onsdag 30 september 2015

Island runt - på 22 000 dominobrickor



Tysken Alexander Dings har tillsammans med sin familj besökt Island två år i rad. Uppenbarligen har resorna gjort intryck på honom. Ovan kan du se hur Island kan skildras med hjälp av 22 000 dominobrickor och väldigt stort tålamod.

Stämmer kommunen - striden om Jökulsárlón i rätten

Kommunfullmäktige i Hornafjörður uppmanar rivaliserande företag och markägare att komma överens om utveckling av Jökulsárlón. Men den utdragna tvisten ser inte ut att gå mot någon lösning. I stället stämmer ett av de företag som arrangerar båtturer i glaciärlagunen kommunen för att det inte fått tillstånd till seglingarna.

Glaciärlagunen Jökulsárlón på sydöstra Island är en av de populäraste turistattraktionerna i landet. Sedan länge pågår dock en bitter fejd mellan två rivaliserande företag och markägarna. Kommunfullmäktige i Hornafjörður ansåg förra året att ägarförhållandena var så komplicerade att marken skulle säljas på auktion.

Men auktionen stoppades på begäran av en majoritet av markägarna. Nyligen uppmanade fullmäktige i ett uttalande alla inblandade att komma överens för att kunna utveckla området vid Jökulsárlón enligt den detaljplan som redan klubbats. Det är dock tveksamt om någon kommer att lyssna på uppmaningen.

I detaljplanen skapas det utrymme för fler parkeringsplatser och servicebyggnader på Jökulsárlóns östra strand. Redan i dag är antalet parkeringsplatser för litet under högsäsong. Varje år har lagunen över 300 000 besökare.

Striden gäller vem som har rätt att arrangera båtturer i lagunen. Genom ett arrendeavtal anser sig företaget Jökulsárlón ehf. ha ensamrätt på seglingar fram till år 2024. En majoritet av markägarna vill dock släppa fram konkurrenten Must Visit Iceland ehf, som använder varumärket Ice Lagoon för sina turer.

Kommunen har tidigare tvingat Ice Lagoon att betala dagsböter. Företaget har nämligen inte fått tillstånd för att ställa upp utrustning vid Jökulsárlón. Beslutet fick inte bort Ice Lagoon från lagunen, men företaget började att flytta på utrustningen för att kunna runda kravet på tillstånd.

Nu visar det sig enligt RÚV att kommunen inte hade rätt att besluta om några böter. Ice Lagoon överklagade beslutet till Urskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála. Nämnden kom fram till att överklagandet inte kunde behandlas eftersom kommunen från början agerat felaktigt. Bara den kommunala byggnadsinspektören eller Mannvirkjastofnun hade rätt att kräva Ice Lagoon på böter.

Därför stämmer nu Ice Lagoon kommunen inför Héraðsdómur Austurlands. Domstolen kan därmed avgöra om kommunen hade rätt att neka företaget tillstånd, eller om det för Ice Lagoon var tillräckligt att nå ett avtal med en majoritet av markägarna.

Medan tvisten om Jökulsárlón är långt ifrån avgjord har företaget Fjallsárlón ehf. tecknat ett avtal med kommunen om seglingar i grannlagunen Fjallsárlón i tolv år framåt. Till Fjallsárlón kommer än så länge bara en bråkdel av de besökare som Jökulsárlón har. Målet är nu att locka fler besökare till lagunen genom en ny väg, fler parkeringsplatser och bättre service. Allt ska vara klart till nästa sommar.

Fjallsárlón ligger en mil väster om Jökulsárlón. Till skillnad från Jökulsárlón fryser Fjallsárlón under vintern. Den har nämligen inte samma inflöde av havsvatten som Jökulsárlón. För tillståndet betalar Fjallsárlón ehf. 9,5 miljoner isländska kronor om året till kommunen.

Här kan du läsa mer om striden om Jökulsárlón.

Översvämning i Skaftárjökull - når bebyggelse i morgon

Illustration: Veðurstofa Íslands
Översvämningar från den östra kalderan vid Skaftárjökull strömmar nu söderut under Vatnajökull. Tidigast i morgon bitti väntas vattenmassorna nå fram till Sveinstindur. Senare på torsdagen tros översvämningarna dra fram över befolkade områden. Myndigheterna har höjt beredskapen i området och turister uppmanas att hålla sig borta från glaciären och flera älvar.

Under natten mot söndagen började istäcket ovanpå den östra kalderan i Skaftárjökull plötsligt att sjunka. Sedan dess har takten ökat - och istäcket har enligt Veðurstofa Íslands sjunkit med över två meter. Det betyder att ett så kallat jökellopp har börjat. Vattenmassor på upp till 1 500 kubikmeter i sekunden strömmar nu söderut.

De två kalderorna vid Skaftárjökull översvämmas i snitt vartannat år. Nu har den östra kalderan inte svämmat över sedan juni 2010. Därför finns det en risk att det pågående jökelloppet blir omfattande. Tidigare har det som mest gått tre år mellan översvämningarna från den östra kalderan. Då blev det ett stort jökellopp.

Att det den här gången tagit över fem år behöver inte betyda att översvämningen blir ovanligt stor. Det kan också vara så att det tagit längre tid för smältvattnet att nå översvämningsgränsen om jordvärmen i området minskat.

Det dröjer dock innan översvämningarna blir synliga. Från Skaftárjökull strömmar vattnet under glaciären i cirka fyra mil. Därefter är det ytterligare nästan tre mil till den första stationen som mäter vattenståndet vid Sveinstindur. Där kommer alltså de första signalerna om översvämningarnas storlek.

Mest sannolikt är att översvämningarna når Skaftá och därefter forsar mot havet efter att ha passerat Kirkjubæjarklaustur. Men jökelloppet kan också nå Hverfisfljót längre österut på den isländska sydkusten.

Översvämningarna väntas nå Sveinstindur tidigast i morgon bitti. I området finns ingen bebyggelse eller några allmänna vägar. Tidigast under torsdagseftermiddagen beräknas vattenmassorna nå befolkade områden. Det är inte osannolikt att mindre vägar kan hamna under vatten. Flera gårdar i området riskerar också att drabbas av översvämningarna.

Om inte översvämningarna är extrema bör ringvägen och broarna på sydkusten vara säkra. Även om vägar eller broar inte spolas bort av vattenmassorna finns det en risk att vatten på sina håll kommer att strömma över vägen. De största riskerna finns vid Eldhraun.

Almannavarnir höjde i går beredskapen i området. Från och med i morgon kan alltså Skaftá svämma över. Med smältvattnet följer svavelväte som i höga koncentrationer kan skada slemhinnor i ögon och luftvägar. Riskerna för förgiftning är störst vid glaciärens rand där översvämningarna för första gången når ytan. Det uppger Almannavarnir i ett pressmeddelande.

Turister uppmanas därför att hålla sig borta från Skaftárjökull, Tungnárjökull och Síðujökull så länge som översvämningarna pågår. Personer som tar sig upp på Vatnajökull uppmanas att hålla sig borta från området. Sprickor kan uppstå i närheten av kalderan samtidigt som smältvatten kan nå ytan.

Illustration: Veðurstofa Íslands
Det är första gången som Veðurstofa Íslands så tidigt kan varna om en översvämning från Skaftárjökull. Förklaringen är en ny gps-mätare som placerats vid kalderan. Den visade tydligt hur istäcket ovanpå kalderan började att sjunka i söndags.

Översvämningar från någon av de två kalderorna vid Skaftárjökull är alltså förhållandevis vanliga. Den östra kalderan, som är upphov till det pågående jökelloppet, är den större av de två. Skaftárjökull är en utloppsglaciär i den sydvästra delen av Vatnajökull. Under glaciären finns geotermiskt aktiva områden som smälter is. När trycket blir för stort inträffar en översvämning.

De senaste 60 åren har 50 översvämningar skett vid Skaftárjökull. Vid det senaste tillfället var det nära att ringvägen skulle hamna under vatten, men då svämmade bägge kalderorna över samtidigt.

Experter från Almannavarnir och Veðurstofa Íslands flög över området i går kväll. Några översvämningar var då - som väntat - inte synliga. Under dagen kommer de att analysera vilka områden som kan komma att drabbas om det skulle handla om ett större jökellopp. Polisen informerade under gårdagen närboende om faran.

Här kan du läsa mer om tidigare översvämningar från Skaftárjökull.

Dagens citat

"Detta var fredliga människor som levde av landet och bodde i runda torp och grottor. Benedikt Gíslason säger i sin bok Íslenda att vi var 80 000 till 100 000 människor här tidigare. Då tror jag att 25 procent flydde landet, 25 procent mördades, 25 procent blev trälar och 25 procent flydde till fjällen. Dessa människor kallades senare älvor, troll och huldrefolk. De som precis som jag är natursinnade härstammar från detta folk."

Konstnären Tryggvi Gunnar Hansen ger i Fréttablaðið sin bild av hur Island såg ut vid tiden för de första norska bosättarnas ankomst.

tisdag 29 september 2015

Turister tvingades kratta och böta efter terrängkörning

Foto: Lögreglan á Suðurlandi
Vid sjön Hnausapollur nära Landmannalaugar efterlämnade turisterna kilometerlånga spår efter buskörning i sanden. De två kinesiska bilister som satt bakom ratten tvingades inte bara att böta 100 000 isländska kronor var. Tillsammans med fem medresenärer försågs de med krattor för att täcka över det värsta av skadegörelsen.

En lång rad utländska turister har i sommar bötfällts för olovlig terrängkörning. Polisen i Hvolsvöllur på södra Island skriver på Facebook att de flesta besökarna som stoppas hävdar att de inte känner till att all terrängkörning är olaglig.

På ett nio hektar stort område buskörde i söndags en grupp kinesiska turister i två jeepar vid Hnausapollur nära Landmannalaugar på det isländska höglandet. De sladdade runt och plogade upp stora fåror i sanden. De efterlämnade ett kilometerlångt spår efter sig.

Kristinn Jón Arnarson, som ser om fjällstugan vid Landmannalaugar, fotograferade inte bara den olagliga terrängkörningen. Efter att polisen larmats skällde han enligt Vísir ut de sju turisterna. Därefter försåg han dem med räfsor så att de skulle kunna kratta över en del av skadorna de orsakat. I två timmar fick turisterna försöka återställa marken.

De två förarna fick böter på 100 000 isländska kronor var. De ska ha varit mycket ångerfulla efter den olagliga körningen.

En av sex islänningar vill inte ta emot flyktingar

Allt fler islänningar anser att reglerna som avgör när flyktingar och andra utlänningar får bosätta sig på Island är för stränga. Samtidigt svarar fler att det blir vanligare med negativa attityder gentemot nyinflyttade från andra länder. Var sjätte islänning vill inte ta emot en enda flykting under de närmaste två åren. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Regeringen räknar i år med att ge drygt 100 personer en fristad på Island. Där ingår de 54 personer som under året redan fått asyl i landet samt de kvotflyktingar som kommer att hämtas från läger i Libanon i december.

Tidigare hade regeringen aviserat att Island skulle ta emot totalt 50 kvotflyktingar under 2015 och 2016. Den siffran kommer att bli betydligt högre. Men den kommer sannolikt inte att bli i närheten av de 500 personer som många oppositionspolitiker föreslagit i alltinget.

Hela 17 procent av islänningarna vill enligt Gallup inte ta emot några flyktingar alls under de närmaste två åren. Lika många vill välkomna 201 till 500 personer under samma tidsperiod. Vidare svarar 14 procent 1 till 50 flyktingar, 16 procent 51 till 100 flyktingar, 11 procent 101 till 200 flyktingar, 10 procent 501 till 1 000 flyktingar, 11 procent till 1 001 till 5 000 flyktingar och 2 procent över 5 000 flyktingar.

Den genomsnittliga islänningen vill dock välkomna fler flyktingar än regeringen. Snittsiffran är 1 040 personer på två år medan medianvärdet är 150 flyktingar under 2015 och 2016.

Inställningen till flyktingmottagande skiljer sig avsevärt mellan olika grupper. Islänningar i åldern 18 till 29 år vill i snitt välkomna 3 443 flyktingar. Men bland islänningar som har fyllt 50 år är snittet lägre än 500 personer på två år.

Det mest utbredda motståndet mot flyktingar finns inom Framstegspartiet. Där vill den genomsnittliga väljaren ta emot 169 personer. Motsvarande siffra för Självständighetspartiet är 212 personer, Socialdemokraterna 1 164 personer, Gröna vänstern 1 571 personer, Piratpartiet 1 733 personer och Ljus framtid 2 349 personer.

Nu svarar 34 procent att de regler som avgör om utlänningar ska få bosätta sig på Island är för stränga. När samma fråga ställdes 2008 var det bara 18 procent som tyckte att bestämmelserna var för hårda. År 2000 var det ännu färre, 11 procent, som ville se lättnader i regelverket.

I dag uppger 26 procent att reglerna inte är tillräckligt snäva. Hela 40 procent säger att de är lagom.

Ännu fler är det som tycker att reglerna för flyktingar är för tuffa. Hela 42 procent svarar att det borde vara lättare för personer på flykt att få en fristad på Island. Däremot säger 26 procent att reglerna är för tillåtande medan 32 procent uppger att de är lämpliga.

För sju år sedan ställdes en liknande fråga om politisk asyl. Då var det 40 procent som sade att reglerna var för stränga och 20 procent som tyckte att de var för generösa.

Samtidigt tror allt fler att utlänningar som flyttar till Island riskerar att mötas av negativa attityder. I dag svarar 40 procent att nyinflyttade i allmänhet får ett positivt bemötande medan 31 procent säger att bemötandet blir negativt. Övriga 29 procent uppger att bemötandet varken är positivt eller negativt.

När samma fråga ställdes 2008 var det 47 procent som trodde på ett positivt mottagande, 25 procent på ett negativt mottagande och 28 procent på ett neutralt mottagande.

Här kan du läsa mer om flyktingopinionen.

Flyktingkris ger isländsk kustbevakning miljardintäkter

Utan flyktingkrisen i Medelhavet hade den isländska kustbevakningen tvingats att banta verksamheten avsevärt. De senaste åren har uppdrag för Frontex och EU blivit kustbevakningens viktigaste externa intäktskälla. Samtidigt står det klart att Akureyri blir en av två isländska kommuner som välkomnar flyktingar redan i december. Beslutet togs vid ett möte med socialminister Eygló Harðardóttir.

Isländska fartyg har de senaste åren räddat hundratals nödställda flyktingar från sjunkande båtar i Medelhavet. Kustbevakningen har anlitats både av EU och av Frontex för övervakningsuppdrag i regionen. Både fartyg och flyg har använts.

Uppdrag i utlandet har blivit en allt större del av kustbevakningens verksamhet. Mellan 2010 och 2013 uppgick intäkterna från uppdrag beställda av EU eller Frontex enligt RÚV till 3,5 miljarder isländska kronor. Inkomsterna från patrullering i Medelhavet svarar för mer än hälften av kustbevakningens externa intäkter.

Anslagen från regeringen till kustbevakningen har inte ökat i takt med kostnaderna. Uppdragen i Medelhavet har därför varit ett sätt för kustbevakningen att inte behöva genomföra uppsägningar eller sälja utrustning. Därmed har kustbevakningen kunnat behålla minst en räddningshelikopter och minst ett fartyg i isländska vatten.

Kostnaden för att ta emot en flykting är 4 till 5 miljoner isländska kronor om året. Enbart genom det överskott kustbevakningen gjorde 2010 och 2011 skulle Island ha finansierat mottagandet av ungefär 100 flyktingar, rapporterar RÚV.

I december i år väntas de första kvotflyktingarna till Island. De kommer att hämtas från flyktingläger i Libanon. Genom FN:s flyktingorgan UNHCR får myndigheterna förslag på lämpliga personer. Som tidigare kommer det isländska mottagandet att rikta in sig på flyktingar med särskilda behov, till exempel sjuka, hbtq-personer eller ensamstående mödrar med barn.

Akureyri blir en av de två kommuner som tar emot de första flyktingarna. Det har bestämts under möten mellan kommunen och socialminister Eygló Harðardóttir. Där har diskussionerna gällt bostäder, skolgång, arbetstillfällen, undervisning i isländska och sjukvård. Eygló Harðardóttir säger i Morgunblaðið att det viktigaste dock är att samhället välkomnar flyktingarna:
"Jag betonade också att det i slutändan kanske inte är vi på departementet eller i kommunerna som kommer att ha störst betydelse när det gäller att människorna ska få det så bra som möjligt här i landet, utan snarare samhället och hur det tar emot individerna. Efter detta möte är jag mycket optimistisk om att det kommer att gå mycket bra i Akureyri."
Akureyri var den första isländska kommunen som i fullmäktige tog ett beslut om att välkomna flyktingar. Senast flyktingar anlände till just Akureyri var 2003. Då kom samtliga från det forna Jugoslavien. Enligt Vísir bor alla kvar i regionen i dag.

Kommunen har ännu inte bestämt hur många flyktingar som kan tas emot. Akureyri vill dock att de flyktingar som kommer gärna tillhör större familjer som har exempelvis språket gemensamt. Det gör det lättare för kommunen att ge de nyanlända stöd.

På plats får flyktingar stöd av frivilliga från Röda korset. Organisationen har öppet hus för flyktingar en gång i veckan. De bjuds också regelbundet in till olika kostnadsfria utflykter. De senaste veckorna har det handlat om bland annat valskådning, insamling av får och besök på ön Viðey i Faxaflói, rapporterar Vísir.

De flyktingar som av UNHCR bedöms vara lämpliga för Island får bland annat titta på en informationsfilm om landet. Där beskrivs det isländska samhället och livsvillkoren. Filmen, som är under produktion, ska få en berättarröst från en person som tidigare flytt från Syrien, skriver RÚV.

Samtidigt fortsätter fler isländska kommuner att klubba beslut om flyktingmottagande. Bland de senaste som säger sig vara redo att ge flyktingar en fristad finns Bolungarvík, Strandabyggð och Tálknafjörður.

Här kan du läsa mer om flyktingdebatten.

Dagens citat

"Lunnefågeln har blivit landets mest värdefulla fågel. Den har totalt slagit ut ejdern och dunexporten. Detta är inte byggt på stenhård statistik, men jag ger mig lov att hävda detta."

Ornitologen Jóhann Óli Hilmarsson i Morgunblaðið om lunnefågelns betydelse för turismen till Island och landets ekonomi.

måndag 28 september 2015

Säckpipa i Djúpavík



Den gamla sillfabriken i Djúpavík är en av Islands märkligaste konsertlokaler. Inte minst erbjuder de gamla tankar som användes för fiskleverolja en unik akustik. Ovan kan du se och höra Elaine Ní Cuana spela säckpipa i en av tankarna.

En av fem isländska kycklingar har brännsår på fötterna

För många kycklingar på för liten yta som dessutom är blöt. Det är huvudförklaringen till att var femte kyckling på sydvästra Island har brännsår under fötterna. Såren uppstår av urinsyra som finns i kycklingarnas avföring. Enda sättet att få stopp på brännsåren är att ge djuren mer utrymme. Det uppger en veterinär vid Matvælastofnun för RÚV.

Sedan djurskyddslagen ändrades 2014 har anmälningarna om vanvård skjutit i höjden. Förra året fick livsmedelsmyndigheten Matvælastofnun in 534 anmälningar - att jämföra med bara 49 anmälningar under 2012. Skälet är att lagen nu säger att den som upptäcker vanvård är skyldig att rapportera det till Matvælastofnun.

De flesta anmälningarna gäller hundar, katter och hästar. Färre än 1 procent av anmälningarna gäller djur inom köttindustrin.

De senaste åren har livsvillkoren för djur inom köttindustrin uppmärksammats vid flera tillfällen. Matvælastofnun krävde nyligen att suggor på nio inspekterade gårdar skulle slaktas. Anledningen var att ett stort antal av suggorna - mellan 15 och 50 procent på varje gård - hade allvarliga liggsår. Skadorna är ett resultat av för trånga bås och för hårda golv.

Vid inspektioner gjorde Matvælastofnun även anmärkningar mot 27 uppfödare av nötkreatur. På gårdarna var det i regel för trångt och underlaget för blött. Dessutom sattes ofta små djur i samma utrymmen som stora djur. Detta ledde till att många mindre djur blev magra eftersom de inte fick tillräckligt med föda. I konkurrensen med stora djur kunde de helt enkelt inte hävda sig när det var dags för utfodring.

Bristerna gäller inte bara grisar och nötkreatur. När Matvælastofnun förra året inspekterade slakterier på sydvästra Island - där de flesta uppfödarna av kyckling finns - kunde myndighetens veterinärer enligt RÚV konstatera att var femte kyckling hade brännsår på fötterna. Av dessa hade i sin tur var tionde svåra brännsår.

Förklaringen till att så många kycklingar hade plågsamma brännsår är att det är alldeles för trångt på gårdarna. När för många djur finns på samma yta blir underlaget dessutom ofta vått. I kycklingarnas avföring finns urinsyra. Det skapar förutsättningar för att brännsår ska uppstå.

Þóra Jónasdóttir, veterinär vid Matvælastofnun, säger till RÚV att samma problem i liknande utsträckning finns hos danska kycklinguppfödare. Enda sättet att minska antalet brännsår är att öka ytan som kycklingarna har att röra sig på:
"Om det uppstår problem som sår efter avföring så måste de reagera genom att minska tätheten."
Den strängare djurskyddslag som infördes 2014 ger Matvælastofnun möjlighet att bötfälla djurägare som bryter mot lagen. Om vanvården fortsätter trots böter kan ägaren bli av med sina djur. Tidigare hade inte myndigheten böter som verktyg. När djurförbud var det enda redskapet krävdes starka skäl för att någon skulle bli av med sina djur.

Likfynd i Laxárdalur förbryllar isländsk polis

En dryg månad efter att en avliden man hittades i vildmarken norr om Höfn är hans färder på Island fortfarande en gåta. Trots att mannen har identifierats som den 19-årige fransmannen Florian Maurice Francois Cendre har polisen inte mycket att gå på i utredningen av dödsfallet. Få tycks ha haft kontakt med mannen innan han försvann.

Den 1 oktober 2014 landade Florian Maurice Francois Cendre på flygplatsen i Keflavík. Han övernattade på ett hotell i Reykjavík. Dagen därpå tog han ett flyg från Reykjavík till Höfn i Hornafjörður. Därefter är den 19-årige fransmannens rörelser en gåta.

Ett knappt år senare, den 18 augusti i år, hittade vandrare mannens kropp. Den påträffades vid Sauðdrápsgil i Laxárdalur ett par mil norr om Höfn. Polisen gick då ut med uppgifterna om att mannen troligtvis varit död i flera månader.

Florian Maurice Francois Cendre kan ha gett sig ut på en vandring efter att ha landat på flygplatsen utanför Höfn. En vandringsled ligger inte långt från den plats där hans kropp hittades. Men så sent som i oktober är det inte många som befinner sig i området till fots.

Trots att Florian Maurice Francois Cendre var försvunnen i drygt tio månader genomfördes aldrig någon ordentlig eftersökning. Polisen på södra Island höll utkik efter honom förra hösten. Det kunde aldrig bevisas att han skulle ha lämnat landet, men polisen gjorde bedömningen att han troligtvis rest från Island. Ett av skälen till denna bedömning var just att det under så lång tid inte fanns några spår efter honom.

Polisens första åtgärd efter fyndet var att undersöka om kroppen kunde vara någon ung man som sedan tidigare är anmäld försvunnen. På listan fanns den tyske turisten Christian Mathias Markus, som inte setts till sedan september förra året då han checkade ut från hotellet i Breiðavík. Hans hyrbil och pass hittades senare vid Látrabjarg. Trots omfattande sökande har han inte hittats. Det mest sannolika är dock att han på något sätt fallit från berget och omkommit i fallet.

På listan fanns också Matthías Þórarinsson, en 21-årig islänning som försvann strax före jul 2010. Efter nyår hittades hans bil utbrunnen vid fjället Esjas fot. Matthías Þórarinssons rörelser har varit svåra att kartlägga för polisen eftersom han varken använde mobiltelefon eller betalkort. Han ska dessutom ha varit en enstöring med få vänner. Hans öde är alltjämt en gåta.

Efter en internationell efterlysning kunde den kropp som hittades i Laxárdalur identifieras som Florian Maurice Francois Cendre. Flera frågetecken kring försvinnandet återstår dock att räta ut.

Ingen i hotellpersonalen i Reykjavík minns 19-åringen. Trots upprepade uppmaningar till bland annat lokalbefolkningen runt Höfn har ingen som haft kontakt med mannen vänt sig till polisen. Vad som hänt Florian Maurice Francois Cendre är fortfarande oklart.

Polisen väntar på resultatet av obduktionen av Florian Maurice Francois Cendre. Förhoppningen är att den ska ge klarhet i själva dödsorsaken.

Men obduktionen kommer inte att kunna lämna något besked om 19-åringens vistelse på Island. Vandrade han ensam? Hur tog han sig till Laxárdalur? Hur lyckades han ta sig över flera stora älvar på vägen? Omkom han nästan direkt eller vistades han länge på södra Island innan han gav sig in i Laxárdalur? Och vad var syftet med hans resa till Island?

Här kan du läsa mer om försvinnanden på Island.

Dagens citat

"Målet med detta är att presentera isländska författare och förhoppningsvis att sälja massor av manus till översättning till svenska, eftersom den svenska bokmarknaden är den största i Norden."

Bryndís Loftsdóttir vid förläggarföreningen Félag íslenskra bókaútgefenda i Morgunblaðið om Islands närvaro på Bokmässan i Göteborg.

söndag 27 september 2015

Dagens bonuscitat

"Det är helt klart att vi precis som andra behöver lyssna och locka de unga människorna till oss. Inte säga vad vi tänker göra för dem utan snarare be om att de berättar för oss hur de vill att vi arbetar för att vi ska få deras uppmärksamhet."

Ragnheiður Ríkharðsdóttir, gruppledare för Självständighetspartiet, i RÚV om partiets svaga stöd hos yngre väljare.

Islänningar nöjda med grannarna, jobbet och semestern

Grannarna, jobbet och semestern är tre saker som islänningar i allmänhet är nöjda med. Trots en på Island regnig och kall sommar har sju av åtta inga klagomål på semestern. Och grannar och jobb är något som islänningarna uppskattar ännu mer. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Stora delar av den isländska sommaren präglades av ovanligt mycket nederbörd och lägre temperaturer än normalt. Ändå är 87,7 procent av islänningarna nöjda med årets semester. Det är en nedgång med 1,4 procentenheter jämfört med förra året - och 5,2 procentenheter lägre än 2012 då sommaren i stället var ovanligt varm.

Andelen islänningar som är nöjd med sina grannar sjunker för femte året i följd. Hela 89,8 procent uppskattar dock sina närboende. Minskningen jämfört med förra året är 0,6 procentenheter.

Något färre gör i år alltså tummen upp för vädret och grannarna. Däremot ökar andelen islänningar som trivs på jobbet. Nu uppger 90,5 procent att de är nöjda med sitt arbete. Det är en uppgång med 2,6 procentenheter jämfört med 2014.

Växthusen i Hveragerði blir allt färre

Kakao, kaffe, apelsiner och bananer tillhör det mest exotiska som odlas i växthusen i Hveragerði. Men växthusen i staden blir allt färre och ytan har mer än halverats. Nyligen krävde Socialdemokraterna i kommunen att växthusen skulle få särskilt skydd eftersom de kännetecknar Hveragerði. Men förslaget röstades ned i fullmäktige.

Redan när den första bebyggelsen kom till Hveragerði 1929 hamnade jordvärme och växthus i centrum. I staden finns alltjämt ett stort antal växthus där det framför allt odlas grönsaker och blommor.

I växthusen tillhörande Landbúnaðarháskóli Íslands i Reykir har det odlats exotiska växter i 60 år. Mest kända är bananerna, men där finns också bland annat kakao, kaffe och apelsiner. Föreståndaren Guðríður Helgadóttir säger i Fréttablaðið att fem kakaoplantor blommar i det tropiska växthuset:
"Vi fick fröer av kakaoplantor för tre år sedan och den största plantan har blivit en och en halv meter hög. Vi hoppas att vi får kakao av den snart."
Med undantag för Azorerna är växthusen i Hveragerði den största bananplantagen i Europa. Ändå handlar det inte om odling i någon större skala. Detsamma gäller även vildapelsinerna. De tar nämligen mycket plats i växthusen.

I Reykir vid Hveragerði finns fem kaffebuskar. Guðríður Helgadóttir säger i Fréttablaðið att hon tror att den växande turismen kan skapa underlag för större odlingar av kakao och kaffe - och att utländska besökare inom en inte alltför avlägsen framtid kan få möjlighet att köpa riktig isländsk kakao och kaffe:
"Det blir en bra skörd av kaffebönor i år. En buske ger gula frukter och en annan röd. Detta är mycket fint kaffe. För ett år sedan erbjöd vi människor att köpa kaffe hos oss. Då kunde människor både köpa en kopp kaffe och ta med sig kaffe hem. Naturligtvis var detta dyrare än kaffe i butik eftersom det inte fanns några stora mängder, men detta väckte stor förtjusning."
Men det finns alltså frågetecken kring växthusen i Hveragerði. Som mest uppgick arealen till omkring 50 000 kvadratmeter. När det 2010 gjordes en undersökning hade växthusens yta minskat till 24 000 kvadratmeter. Sedan dess har flera växthus försvunnit.

Nyligen föreslog Socialdemokraterna i kommunfullmäktige att växthusen i staden därför skulle få ett särskilt skyddsvärde. Förslaget motiverades med att växthusen är typiska för Hveragerði. Självständighetspartiet, som har egen majoritet i kommunen, röstade dock ned förslaget. Partiet anser att bevarandet av växthusen ska vara en fråga som ingår i översynen av detaljplanen.

Dagens citat

"Dessa idéer har bara flutit runt i medierna, men det är inte så att det har varit mycket samtal mellan människor. Men vi är öppna för det och är i politiken för att göra nytta, och vi är öppna för alla idéer som kan göra det så. ... Mandatperioden är bara avklarad till hälften och vi behöver kunna försöka arbeta för goda saker även fram till valet, och inte bara se på dem som någon slutpunkt eller startpunkt för arbetet."

Óttarr Proppé, ordförande för Ljus framtid, i RÚV om Socialdemokraternas diskussioner om att få till stånd ett samarbete mellan oppositionspartierna i alltinget.

lördag 26 september 2015

Dagens bonuscitat

"Jag är fundersam över detta utfall. ... Jag tänker inte låtsas vara experten som kan säga exakt varför detta är så, men vi är inte nöjda med detta i mitt parti. Och vi vill bättra oss och vi anser att vi har så mycket att föra fram som borde nå fram till väljarna bättre, och jag hänvisar till att här är ett stort ekonomiskt uppsving som är förutsättningen för att vi ska kunna leva upp till människorna i landets förväntningar på alla områden."

Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, i RÚV om partiets svaga opinionssiffror.

Schweizisk konstnär omkom vid vandring i Seyðisfjörður

Den turist som hittades död i Seyðisfjörður den 12 september var den schweiziske konstnären Pascal Danz. Hans målningar hade ställts ut på ett antal gallerier i Schweiz. Pascal Danz hittades död vid Ytri-Hádegisá. Då hade hans hustru utan framgång försökt ringa honom i fem dagar. Han omkom efter att ha fallit från en klippa. Pascal Danz blev 54 år.

Efter bara fyra timmars sökande hittade räddningsarbetare på eftermiddagen den 12 september den 54-årige schweizaren Pascal Danz. Han hade omkommit efter att ha fallit från en klippa vid älven Ytri-Hádegisá i Seyðisfjörður. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Sökandet påbörjades sedan hustrun slagit larm. Hon hade då inte hört av Pascal Danz sedan tisdagen. Han beskrevs som van att röra sig i svårframkomlig terräng. På lördagen hittades han avliden.

Räddningsarbetarna började sökandet nära Seyðisfjörðurs botten eftersom mannens hyrbil hittats parkerad vid kraftverket Fjarðarselsvirkjun. Avståndet mellan bilen och olycksplatsen var inte långt. Ett sextiotal frivilliga deltog i sökandet efter Pascal Danz.

Berner Zeitung skriver att Pascal Danz var en välkänd konstnär som medverkat på en rad utställningar i Schweiz. Han befann sig på Island för att vandra i fyra månader.

Asylsökande i medieskandal får ingen prövning på Island

En asylsökande man från Nigeria får inte sin ansökan prövad på Island. I stället kvarstår beslutet om avvisning till Schweiz. Mannen pekades i en läcka från inrikesdepartementet på falska grunder ut som misstänkt för människohandel. Därför överklagade han beslutet med motiveringen att myndigheterna inte varit opartiska. Men domstolen underkänner argumentet.

I oktober 2011 anlände en man med ett förfalskat kanadensiskt pass till flygplatsen i Keflavík från Köpenhamn. Dagen därpå sökte han asyl på Island. Då uppgav han att han var nigeriansk medborgare. Snart visade det sig att han redan 2008 sökt asyl i Schweiz.

Både Útlendingastofnun och inrikesdepartementet beslutade att mannen med hänvisning till Dublinkonventionen skulle utvisas till Schweiz. Mannen hävdade att myndigheterna var partiska och överklagade därför besluten. Men nu fastställer alltså Hæstiréttur Íslands att hans ansökan om asyl inte ska prövas.

Skälet till att mannen hävdade att myndigheterna inte var objektiva var en läcka från inrikesdepartementet. Hösten 2013 - samtidigt som mannens fall uppmärksammades i medierna - pekades han på falska grunder ut som misstänkt för människohandel. Uppgifterna kom direkt från departementet och publicerades i Fréttablaðið och Morgunblaðið.

Ett år senare erkände Gísli Freyr Valdórsson, rådgivare åt inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir, att han var den som fabricerat uppgifterna och fört dem vidare till medierna. Han dömdes senare till villkorlig dom för brott mot tystnadsplikten. Även inrikesministern tvingades så småningom att avgå till följd av skandalen.

Gísli Freyr Valdórsson läckte uppgifterna med syftet att vända debatten om asylsökande. Därför ansåg den nigerianske mannen att det var uppenbart att anställda på departementet var negativt inställda till honom. Han ansåg därför att avvisningsbeslutet var ogiltigt och att hans ansökan skulle tas upp till behandling.

Så blir det alltså inte. Därmed får mannen heller inte möjligheten att återförenas med den kvinna som under tiden på Island födde hans son.

Staten står för rättegångskostnaderna på 600 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om medieläckan och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Vi flyger med Icelandair och det är kamp om våra Saga class-säten. Människor vill betala mer och få det bättre. Men jag tror att där spelar också in att islänningar har blivit så erfarna turister att de vet att det inte alltid är förnuftigast att välja det billigaste."

Guðrún Sigurgeirsdóttir, produktchef vid resebyrån Vita, i Morgunblaðið om att islänningar skaffar sig allt dyrare vanor i takt med att ekonomin förbättras.

fredag 25 september 2015

Vintersurfare på Island



För den som inte räds Atlantens vågor och temperaturer har Island blivit allt populärare bland surfare. Så här kan det se ut när spanska surfare tar sig an havet runt Island.

Polis åtalas - lurade turister betala falska fortkörningsböter

Under två somrar stoppade en polis från Seyðisfjörður vid 21 tillfällen utländska bilister. I vissa fall tog han dem för fortkörning och krävde kontant betalning av böterna. En ansenlig del av pengarna stoppade han i egen ficka. I andra fall kunde han genom att manipulera data få pengar från laglydiga trafikanter. Nu åtalas mannen.

I augusti förra året började polisen i Eskifjörður att utreda misstankar om att en kollega från Seyðisfjörður lurade bilister på pengar genom falska fortkörningsböter. Utredningen har varit mycket tidskrävande. Först efter ett drygt år väcks nu åtal mot mannen.

Bland annat har polisen gått igenom hundratals timmar av övervakningsfilmer från mannens polisbil. Utredarna har också kontaktat och genomfört förhör med en lång rad bedragna bilister. Eftersom det enbart handlat om utländska turister på tillfälligt besök på Island har det varit svårt att lokalisera flera av brottsoffren.

Mannen åtalas nu för förskingring, bedrägeri och falsk tillvitelse. Åtalet omfattar 21 punkter. Totalt lurade mannen till sig närmare en miljon isländska kronor genom fortkörningsböter där han stoppade betalningarna i egen ficka.

Det var under somrarna 2013 och 2014 som polismannen lurade utländska bilister på pengar. Han arbetade då med trafikövervakning både på östra och södra Island.

Han använde två olika typer av blåsningar för att komma över kontanter. Antingen stoppade han verkliga fortkörare och krävde dem på för höga böter och lade själv beslag på en del av pengarna, eller så manipulerade han utrustningen och beskyllde laglydiga bilister för fortkörning.

Vid ett tillfälle registrerade mannen att en bilist körde hela 141 kilometer i timmen på en 90-väg utanför Flúðir. När polismannen stoppade föraren krävde han honom på 108 000 isländska kronor i böter. I själva verket var dock bötesbeloppet bara 67 500 kronor. Den här gången stoppade han hela summan i egen ficka.

Vid ett annat tillfälle stoppade han en bilist för att ha kört 105 kilometer i timmen på en 70-väg. Polismannen krävde kvinnan på 25 000 isländska kronor. Kvinnan betalade - trots att hon bara med liten marginal överträtt hastighetsbegränsningen. Den riktiga hastigheten var 75 kilometer i timmen, men genom att manipulera mätutrustningen hävdade han att hon alltså kört 105 kilometer i timmen.

Mannen riskerar nu upp till sex års fängelse. Åklagaren kräver i åtalet även att polismannen ska stå för alla rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om utredningen av de falska fortkörningsböterna.

Dagverðará - om spöken, legender, dvärgar och turister

Ödegården Dagverðará på Snæfellsnes har täckts av graffiti. Bakom målningarna står turister på resa runt Island. Lokalbefolkningen uppskattar inte alls utsmyckningarna. Gården är förknippad både med den legendariske rävjägaren Þórður Halldórsson och spökhistorier. Dagverðará har inte varit bebott på länge och i snart fyra år har gården varit till salu.

Trots att det är flera år sedan taket blåste av Dagverðará och det i dag inte finns mycket mer än väggarna kvar har gården en given plats i många islänningars hjärtan. Fastigheten är granne med nationalparken Snæfellsjökull - och de förfallna bostadshusen är nästan granne med den mytomspunna glaciären Snæfellsjökull.

Gården byggdes av Helga Halldórsdóttir och Hallgrímur Ólafsson. Men det var hennes bror Þórður Halldórsson som kom att förknippas med Dagverðará. Han gjorde sig känd som rävjägare, sjöbuse, författare, konstnär och historieberättare. Han gick bort 2003 vid 98 års ålder. Förra året premiärvisades Kári G. Schrams dokumentär Jöklarinn om Þórður Halldórsson. Det finns också en förening som hedrar hans minne.

Även Helga Halldórsdóttir (1903-91) och Hallgrímur Ólafsson (1888-1981) blev ovanligt gamla. Redan på 1970-talet flyttade de dock från Dagverðará. Sedan dess har gården stått öde. För fyra år sedan lades fastigheten på 437,8 hektar ut till försäljning. Prislappen är enligt mäklarannonsen 69 miljoner isländska kronor.

Den mest kända spökhistorien förknippad med Dagverðará tar sin början redan när Helga Halldórsdóttir och Hallgrímur Ólafsson sätter i gång med bygget. När de gräver grunden hittar de ruiner från en tidigare bosättning. Där finns bland annat människoben som de bestämmer sig för att inte röra.

Samma natt drömmer Helga Halldórsdóttir om att en ung man kommer till henne. Han säger att lämningarna är efter honom. Han har dock sedan länge tröttnat på att vara ensam på Dagverðará. Därför föreslår han att han ska få bosätta sig i huset mot löftet om att inte störa paret.

Helga Halldórsdóttir säger ja. Men den unge mannen får hålla sig på vinden. I resten av huset får han inte vara när någon annan är där. Från loftet hör paret därefter ofta ljudet av snickrande, sågande och spikande. Inte sällan anar de att någon då och då passar på att röra sig i hela huset, men bara när de själva är ute. Den unge mannen som besökte Helga Halldórsdóttir i sömnen tycks alltså respektera överenskommelsen.

När Hallgrímur Ólafsson ligger för döden uppenbarar sig mannen på nytt. Han säger till Helga Halldórsdóttir att han ska ta med sig maken efter döden. Efter Hallgrímur Ólafssons bortgång hör aldrig Helga Halldórsdóttir några mer ljud från vinden. Inte heller finns det några andra tecken på att mannen skulle finnas kvar på Dagverðará.

Såväl Þórður Halldórsson som Helga Halldórsdóttir och Hallgrímur Ólafsson är personer som många islänningar än i dag minns med värme. Gården och glaciären är också ett populärt motiv för många som bilar runt Snæfellsnes.

Ólína Gunnlaugsdóttir är bosatt i Arnarstapi inte långt från Dagverðará på södra Snæfellsnes. Hon är också släkt med paret som bodde på gården. Hon säger till Vísir att Dagverðará för många är en symbol för äldre tider. När gården var bebodd var det också många resenärer som stannade till och passade på att hälsa på Helga Halldórsdóttir och Hallgrímur Ólafsson.

Inte sällan har det talats om att på något sätt återuppbygga Dagverðará. Ólína Gunnlaugsdóttir säger till Vísir att det inte är säkert att markerna i dag är helt övergivna:
"Det finns en sten på slåttervallen där huldrefolk lever med tre barn och nära havet bor en dvärg."
Stefán Ingvar Guðmundsson påträffade nyligen betydligt färskare spår efter människor på Dagverðará. Under en biltur upptäckte han en stor målning utförd av två turister på resa runt Island. Graffitin täcker en stor del av ena långsidan. Han publicerade bilder på Facebook på vad Chris och Lena - eller möjligen Lana - lämnat efter sig på gården.

Mindre klotter har tidigare funnits på de inre väggarna. Men nu täcks alltså en större del av Dagverðará av en målning. Stefán Ingvar Guðmundsson säger till Vísir att graffitin gjorts nyligen:
"Det är helt bedrövligt att människor inte kan visa naturen och gamla lämningar respekt."
Den som är spekulant på Dagverðará behöver inte bara komma överens med spöken, huldrefolk, dvärgar och eventuella andra okända gäster. Staten äger sedan tidigare 50 procent av fastigheten, och skulle alltså fortsätta vara delägare.

Dagens citat

"That makes me very sad, but I forgive my colleagues. ... They had no other option because they were not prepared for this brutal backlash from Israel, the United States and the Zionist lobby. ... I didn’t imagine that the Israelis and the Zionists in the US would accuse us in the city council of anti-Semitism and hate. ... I have never felt that hate – only a desire for peace and love."

Björk Vilhelmsdóttir, tidigare socialdemokratisk kommunpolitiker i Reykjavík, i The Electronic Intifada om fullmäktiges beslut att dra tillbaka den bojkott mot israeliska varor som hon tog initiativ till - läs mer här.

torsdag 24 september 2015

Fler flyg mellan Húsavík och Reykjavík

Storindustrin vid Bakki och växande turism får Ernir att utöka flygtrafiken mellan Reykjavík och Húsavík. I vinter blir det 20 turer i veckan i varje riktning jämfört med 14 turer i dag. Flygbolaget räknar med att antalet passagerare nästan fördubblas - från 12 000 i år till 20 000 nästa år, uppger Morgunblaðið.

Våren 2012 började Ernir att flyga mellan Reykjavík och Húsavík. Sedan dess har trafiken utökats undan för undan. Flyget används både av det lokala näringslivet och av turistnäringen. Ernir arrangerar till exempel dagsturer för den som vill uppleva valskådning från Húsavík.

I vinter utökas trafiken ytterligare. I stället för dagens 14 turer i veckan blir det då 20 turer i veckan. I år beräknas 12 000 personer använda flyget. Nästa år räknar Ernir med att antalet resenärer på sträckan ökar till 20 000 personer.

Bakom beslutet att införa fler turer står den växande turistnäringen i regionen och storindustrin vid Bakki utanför Húsavík. Där bygger tyska PCC just nu en kiselanläggning. Under själva byggperioden väntas projektet skapa över 700 arbetstillfällen, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om flygtrafiken mellan Reykjavík och Húsavík.

Kräver att BDSM inte klassas som psykisk sjukdom

Island är det enda nordiska landet där BDSM fortfarande klassas som en psykisk sjukdom. Föreningen BDSM á Íslandi kräver nu i ett brev till myndigheterna att stämpeln tas bort. Och sjukvårdsbasen Birgir Jakobsson håller med. Han anser att Island bör göra som grannländerna och inte längre betrakta BDSM som en sjukdom.

År 2009 plockade Socialstyrelsen bort BDSM från listan över sjukdomar. Motsvarande beslut har också tagits i Danmark, Norge och Finland. Men på Island klassas BDSM alltjämt som en psykisk sjukdom.

BDSM á Íslandi är en förening som samlar utövare. I ett brev till hälso- och sjukvårdsbasen Birgir Jakobsson uppmanar de honom att stryka BDSM från listan över sjukdomar. Föreningen anser att ett godkännande är en fråga om mänskliga rättigheter. För personer som ser BDSM som en naturlig del av sexlivet finns det ingen anledning att betrakta utövningen som ett problem.

I brevet skriver föreningen att sjukdomsklassningen utgör en stämpel som i sin tur kan leda till diskriminering. Därför bör BDSM enligt föreningen betraktas som en sexuell identitet bland andra:
"Nuvarande sjukdomsklassning av personer med BDSM-läggning möjliggör att BDSM-personers läggning används emot dem i vårdnadstvister och på arbetsmarknaden för att nämna något. Detta anser vi utgör ett brott mot självklara mänskliga rättigheter. Många törs inte leva sitt liv som de skulle vilja, eller gör det i smyg, av fruktan för negativ inverkan på deras anställningstrygghet eller umgängesrätt med sina barn. Effekten av att dölja sin sexuella läggning är väl känd och det kan vara hämmande när det gäller att hitta en livskamrat, att skapa en hälsosam självbild och att ha en allmänt god psykisk hälsa."
Förhoppningen är alltså att fördomar gentemot BDSM-personer ska försvinna om sjukdomsstämpeln försvinner. Klassningen som en sjukdom har exempelvis varit en bidragande orsak till att BDSM á Íslandi inte välkomnats till den årliga Pridefestivalen i Reykjavík.

I ett svar till föreningen skriver Birgir Jakobsson enligt RÚV att det inte finns något som förhindrar att Island precis som de övriga nordiska länderna tar bort sjukdomsstämpeln. Han tänker därför ta kontakt med Magnús Hákonarson, ordförande för BDSM á Íslandi, för att diskutera hur detta görs på bästa sätt.

Allt pekar därför på att BDSM snart försvinner från listan över sjukdomar även på Island.

Fredlös kan ha gömt sig i grotta på Snæfellsnes

I en grotta på Neshraun på Snæfellsnes kan för 900 år sedan en fredlös ha gömt sig. Grottan upptäcktes först i vintras - och där fanns en eldstad och hästben som nu daterats till 1000- eller 1100-talet. Fyndet är unikt eftersom det inte finns någon information om att någon skulle ha uppehållit sig i det ogästvänliga lavalandskapet, rapporterar RÚV.

Neshraun är ett lavafält på Snæfellsnes västra spets. Det ligger omkring en mil från Hellissandur - men inga gårdar finns i närheten. Inte i några förteckningar över forna bosättningar finns det heller några uppgifter om att någon skulle ha bott på Neshraun.

Området är allt annat än gästvänligt. Lavalandskapet är varken lämpligt som betes- eller odlingsmark. Avståndet till närmaste gård var på 1000-talet sannolikt åtminstone en mil. Den som valde Neshraun som boplats kan alltså ha varit någon som behövde hålla sig undan.

Förra vintern påträffade fyra grottentusiaster en tidigare okänd grotta vid Neshraun. I grottan fanns en primitiv eldstad byggd av stenar, ben från en häst, något som tros ha varit en liggplats bredvid elden och andra tecken på att den varit bebodd. Nu har fynden analyserats av Minjastofnun Íslands.

Eldstaden och benen är 800 till 900 år gamla. Det betyder att någon uppehöll sig i grottan under 1000- eller 1100-talet. Denna person stekte förmodligen hästkött över elden. Spår av jord och gräs antyder att den boende försökte göra det så bekvämt för sig som det var möjligt i den trånga grottan.

Fynden tyder på att grottan utgjort en bostad under en längre tid. Samtidigt finns det alltså ingen information om att Neshraun någonsin skulle ha varit bebott. Regionantikvarien Magnús A. Sigurðsson säger till RÚV att det tyder på att det kan ha varit en fredlös som tog sin tillflykt till grottan:
"Eller någon som gömde sig. Det är så svårt att ta sig in i grottan, svårt att komma in i den. Så detta är ett mycket märkligt och roligt fynd."
Att äta hästkött blev otillåtet i samband med att Island kristnades år 1000. Men om det på något sätt skulle vara en bidragande orsak till att någon tog sin tillflykt till grottan kommer att förbli en gåta.

Fler undersökningar ska göras i grottan under hösten. Än så länge hålls den exakta platsen hemlig eftersom många lämningar finns kvar. Magnús A. Sigurðsson säger till RÚV att grottan i nuläget är i ett sådant skick att besökare skulle riskera att förstöra fyndet:
"Särskilt nu är den mycket känslig. Här finns benlämningarna fortfarande. Här finns lämningarna efter mänsklig bosättning fortfarande. Den har inte undersökts till fullo så den är mycket känslig för alla folkströmmar."
Adolf Friðriksson, chef för Fornleifastofnun Íslands, säger till RÚV att grottfyndet är ett av de märkligaste på mycket länge. Och det händer inte ofta att arkeologer hittar så många lämningar på en och samma plats - och som samtidigt bidrar till att förändra bilden av Islands historia:
"Detta är mycket ovanliga fornlämningar som är svåra att förklara. Detta är ett ovanligt mysterium som vi brottas med. ... Det som är roligast med detta är att detta fördjupar människans känsla för hur lite vi egentligen vet. ... Om vi tittar på arkeologins vittnesbörd så tycks det faktiskt ha varit ganska ovanligt att människor över huvud taget åt hästkött, oavsett om det var som hedningar eller som kristna. Denna människa smög verkligen med sin hästköttskonsumtion."
Grottan kallas för Leynir. Namnet är bildat till verbet leyna som betyder 'dölja, hemlighålla'. Och Magnús A. Sigurðsson tror inte att grottan är ensam i sitt slag, utan att fler okända grottor och pusselbitar till Islands historia gömmer sig ute i lavalandskapen.

Dagens citat

"Vi fällde deras förslag med motiveringen att det inte var kommunens uppgift att lägga sig i utrikesfrågor."

Rósa Guðbjartsdóttir, Självständighetspartiets toppnamn i kommunfullmäktige i Hafnarfjörður, i Morgunblaðið om varför hon tidigare röstade nej till ett förslag om en kommunal bojkott mot israeliska varor från ockuperade områden - läs mer här.

onsdag 23 september 2015

Wow Air lyfter från Västerås mot Boston och Washington

I maj 2016 får Icelandair konkurrens på flyg mellan Sverige, Island och USA. Då börjar lågprisbolaget Wow Air flyga från Västerås till Boston och Washington med ett kortare stopp i Keflavík. Biljetterna till Nordamerika kostar från 999 kronor och till Island från 699 kronor. Det blir fyra avgångar i veckan från Västerås till Island.

Redan sommaren 2014 aviserade Wow Air att bolaget skulle börja flyga mellan Stockholm Arlanda och Keflavík med möjlighet att fortsätta till USA. Då lades linjen ned redan innan premiärturen. Skälet var en konflikt med det isländska flygplatsbolaget Isavia om avgångstider från Keflavík.

Nästa år gör Wow Air ett nytt försök. Med start den 19 maj börjar bolaget att flyga från Stockholm Västerås till Boston och Washington (Baltimore) via Keflavík. En enkel resa till Keflavík kostar från 699 kronor och en enkel resa till Washington och Boston kostar från 999 kronor.

I praktiken blir dock resan betydligt dyrare för många passagerare. I priset ingår visserligen skatter, men en bokningsavgift tillkommer. Den som vill ta med sig ett större handbagage till Island betalar från 160 kronor. Att checka in en resväska kostar från 320 kronor. Med detta inräknat kostar de billigaste biljetterna hos Wow Air ungefär lika mycket som hos huvudkonkurrenten Icelandair.

På flygningarna till USA kostar det större handbagaget från 400 kronor och en incheckad resväska (max 20 kilo) från 560 kronor. Icelandair tar inte betalt för varken handbagage eller en incheckad väska.

Avgångar från Västerås är på måndagar, torsdagar, fredagar och söndagar. För den som fortsätter över Atlanten gör Wow Air ett stopp i Keflavík på ungefär en och en halv timme för byte av flygplan.

Här kan du läsa mer om Wow Airs tidigare planer på att börja flyga från Sverige.

Nödplan kan rädda kvar Landsbanki i Bolungarvík

I morgon stänger Landsbanki kontoren i Suðureyri och Þingeyri. Först skulle banken även stänga kontoret i Bolungarvík, men där ser kommunens räddningsplan ut att kunna få Landsbanki att tänka om. Förslaget går ut på att distriktspolismästare, bank och post får lokaler i kommunhuset i Bolungarvík. På så sätt hoppas kommunpolitikerna att servicen inte ska försvinna från orten.

De senaste åren har Landsbanki bommat igen en lång rad kontor på landsbygden. I Västfjordarna har bland annat kontoren i Súðavík, Bíldudalur, Tálknafjörður, Flateyri och Króksfjarðarnes försvunnit. I förra veckan tillkännagav Landsbanki i ett pressmeddelande att även kontoren i Suðureyri, Þingeyri och Bolungarvík skulle läggas ned.

Därmed skulle Landsbankis enda kontor i regionen hamna i Ísafjörður och Patreksfjörður. En del av personalen i Bolungarvík skulle erbjudas att följa med till Ísafjörður. Totalt skulle ändå elva jobb försvinna.

Landsbanki motiverade nedläggningarna med att över 80 procent av bankärendena nu genomförs via nätet. Samtidigt skulle kontoret i Ísafjörður betjäna hela nordliga Västfjordarna.

Nedläggningarna i Suðureyri och Þingeyri sker i morgon. Då skulle även kontoret i Bolungarvík stängas för gott. Posten - som delar lokaler med Landsbanki i Bolungarvík - skulle dock bli kvar till den 30 oktober i år.

Beskedet möttes av protester från kommunfullmäktige och av ortsborna med besvikelse och upprördhet. Protester kom även från kommunfullmäktige i Ísafjörður, den kommun som Suðureyri och Þingeyri tillhör. Snabbt togs det initiativ till en manifestation med blommor och kransnedläggning. Landsbankis sista dag i Bolungarvík skulle alltså bemötas med något som påminde om en begravning.

Men under helgen föreslog kommunen en räddningsplan. Den har åtminstone visat sig tillräckligt intressant för att Landsbanki ska vilja diskutera den. Planen går ut på att skapa ett servicecentrum på Aðalstræti i Bolungarvík. Där skulle utöver kommunens reception göras plats även för Landsbanki, post och distriktspolismästare.

I dag finns postens och Landsbankis lokaler på bottenvåningen. Tanken är att kommunen, som har lokaler på övre plan, ska flytta ned till entréplanet. Syftet är att skapa något av ett servicecenter där Landsbanki skulle ha ett mindre kontor med plats för en kassör och ytterligare en anställd. Därmed skulle banken kunna minska sina kostnader men ändå ha personal på plats i Bolungarvík. Kontoret skulle då kunna betjäna de kunder som inte använder internetbanken.

Elías Jónatansson, kommunchef i Bolungarvík, säger till Vísir att han hoppas att det lilla kontor som han hoppas kunna rädda kvar ska vara tillräckligt för kommuninvånarna:
"Jag är helt säker på att vi kan upprätthålla en liknande servicenivå. Det blir en omplacering av bankens företagstjänster till Ísafjörður, men närservicen till invånarna kommer att finnas och jag tror att de äldre människorna i Bolungarvík blir nöjda."
Här kan du läsa mer om Landsbankis nedläggningar.

Enigt fullmäktige i Reykjavík stoppar bojkott av Israel

Ett enigt fullmäktige i Reykjavík röstade i går för att häva den kommunala bojkotten av varor från Israel. Det fyra timmar långa extrainsatta mötet var ovanligt stormigt. Flera självständighetspartister uppmanade socialdemokratiske borgmästaren Dagur B. Eggertsson att avgå. Piratpartisten Halldór Auðar Svansson bad om ursäkt för att tidigare ha röstat ja till bojkotten.

I förra veckan röstade en majoritet i fullmäktige för att Reykjavík skulle bojkotta produkter från Israel. Förslaget kom från socialdemokraten Björk Vilhelmsdóttir och klubbades under hennes sista möte som ledamot av fullmäktige. Eftersom hon snabbt bestämde sig för att sluta skyndades förslaget fram.

Beslutet väckte starka reaktioner. Från israeliskt håll kallades bojkotten både antisemitisk och antijudisk. Som svar försvann isländska produkter från ett antal butikshyllor i USA som en protest mot Reykjavíks agerande.

Snart stod det klart att den majoritet som röstade igenom förslaget hade missförstått syftet. Bojkotten skulle egentligen bara omfatta varor producerade på områden som Israel ockuperat i strid med internationell rätt, som Västbanken och Gaza. Men i texten talades det om en bojkott mot produkter från hela Israel.

Majoriteten i fullmäktige - Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - tänker lägga fram ett nytt förslag där enbart varor från ockuperade områden ska bojkottas. Ett sådant förslag kommer när kommunen haft samråd med utrikesdepartementet och Köpenhamn, en kommun där en liknande bojkott redan införts.

Det var alltså ett enigt fullmäktige som vid ett extrainsatt möte i går rev upp bojkotten. Debatten i Reykjavíks rådhus var stundtals hätsk. Där förekom både ursäkter och uppmaningar att avgå. På den ovanligt välbesökta åskådarläktaren syntes både israeliska och palestinska flaggor.

Áslaug María Friðriksdóttir, ledamot för Självständighetspartiet, anklagade majoriteten för "populism av värsta sort". Hon ansåg att det inte var tillräckligt att bara ta tillbaka beslutet. De skador som den veckolånga bojkotten orsakat kommunen skulle enligt henne inte repareras enbart genom en reträtt. Internationellt hävdade hon att Reykjavík nu betraktades som en rasistisk kommun.

Två av hennes partikamrater, Kjartan Magnússon och Júlíus Vífill Ingvarsson, uppmanade borgmästaren Dagur B. Eggertsson att avgå. De hävdade att han inte insett hur mycket kommunen skadats av bojkotten. Därför borde han ta ansvar för misstaget genom att avgå.

En annan självständighetspartist, Halldór Halldórsson, angrep de grunder som beslutet fattats på. Han vände sig dels mot att bojkotten stod i strid med regeringens utrikespolitik, dels mot att den föreföll obegriplig då Ljus framtid i Hafnarfjörður tidigare röstat nej till ett liknande förslag. Han kritiserade också de motstridiga uppgifter som cirkulerat om förberedelserna - där vissa hävdat att förslaget utretts i ett år, medan andra uppgett att det blivit aktuellt först när Björk Vilhelmsdóttir meddelat att hon skulle lämna sin plats i fullmäktige.

Framstegspartisten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir efterlyste en utredning om kommunen på grund av beslutet gjort sig skyldig till skadestånd. Hon ansåg att bojkotten redan fått så stora effekter att det kunde bli aktuellt.

S. Björn Blöndal, ledamot för Ljus framtid, antydde att oppositionen försökte utnyttja majoritetens misstag genom att närmast uppmana företag att rikta skadeståndskrav mot kommunen. Han dömde ut avgångskraven riktade mot Dagur B. Eggertsson som överreaktioner.

Dagur B. Eggertsson själv beklagade på nytt beslutet och sade att det enbart borde ha gällt varor från ockuperade områden. Han hävdade dock att oppositionen inte gick fri från ansvar. Den hade enligt borgmästaren enbart röstat nej till förslaget för att den inte trodde på bojkott som metod. Själva principen - att protestera mot Israels överträdelser mot internationell rätt - hade dock fått beröm.

Argumentationen fick hård kritik från Júlíus Vífill Ingvarsson. Att oppositionen motsatte sig förslaget borde ha varit uppenbart även för Dagur B. Eggertsson eftersom den röstade nej till bojkotten. Borgmästaren svarade att Reykjavík som kommun kommer att fortsätta att kämpa för mänskliga rättigheter även om genomförandet denna gång inte var bra.

Halldór Auðar Svansson, ledamot för Piratpartiet, bad om ursäkt för att han röstat ja till förslaget. Han sade att han utnyttjat sin makt på ett oansvarigt sätt. Han sade även att han inte alls var förberedd på den kritik som snart riktades mot beslutet.

Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir påminde om att förslaget lagts fram som ett sätt att stödja palestiniernas kamp för mänskliga rättigheter. Även om det hade brister sade hon sig under den senaste veckan ha blivit än mer övertygad om vikten av att sätta press på Israel för att få stopp på ockupationen.

Initiativtagaren Björk Vilhelmsdóttir har själv rest till Palestina för att arbeta som volontär. På Facebook kommenterade hon i går kväll fullmäktiges beslut. Hon uppmanade i stället privatpersoner att bojkotta varor från Israel.

Här kan du läsa mer om beslutet att dra tillbaka bojkotten mot israeliska produkter.

Dagens citat

"Detta är en slutgiltig lösning. Denna historia är över."

Coen Gelinck, talesperson för det nederländska finansdepartementet, i RÚV om uppgörelsen mellan den isländska insättningsgarantifonden, Storbritannien och Nederländerna som sätter punkt för Icesave-tvisten - läs mer här.

tisdag 22 september 2015

Israelisk turist dödsstörtade på Svínafellsjökull

En 65-årig israelisk man omkom i söndags eftermiddag när han föll under en vandring vid Svínafellsjökull. Mannen ska ha ramlat från en klippa och fallit åtta meter. Mannen vandrade i området tillsammans med en grupp israeliska turister. Han är den sjunde turisten som mister livet på Island i år.

Svínafellsjökull är en av Islands populäraste platser för isklättring. I söndags eftermiddag omkom en 65-årig israelisk man vid Hafrafell, som ligger mellan Svínafellsjökull och Skaftafellsjökull. Bägge glaciärerna är utloppsglaciärer från Vatnajökull.

Mannen föll åtta meter från en klippa. Hans liv gick inte att rädda. Olycksplatsen var enligt Morgunblaðið bara 300 meter från den parkeringsplats som är utgångspunkt för många vandringar i området.

Hittills i år har sju utländska turister omkommit på Island. Det är enligt Vísir första gången sedan 1998 som antalet utländska dödsoffer överstiger antalet islänningar som omkommit på resande fot i hemlandet. De vanligaste dödsolyckorna är bilolyckor.

Grímsey kan bli utan butik för första gången sedan 1918

För första gången på nästan ett århundrade riskerar invånarna på Grímsey att bli utan livsmedelsbutik. I mitten på oktober stänger Anna María Sigvaldadóttir affären Búðin - och i dagsläget finns det ingen öbo som vill driva den vidare. Utan butik får invånarna sannolikt beställa varor som skeppas med färja tre gånger i veckan.

År 1918 öppnades den första butiken på Grímsey. Innan dess hade öborna fått beställa varor från fastlandet som levererades med båt. Nu kan det systemet vara på väg tillbaka.

De senaste nio åren har Anna María Sigvaldadóttir drivit Búðin, den enda livsmedelsbutiken på ön. Men i mitten på oktober stänger hon för gott. Än så länge finns det ingen som har visat intresse för att driva butiken vidare.

I dag levereras varor till Grímsey med färja från Dalvík tre gånger i veckan. Om Búðin läggs ned är det sannolikt så som öborna kommer att få handla livsmedel. Varorna får då beställas några dagar i förväg, packas på fastlandet och skickas med färjan för att hämtas ut på Grímsey.

Anna María Sigvaldadóttir säger till RÚV att det för Grímsey inte är bra om butiken stängs för gott. Samtidigt är det tufft att driva en affär på en plats där kundunderlaget är så begränsat:
"Detta är inte direkt någon enkel drift när det inte finns fler människor än på Grímsey. ... Det är inte på alla platser i landet där det finns små bebyggelsekärnor som det finns butiker, men vi ligger naturligtvis lite sämre till eftersom vi är på en ö."
Vid årsskiftet hade Grímsey 76 invånare. De senaste åren har befolkningsutvecklingen stabiliserats efter en lång tid av utflyttning till fastlandet. Så sent som 1992 hade ön 122 invånare.

Under sommaren är turismen till Grímsey ett viktigt tillskott för det lokala näringslivet. Men utanför högsäsongen är det få besökare som hittar till den ö som är Islands nordligast befolkade utpost i Atlanten ungefär fyra mil från fastlandet.

Utöver färjetrafiken går det också flyg till Grímsey från Akureyri. Under lågsäsong går det tre flyg i veckan och under sommaren finns det dagliga turer. Flyget används dock sällan för leveranser - även om det händer att öbor beställer pizza som kommer någorlunda varm med kvällsflyget till Grímsey från en restaurang i Akureyri.

Att Búðin riskerar att försvinna är inte det enda hotet som Grímsey står inför. Fiskenäringen - som är öns ryggrad - är skuldsatt och riskerar därför att förlora kvoter. Om fiskekvoter går förlorade minskar också förutsättningarna för näringslivet. Och med färre jobb och sämre samhällsservice blir det svårare att behålla gamla och att locka nya invånare till ön.

Här kan du läsa mer om situationen på Grímsey.

Icesave-tvisten över efter brittisk och nederländsk reträtt

Storbritannien och Nederländerna krävde i domstol den isländska garantifonden på drygt 1 000 miljarder isländska kronor. Men i en uppgörelse får de nöja sig med 20 miljarder. Därmed är den nästan sju år långa tvisten om Landsbankis Icesave-konton till sist över. Och den slutar med ännu en isländsk seger.

När Landsbanki kollapsade hösten 2008 blev verksamheten i Nederländerna och Storbritannien snart ett bekymmer. I den isländska garantifonden, Tryggingarsjóður innstæðueigenda og fjárfesta, fanns nämligen långt ifrån tillräckligt med pengar för att täcka garantibeloppet på 20 887 euro per sparare.

Både Storbritannien och Nederländerna valde att på eget initiativ ersätta inhemska sparare. Därefter försökte de skicka räkningen till Island. Tre gånger röstade alltinget för att staten - och därmed skattebetalarna - skulle bära ansvaret för Icesave. Två gånger fälldes besluten i folkomröstningar, och en gång strandade uppgörelsen på att Island införde avtalsändringar som inte godkändes av Nederländerna och Storbritannien.

Med stöd från EU använde Nederländerna och Storbritannien Icesave-tvisten som ett politiskt vapen. Det var också en metod som fick stöd av de övriga nordiska länderna, däribland Sverige. Utan ett statligt ansvar för den privata bankens skulder blockerade EU låneutbetalningar från Internationella valutafonden till Island.

Storbritannien och Nederländerna motsatte sig hela tiden att det juridiska ansvaret för Icesave skulle prövas i domstol. När Eftas domstol valde att ta upp fallet fick länderna uppbackning av EU. Men Island gick segrande ur prövningen. Domstolen fastslog att den isländska staten inte var skyldig att träda in i en privat banks eller en privat garantifonds ställe. Inte heller hade Island diskriminerat utländska sparare.

Domslutet uppenbarade ett hål i EU:s regelverk. Trots utgången i Eftas domstol hävdade ändå EU att Island alltjämt skulle bära ansvaret för Icesave. Unionen valde dock att skriva om direktivet om insättningsgarantier - men uppgav att dispyten med Island och de brister som avslöjats inte var skälet till ändringarna.

I stället valde Storbritannien och Nederländerna förra året att stämma den isländska garantifonden på totalt drygt 1 000 miljarder isländska kronor. Men tvisten kommer alltså inte att prövas vid Héraðsdómur Reykjavíkur. I stället nöjer sig Storbritannien och Nederländerna med 20 miljarder - en summa som garantifonden hela tiden varit redo att betala ut.

När de isländska storbankerna kollapsade hösten 2008 hade garantifonden tillgångar där Icesaves proportionella andel uppgick till 18,2 miljarder. Med räntor har summan i dag växt till 20 miljarder isländska kronor.

Eftersom Storbritannien och Nederländerna krävde helt andra summor gjorde de aldrig något anspråk på den del av insättningsgarantin som i fonden var öronmärkt för just Icesave. Under tiden som dispyten om insättningsgarantin pågick löpte också tiden ut för att göra anspråk på de pengar som faktiskt fanns i fonden.

Den stämningsansökan som Storbritannien och Nederländerna lämnade in till Héraðsdómur Reykjavíkur var den största i rättens historia. Men att domstolen skulle ge dem rätt föreföll helt osannolikt. I så fall skulle garantifonden för en lång tid framöver enbart betala ut garantisummor som inkommit från dagens banker till gamla fordringar.

Uppenbarligen hade både Storbritannien och Nederländerna begränsad tro på stämningsansökan. Nu nöjer de sig med de 20 miljarder som sedan tidigare finns i garantifonden öronmärkta för just Icesave. Och det är alltså samma summa som under dessa sju år hela tiden varit tillgänglig för dem om Nederländerna och Storbritannien gjort anspråk på dem.

Den höga svansföringen som både britter och nederländare hade vid konfliktens början - där Landsbanki, finansdepartementet och centralbanken terrorstämplades av brittiska myndigheter - har sedan länge försvunnit. Varken EU, Storbritannien eller Nederländerna talade särskilt högt om utfallet i Eftas domstol. Och att de nu helt ger upp de sista förhoppningarna på mer än vad som fanns i garantifonden är en reträtt som hittills inte kommenterats av den nederländska centralbanken eller av den brittiska insättningsgarantifonden.

I ett pressmeddelande skriver garantifonden att den av Seðlabanki Íslands beviljats undantag från de befintliga kapitalkontrollerna för att betala ut garantibeloppet till Nederländerna och Storbritannien. Centralbanken uppger i ett pressmeddelande att britter och nederländare nu fått tillbaka 84,2 procent av de prioriterade fordringarna - som främst består av Icesave-krav - på Landsbankis konkursbo.

Uppgörelsen innebär alltså att Nederländerna och Storbritannien har uttömt alla möjligheter att genom domstol få mer än själva beloppet i garantifonden. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver på Facebook att dispyten därmed äntligen är över och att han gratulerar islänningarna till "en slutseger".

Investeraren Björgólfur Thor Björgólfsson var huvudägare i Landsbanki när banken gick omkull i oktober 2008. I ett blogginlägg skriver han att de uttalanden som han då gjorde om att bankens tillgångar skulle täcka de prioriterade fordringarna har visat sig stämma:
"Spöket är dött och spaden har kastats bort. Jag hoppas att det ostört får vila i sin grav."
Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Dagens citat

"Every year, during the period of Lent before Easter, Icelanders get a daily dose of hymns full of hatred and derision for the Jews, broadcast on Iceland’s public radio station. These hymns were written in the seventeenth century by an Icelandic Christian priest, poet and inciter Hallgrimur Pétturson, many years before the first Jew arrived in Iceland. This ongoing tradition demonstrates how little Iceland has learned from the Holocaust."

Manfred Gerstenfeld skriver i Arutz Sheva om Reykjavíks bojkott av varor från Israel och hävdar att beslutet är ett i raden av antijudiska ställningstaganden - läs mer här.

måndag 21 september 2015

Dokumentär om Islands förlorade grundlag



Nyval, ny regering och ny grundlag har i utlandet ofta tolkats som islänningarnas folkliga resning mot det politiska systemet. Inte sällan glöms det bort att berätta att det faktiskt inte blev någon ny grundlag - och om det blir ännu en folkomröstning om grundlagsfrågan nästa år kommer det att handla om ett urvattnat förslag. Dokumentären Reykjavík Rising skildrar delar av vägen från initiativ till fiasko.

Island lägger 2 miljarder på flyktingar och asylsökande

Över hundra flyktingar väntas få en fristad på Island redan i år. Samtidigt höjer regeringen anslagen till asylsökande och flyktingmottagande till 2 miljarder isländska kronor. Pengarna ska gå både till hjälp på plats och till personer som bosätter sig på Island. De första flyktingarna från striderna i Syrien kommer i december.

Regeringen nästan dubblerar pengarna till flyktingmottagande, asylsökande och hjälp till nödställda. Det beskedet lämnades vid en presskonferens i lördags. I år och nästa år lägger regeringen totalt 2 miljarder isländska kronor på åtgärder som syftar till att minska effekterna av striderna i Syrien.

Exakt hur många kvotflyktingar som kommer att välkomnas är osäkert. Varken i pressmeddelandet eller under presskonferensen ville regeringen nämna några exakta siffror. Det talas dock om drygt hundra personer redan i år - men där ingår också personer som beviljas asyl. Tidigare hade den borgerliga koalitionen bestämt sig för 50 kvotflyktingar på två år.

Pengarna går till tre olika områden. Ett av dem är hjälp på plats i flyktingläger. Här handlar det om mat, läkemedel och sjukvård i samarbete med olika FN-organ och Röda korset. Vidare går pengar till mottagande av flyktingar och asylsökande så att de ska kunna anpassa sig till ett nytt liv på Island. Dessutom får myndigheter som arbetar med asylansökningar ökade anslag för att snabbare kunna fatta beslut. Regeringen räknar med en fortsatt ökning av personer som söker asyl på Island.

Inga nedskärningar genomförs till följd av de höjda anslagen. I stället tas resurserna från det planerade budgetöverskottet.

De första kvotflyktingarna från striderna i Syrien väntas till Island i december. Det blir personer som i dag befinner sig i flyktingläger i Libanon som då får möjlighet att resa till Island.

Hittills har ett trettiotal av Islands 74 kommuner sagt ja till att ta emot flyktingar. Tillsammans med Röda korset och berörda kommuner ska nu regeringen bestämma var flyktingarna ska få sin första bostad i landet. Viktigt i ett sådant beslut är att det finns frivilliga som ställer upp som kontaktpersoner och hjälper de nyanlända in i samhället.

Akureyri var den första kommunen som klubbade ett beslut om att ta emot flyktingar. Socialminister Eygló Harðardóttir kommer att vända sig dit först för att undersöka förutsättningarna.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade under presskonferensen att Island utslaget per invånare kommer att tillhöra de länder som ger mest till nödställda och tar emot flest flyktingar från Syrien. Han beskrev beslutet som en reaktion på en förändrad värld.

Reaktionerna på regeringens förslag var försiktigt positiva från oppositionen. Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, säger till RÚV att det är glädjande att regeringen lägger större resurser på att hjälpa nödställda. Samtidigt efterlyser hon ett större flyktingmottagande:
"Vi kan ta emot fler och vi kan börja direkt."
Piratpartisten Helgi Hrafn Gunnarsson säger till RÚV att han sannolikt kommer att rösta ja till regeringens förslag i alltinget. Ökningen av anslag var större än han trodde att den skulle bli:
"Detta är mycket mer än vad vi nu lägger på dessa saker. ... Men man ska alltid känna sig som man befinner sig i slutscenen av Schindlers list. Man kan alltid rädda fler. Detta är människoliv."
Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, efterlyser ett besked från regeringen om exakt hur många nödställda Island ska ta emot. Själv är hon första undertecknaren av en motion som går ut på att ta emot 500 kvotflyktingar på tre år. Hon säger till RÚV att den humanitära krisen växer dag för dag och att anslagen därför kan behöva ökas redan nästa år.

Hittills i år har 54 personer fått asyl på Island eller fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. 66 personer har fått avslag. Ytterligare 32 personer har avvisats med hänvisning till Dublinkonventionen och 15 asylsökande har fått en fristad i ett annat land. Det visar statistik från inrikesdepartementet.

I slutet på förra veckan hade 196 personer sökt asyl på Island. Det är fler än under hela 2014, som var ett rekordår. I år väntas antalet asylsökande uppgå till 332 personer - vilket nästan är en fördubbling jämfört med förra året.

Den största gruppen asylsökande är albaner med 56 personer. Därefter följer Syrien med 23 personer, Makedonien och Iran med 9 personer var och Kosovo med 8 personer. Personer från Albanien får ytterst sällan asyl på Island.

Här kan du läsa mer om flyktingdebatten.