måndag 14 december 2015

Bjarni Benediktsson: Islands EU-ansökan inte längre giltig

EU anser att det kan vara möjligt att återuppliva Islands ansökan om medlemskap. Finansminister Bjarni Benediktsson hävdar däremot att unionen fått ett entydigt budskap om att den dragits tillbaka. Men frågan är om om någon håller med honom om den saken. En som definitivt inte gör det är socialdemokraten Árni Páll Árnason. Han vill göra EU till en valfråga 2017.

Turerna kring Islands ansökan om EU-medlemskap har varit många. Hittills har ingen minister i den sittande regeringen besvarat frågan om ansökan dragits tillbaka med ett rakt ja eller nej. I stället har svaren gått ut på att inga förhandlingar pågår och att det inte finns någon avsikt att återuppta dem. I praktiken skulle det därför inte spela någon roll eftersom frågan ändå inte funnits på dagordningen.

Ungefär så har till exempel utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson besvarat alla frågor om ansökan. I mars i år vände han sig i ett brev till EU med uppmaningen om att Island skulle strykas från listan över kandidatländer. Så skedde också.

Men det råder delade meningar om ansökan gäller eller inte. Från utrikesdepartementet kommer samma besked som från Gunnar Bragi Sveinsson. Frågan besvaras aldrig med ja eller nej, utan med att förhandlingarna är avslutade och att regeringen inte avser att återuppta dem.

Våren 2014 lade Gunnar Bragi Sveinsson ett förslag i alltinget om att ansökan formellt skulle återkallas. Förslaget väckte starka reaktioner. Inte minst för att bägge regeringspartierna inför valet 2013 utlovade en folkomröstning i EU-frågan.

Protesterna fick regeringen att backa. Förslaget begravdes i utrikesnämnden sedan regeringen ryggat tillbaka inför kritikstormen.

Ett år senare skrev Gunnar Bragi Sveinsson brevet till EU. Den här gången valde regeringen att runda alltinget genom att varken diskutera brevet i parlamentet eller i utrikesnämnden. Än en gång blev kritiken hård. Och återigen påmindes regeringspartierna om vallöftet som inte infriats.

Sedan dess har den vanligaste bedömningen varit att Island inte dragit tillbaka ansökan. I teorin skulle den alltså kunna återuppväckas av en regering med en annan syn på EU-medlemskap. Efter att brevet skickades har heller inte Gunnar Bragi Sveinsson tagit några steg mot att undanröja osäkerheten och faktiskt lägga ett förslag om att formellt återkalla ansökan.

Matthias Brinkmann, EU:s ambassadör på Island, väckte oväntat liv i debatten genom en intervju i Morgunblaðið. Han sade att det var osäkert om Islands ansökan om medlemskap var giltig eller inte. Därmed var det osäkert om det skulle behövas en ny ansökan om det politiska läget skulle förändras till förmån för ett inträde i unionen.

När Morgunblaðið ställde samma fråga till unionens utvidgningskommission blev svaret detsamma. Synen på ansökan var en inrikespolitisk fråga som EU inte ville blanda sig i. Därför besvarades heller inte frågan om ansökans giltighet.

Beskeden från EU fick finansminister Bjarni Benediktsson att reagera. Han sade i Morgunblaðið att han förundrades över att unionen inte respekterat regeringens önskemål:
"Jag ser på det som att Islands ansökan till EU inte är giltig. ... Jag förundras över att det skulle råda något tvivel från EU:s sida över läget i frågan. De har fått mycket tydliga budskap åtminstone från dem som ansvarar för utrikespolitiken och statsministern."
Plötsligt beklagade sig inte längre självständighetspartister över att regeringen inte återkallat ansökan - utan över att EU inte respekterat denna begäran. En av dem var tidigare justitieministern Björn Bjarnason, som i ett blogginlägg anklagade EU för att blanda sig i isländsk inrikespolitik och för att försöka undergräva förtroendet för utrikesministern.

Vid det landsmöte som Självständighetspartiet höll i slutet av oktober lades just ett förslag om att Island skulle återkalla ansökan om EU-medlemskap. Förslaget fick inte majoritet. Men uppenbarligen hade även partimedlemmar missat den tydliga hållning som Bjarni Benediktsson hävdat att regeringen haft i frågan.

En annan som inte håller med om Bjarni Benediktssons historieskrivning är Styrmir Gunnarsson, självständighetspartist och tidigare chefredaktör för Morgunblaðið. Han skriver i ett blogginlägg att Bjarni Benediktsson försöker att ge EU skulden för regeringens usla hantering av EU-frågan och sveket av löftet om en folkomröstning. Styrmir Gunnarsson ifrågasätter även påståendena om att "alla" skulle vara överens om att inget händer i EU-frågan utan en folkomröstning:
"Vilka är dessa 'alla'? Socialdemokraterna? Gröna vänstern? Självständighetspartiet och Framstegspartiet som lovade folket samråd, men hittills inte har stått fast vid det löftet? Det är hyggligt gjort av Bjarni Benediktsson att försöka ta upp handsken för koalitionspartnern i den här frågan, men hans ansträngningar går inte ihop. Regeringen kan dock fortfarande ta beslut om att göra bättre. Utrikesministern tycks ha lagt störst vikt vid att Island tas bort från listorna över kandidatländer, men gjort mindre åt att återkallandet av medlemskapsansökan blir erkänd och bekräftad från EU. I stället för att betrakta frågan som avklarad kan den ta upp saken på nytt och följa upp att ett sådant formellt erkännande från EU om återkallandet av medlemskapsansökan föreligger. Det finns indikationer på att det inom regeringen kan finnas ett stöd för det."
Lika missnöjd med regeringens agerande är en annan EU-motståndare, nämligen tidigare fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason. Som statsråd representerade han Gröna vänstern, men i senaste valet kandiderade han för Regnbågen. I ett blogginlägg anklagar han regeringen för att inte på allvar ha vågat ta itu med EU-frågan:
"Många har befarat att utrikesministern svårtolkade brevskrivande till EU:s ledning i Bryssel bara har varit något slags spel för gallerierna för hemmabruk på Island. Regeringen har gett upp planerna på att gå genom alltinget med återkallandet och därför är ansökans situation oförändrad."
Árni Páll Árnason är ledare för Socialdemokraterna, ett av två partier i alltinget som förespråkar ett isländskt EU-medlemskap. Hans åsikt är att ansökan alltjämt gäller - och hans förhoppning är att göra den till en valfråga 2017. Han säger i Morgunblaðið att han då räknar med att även de övriga oppositionspartierna tar ställning för en folkomröstning i EU-frågan:
"Från det att brevet skickades har jag alltid betonat att det inte hade någon formell betydelse för att återkalla medlemskapsansökan. Det skrevs och skickades direkt för att kringgå alltinget som hade gett mandat för ansökan. Det uttalandet från alltinget gäller fortfarande. Det är vår uppfattning inom Socialdemokraterna att ansökans folkrättsliga läge är på det sättet att Islands regering när som helst kan begära att fortsätta denna process på grundval av det uttalande och det mandat som har getts."
Här kan du läsa mer om Island och EU.