftann" återvänder Sólstafir till Reynisfjara för att skildra en låt som enligt sångaren Aðalbjörn Tryggvason handlar om att spela schack med döden. NPR skriver att regissörerna, Harri Haataja och Vesa Ranta, inspirerats av berättelsen om sjömannen Guðlaugur Friðþórssons överlevnadskamp mot Atlantens vågor sedan hans trålare sjunkit och hans kamrater ombord drunknat - läs mer här.

Minister sviker löfte - regeringens slakt på RÚV fortsätter

Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarssons löfte om oförändrad licensavgift till RÚV infrias inte. Nästa år sänks avgiften från 17 800 till 16 400 isländska kronor. För att kompensera nedskärningarna får public service-bolaget ett tillfälligt anslag på 175 miljoner. Pengarna är öronmärkta för inköp av program producerade utanför RÚV.

Redan när koalitionen mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet tog makten för två och ett halvt år sedan stod det klart att den siktat in sig på public service-bolaget RÚV. I synnerhet inom Framstegspartiet har rapporteringen dömts ut som EU-vänlig. Under mandatperioden har anklagelser om ofördelaktig rapportering om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lagts till listan.

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, var en av fyra i en grupp med uppgiften att hitta besparingar inom samtliga politiska områden. Hon antydde att RÚV skulle kunna bestraffas för påstått opartisk rapportering genom nedskärningar. Så blev det också. Sedan regeringsskiftet har besparingskrav tvingat fram omfattande uppsägningar.

Redan i våras ska kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson ha lovat RÚV oförändrade medel under 2016. Det skulle betyda en licensavgift på 17 800 isländska kronor om året.

Men så blir det inte. Lagom till Självständighetspartiets landsmöte läcktes den rapport som regeringen beställt om RÚV till Morgunblaðið. Ledare för nämnden var självständighetspartisten Eyþór Laxdal Arnalds. I Kvennablaðið förnekade han att han själv låg bakom läckan. Enligt Kvennablaðið är rapporten full av felaktigheter som syftar till att svartmåla RÚV.

Rapporten fick upp frågan om anslag till RÚV på den politiska dagordningen på nytt. Rapporten kan närmast beskrivas som en slakt av public service-bolagets verksamhet. RÚV anklagades bland annat för att ha dålig kontroll över kostnaderna. Dessutom påstods det att bolaget skulle gå med förlust kommande år - något som RÚV dementerade i ett pressmeddelande.

Rykten gör gällande att Illugi Gunnarsson i våras ska ha fått klartecken från såväl Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som finansminister Bjarni Benediktsson om oförändrade anslag till RÚV. Sedan dess har läget förändrats. Det är i synnerhet inom Framstegspartiet som trycket på bantade anslag är hårt. Inom Självständighetspartiet har Guðlaugur Þór Þórðarson drivit på för fortsatta nedskärningar.

Plötsligt fanns det alltså inte majoritet för en oförändrad avgift till RÚV. Anmärkningsvärt är att de två partiledarna tillsammans närmast offrar Illugi Gunnarsson. Att vara en minister som sviker sina löften är aldrig något eftertraktat läge - än mindre med tanke på att han hela året jagats av anklagelser om vänskapskorruption som han hittills inte lyckats besvara.

Nästa år bantas enligt ett beslut i alltinget anslagen till RÚV från 17 800 till 16 400 isländska kronor. Det innebär ett bortfall på cirka 500 miljoner. Det totala anslaget uppgår därmed till 3,6 miljarder. Att beskedet kommer så sent gör läget extra besvärligt eftersom RÚV tidigare räknat med oförändrad licensavgift.

RÚV är sedan tidigare ekonomiskt pressat. Bolaget hade kalkylerat med att skära ned driftskostnaderna med 5 procent på grund av löne- och kostnadsökningar. Samtidigt ska bolagets tomt i Reykjavík säljas för att dra in pengar.

Som kompensation får RÚV 175 miljoner isländska kronor öronmärkta för inköp av inhemska produktioner från andra bolag än det egna. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till RÚV att dessa pengar ska ge bolaget ytterligare intäkter eftersom dessa produktioner ska kunna säljas vidare till andra länder. Eftersom RÚV inte kommer att äga produktionerna kommer dock huvuddelen av de eventuella försäljningssummorna att tillfalla andra.

Så sent som i november i år lade Illugi Gunnarsson inför regeringen ett förslag på oförändrad licensavgift. Han säger i Morgunblaðið att han är mycket nöjd med alltingets beslut. Och han hävdar att han inte har brutit något löfte:

"Nej, långt ifrån. Det är så att jag hade lagt ett förslag som inte hade behandlats av regeringen om att licensavgiften skulle bli oförändrad. Det fanns ingen enighet om det, men det fanns enighet om denna väg som är sådan att detta blir samma summa från år till år."

RÚV-chefen Magnús Geir Þórðarson har redan aviserat att regeringens beslut innebär nya nedskärningar inom bolaget. Om det tillfälliga bidraget till programinköp senare försvinner blir slaget ännu hårdare. Han säger till RÚV att det ännu inte är klart exakt hur verksamheten kommer att påverkas av de nya sparkraven.

En som är nöjd är däremot RÚV:s styrelseordförande, framstegspartisten Guðlaugur G. Sverrisson. Innan han tog plats i styrelsen anklagade han bolaget för att av politiska skäl bedriva negativ rapportering om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och president Ólafur Ragnar Grímsson. Han säger till RÚV att anslaget 2016 i praktiken blir 17 400 kronor, vilket enligt honom bara är en marginell minskning:

"Detta är en utmärkt lösning sett till det läge som hade uppkommit i frågan inom regeringspartiernas alltingsgrupper, och det verkar som att kultur- och utbildningsministern har lyckats lösa detta ganska bra sett till läget."

Här kan du läsa mer om mediemarknaden på Island.