torsdag 10 december 2015

President fråntar Kaupþing-topp rätt att bära falkorden

Sigurður Einarsson förlorar rätten att bära den isländska falkorden. Kaupþings tidigare styrelseordförande fick hedersbetygelsen 2007 för sina insatser för bankens expansion i utlandet. Sedan han efter finanskraschen dömts till fängelse för ekonomisk brottslighet får han alltså inte längre bära medaljen. Bakom det historiska beslutet står president Ólafur Ragnar Grímsson.

På nyårsdagen 2007 var Sigurður Einarsson, som då var styrelseordförande för storbanken Kaupþing, en av de islänningar som tilldelades falkorden. Utmärkelsen går till personer som på något sätt haft stor positiv betydelse för det isländska samhället. Sigurður Einarsson fick medaljen på grund av bankens expansion i utlandet.

Sigurður Einarsson kan inte bli fråntagen medaljen. Däremot förlorar han nu rätten att bära falkorden. Det är första gången någonsin som en innehavare förbjuds att använda medaljen. Förslaget kom från den nämnd som administrerar orden. Beslutet klubbades sedan av president Ólafur Ragnar Grímsson.

Skälet till att Sigurður Einarsson inte längre får bära medaljen är att han just nu avtjänar ett fyraårigt straff för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman på anstalten Kvíabryggja. I somras dömdes han till ytterligare ett års fängelse för ekonomisk brottslighet inom Kaupþing - en dom som har överklagats till Hæstiréttur Íslands. Just nu pågår i Héraðsdómur Reykjavíkur ytterligare en rättegång mot Sigurður Einarsson där han står åtalad för omfattande ekonomisk brottslighet.

Beskedet är inte den enda motgången för Sigurður Einarsson på senare tid. I september i år försattes han i personlig konkurs. Fristen för fordringsägare att inkomma med krav till konkursboet löpte ut i dagarna.

Samtidigt står det klart att Sigurður Einarsson tycks ha räddat egendomar undan fordringsägarna. Dagen innan han började avtjäna sitt straff på Kvíabryggja sålde han enligt Stundin sin andel i en villa på Seltjarnarnes till sin syster. Villan är värd omkring 80 miljoner isländska kronor.

Genom försäljningen kunde inte Kaupþings konkursbo kräva hans andel i fastigheten som delbetalning för den fordran på 834 miljoner isländska kronor som banken har på Sigurður Einarsson. Skulden uppkom när han tog ett lån på 5,5 miljarder som han sedan inte betalade tillbaka. Sigurður Einarssons personliga ansvar för lånet var 10 procent av beloppet plus ränta.

Sigurður Einarsson använde lånet för att köpa aktier i den egna banken. När Kaupþing sedan gick omkull i oktober 2008 blev aktierna värdelösa. Före kraschen avskrev banken hans personliga ansvar för lånet. Det beslutet revs sedan upp av konkursboets förvaltare. Efter domstolsbeslut blev Sigurður Einarsson på nytt skyldig att betala en tiondel av summan.

I domstol strider Sigurður Einarsson även om en skatteskuld på omkring 700 miljoner isländska kronor. Skulden gäller förköpsrätter i aktier i Kaupþing. Om han skulle förlora innebär det att han har skulder på drygt 1,5 miljarder. Det är sannolikt skälet till att han valde att begära sig själv i konkurs.

Före finanskraschen var president Ólafur Ragnar Grímsson en ivrig förespråkare för de isländska storbankernas expansion i utlandet. Han förklarade framgångarna med korta beslutsvägar och djärva affärsmetoder. Han var också en flitig gäst på privatplan tillhörande investerare och bankchefer.

I en parlamentarisk utredning fick presidenten hård kritik för sitt agerande. Den kommission som utredde orsakerna till kraschen efterlyste bland annat etiska regler för ämbetet. Ólafur Ragnar Grímsson har dock nekat att införa sådana.

Ólafur Ragnar Grímssons kopplingar till näringslivet gjorde att förtroendet för honom rasade i samband med kraschen. Han lyckades senare återvinna delar av förtroendet genom att gå emot regeringen i Icesave-tvisten. Han vägrade då att godkänna lagar som hade lagt ansvaret för Landsbankis konkurs på de isländska skattebetalarnas axlar. I två efterföljande folkomröstningar sade islänningarna nej till att staten skulle stå för Landsbankis skulder i Storbritannien och Nederländerna.

När han återvaldes sommaren 2012 återkom Ólafur Ragnar Grímsson under valkampanjen ständigt till Icesave-tvisten. En person som hade avgörande betydelse för hans beslut att kandidera på nytt var Guðni Ágústsson, tidigare ledare för Framstegspartiet och ordförande för den nämnd som administrerar falkorden.

Den senaste månaden har många fått intrycket av att Ólafur Ragnar Grímsson påbörjat en ny kampanj inför sommarens presidentval. Genom att beskriva Saudiarabien och islamistisk extremism som ett hot mot landet står det klart att han åter i första hand siktar in sig på Framstegspartiets väljare.

Så sent som 2012 sade Ólafur Ragnar Grímsson i DV att det inte varit aktuellt att frånta någon rätten att begära falkorden. Nu har han alltså tillsammans med Guðni Ágústsson svängt i frågan. Samtidigt är det första gången som en innehavare döms för så grov brottslighet som Sigurður Einarsson.

Presidenten själv tänker enligt RÚV inte uttala sig om beslutet. Guðni Ágústsson förnekar enligt Vísir att steget - som tveklöst har ett utbrett stöd bland islänningarna - skulle vara en del i Ólafur Ragnar Grímssons återvalskampanj. Beslut om han ställer upp för ytterligare fyra år som president väntas i hans tal på nyårsdagen.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.