lördag 31 december 2016

Dagens bonuscitat

"Jag skulle säga att detta är en nyårsrevy för alla, en familjerevy tycker jag. Annars ska man inte säga det. Det vore som satt säga: Nu ska jag berätta ett sjukt roligt skämt."

Jón Gnarr, regissör av den årliga nyårsrevyn Áramótaskaupið som sänds i RÚV i kväll 22.30 (23.30 svensk tid), i Morgunblaðið om arbetet med satirprogrammet.

Nyårsfyrverkeri direkt från Reykjavík

Foto: Harpa
Nyårsaftonens fyrverkerier i Reykjavík direktsänds över nätet även i år. Från Hallgrímskirkja leds sändningarna av Benedikt Valsson. Den som surfar in på Facebook har också möjlighet att ställa frågor till honom under sändningens gång. Tolvslaget på Island inträffar när klockan är 1 på natten i Sverige.

Omkring 20 000 turister befinner sig på Island över jul och nyår. Under eftermiddagen och kvällen kan de besöka någon av de cirka 90 nyårsbrasor som tänds under nyårsafton. Enbart i Reykjavík ordnas tio brasor.

I huvudstadsregionen blir vädret klart och kallt med svaga vindar. Men i nordväst och i nordost blir nyårsvädret betydligt blåsigare.

Nyårsaftonens fyrverkerier i Reykjavík direktsänds över nätet för sjätte året i följd. I år läggs det mer pengar på sändningen än tidigare. Årets direktsändning görs från Hallgrímskirkja med Benedikt Valsson som programledare. Under sändningen finns det möjlighet att ställa frågor till honom.

Direktsändningen från Reykjavík börjar tio minuter före tolvslaget, alltså 00.50 svensk tid.

Det går även att fira in det nya året vid konserthuset Harpa. De senaste dagarna har årtalet 2016 prytt fasaden. När 60 sekunder återstår till 2017 börjar nedräkningen på husets fasad.

Ett givet inslag i det isländska nyårsfirandet är nyårsrevyn Áramótaskaupið som sänds i RÚV klockan 22.30 (23.30 svensk tid).

Den som inte vill följa direktsändningen över Facebook har en mängd andra webbkameror att välja mellan. En som borde ge en fin överblick över fyrverkerierna i Reykjavík hittar du här. Här hittar du en mängd andra webbkameror från hela landet.

Bjarni Benediktsson får ny chans bilda regering


Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson fick i går åter uppdraget att bilda regering. Det första formella mötet med Renässans och Ljus framtid hålls den 2 januari. I den tänkta trepartikoalitionen blir Bjarni Benediktsson själv statsminister. Målet är att regeringsbildningen ska vara klar senast när alltinget återsamlas den 24 januari.

Efter flera dagars informella samtal mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid kallades de tre partiernas ledare till presidentens residens på Bessastaðir. Guðni Th. Jóhannesson träffade först Benedikt Jóhannesson från Renässans och Óttarr Proppé från Ljus framtid. Därefter bjöd han offentligt in Bjarni Benediktsson.

Från både Renässans och Ljus framtid fick Guðni Th. Jóhannesson beskedet att partierna var redo att inleda formella regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet. Inför mötet med presidenten sade Bjarni Benediktsson att det blivit dags att formalisera förhandlingarna mellan de tre partierna.

Bjarni Benediktsson fick i går eftermiddag på nytt uppdraget att bilda regering. Första gången han formellt utsågs till regeringsbildare misslyckades han att ena just Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid.

Enligt Bjarni Benediktsson var det naturligt att försöka komma överens med Renässans och Ljus framtid. Det parlamentariska läget var sådant att det var den enda tänkbara majoriteten.

Ett första förhandlingsmöte hålls den 2 januari. Målet är att regeringen och regeringsförklaringen ska vara klar senast den 24 januari när alltinget återsamlas.

Det finns dock inga garantier för att de tre partierna faktiskt lyckas komma överens. Det ryktas dock att de ska vara nära lösningar för både fiskepolitiken och EU-frågan. De ska även vara eniga när det gäller ökade resurser till sjukvården.

Någon fördelning av ministerposter ska ännu inte ha skett. Bjarni Benediktsson kommer dock att bli ny statsminister. Det uppdraget har både Renässans och Ljus framtid gått med på att öronmärka åt Självständighetspartiet.

En regering bestående av Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid skulle få minsta möjliga majoritet i alltinget med 32 av 63 mandat. Bjarni Benediktsson har tidigare sagt att han helst vill se en bredare majoritet. Den vägen är dock stängd eftersom de två tänkta koalitionspartierna konsekvent säger nej till samarbete med Framstegspartiet.

Under gårdagens presskonferens lät Bjarni Benediktsson mindre bekymrad över den knappa majoriteten. Även om trepartiregeringen blir känslig för avhopp krävs det att de övriga fyra partierna i alltinget går ihop för att kunna fälla den. Och inte heller hos Socialdemokraterna, Piratpartiet eller Gröna vänstern är det många som kan tänka sig att alliera sig med Framstegspartiet.

Trepartiregeringen kan också försöka vinna stöd hos andra partier i viktiga frågor. Det är en linje som i synnerhet Ljus framtid väntas driva. Både Renässans och Ljus framtid har talat om vikten av att återupprätta allmänhetens förtroende för alltinget. En väg dit anses vara breda lösningar i stora frågor.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen och ovan kan du se Bjarni Benediktssons pressträff.

Dagens citat

"Det är mycket sorgligt att detta ska ske. Det får inte glömmas att Davíð Oddsson skänkte folket huset för Orkuveita Reykjavíkurs räkning och vi upplever att det tas ifrån folket."

Bjarni Ingvar Árnason, som driver restaurangen i Perlan i Reykjavík, i Fréttablaðið om att den i kväll stänger för att ge plats åt en souvenirbutik och ett kafé.

fredag 30 december 2016

Dagens bonuscitat

"Historien från 1968 och 1982 och 2008 säger oss att detta dystra scenario kan bli verklighet, men det behöver inte bli det. För att komma i vägen för överhettning och kronans fall behöver kostnaden för de företag som ägnar sig åt turismverksamhet stiga utan att kostnaden för alla andra företag stiger samtidigt. Det är möjligt, men inte genom att låta valutakursen stiga och stiga."

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, skriver i Fréttablaðið att han vill beskatta turistnäringen betydligt hårdare i dag för att undvika en situation där kronans stigande värde förstör för andra branscher.

Grímsey och Árneshreppur utan varuleverans i en vecka



Sedan dagen före julafton har det inte kommit några nya leveranser till de enda butikerna i Árneshreppur och på Grímsey. Om det inte går att landa med flyg i dag får invånarna klara sig utan färskvaror och post över nyår. I Mjóifjörður har det varit omöjligt för prästen att komma till julmässan. I stället fick den hållas över nätet.

Den senaste veckan har flera oväder passerat Island med vindar i stormstyrka och kraftig nederbörd. För några av landets mest isolerade samhällen har det orsakat problem. Vägen till Mjóifjörður snöade igen lagom till julafton. Och till Grímsey och Árneshreppur har det inte varit möjligt att flyga.

Invånarna i kommunen Árneshreppur är vana vid att vara omskurna från omvärlden. Under flera vintermånader plogas den enda vägen till kommunen bara i undantagsfall eller inte alls. Under vinterhalvåret kommer alla leveranser till kooperativet i Norðurfjörður med flyg till Gjögur.

Senaste flyget till Gjögur kom dagen före julafton. Sedan dess har vädret gjort det omöjligt att landa. Jón G. Guðjónsson, bonde i Litla-Ávík i Árneshreppur, säger i RÚV att färskvarorna nu har börjat ta slut i den lilla butiken i Norðurfjörður:
"Detta räcker inte över årsskiftet. Det finns ingen mjölk i kooperativet. ... Nu har flygbolaget Ernir ställt in flyget till Gjögur i dag [torsdag], men försöker att flyga till Gjögur i morgon [fredag] men det ser inte bra ut. Om det går att flyga i morgon är det en veckas post som kommer. Brevbäraren i kommunen säger att det fortfarande saknas julpost till kommuninvånarna, även om det senast kom post dagen före julafton."
Vägen söderut till Drangsnes och Hólmavík - där de närmaste butikerna finns - har dock tidvis varit framkomlig sedan julafton. I det skick som vägen är nu handlar det om cirka två timmars körning i varje riktning.

En liknande situation råder på Grímsey. Varken färjan eller flyget har kunnat trafikera ön sedan dagen före julafton. Även här har färskvaror börjat sina i den enda butiken. Delägaren Harpa Þórey Sigurðardóttir säger till RÚV att öborna är vana vid att leveranser uteblir på grund av vädret:
"Läger är sådant att vi är mjölklösa, gräddlösa och brödlösa. Det saknas naturligtvis mycket men det är ändå ingen som går hungrig. Människor är vana vid detta och har själva ett bra förråd. Detta är naturligtvis svårt ändå, särskilt vid denna tid."
Även på Grímsey är det många som ännu inte har fått försändelser som skulle vara framme till julafton. Däremot har nyårsfyrverkerierna kommit eftersom de levererades ovanligt tidigt.

Vägen till Mjóifjörður på östra Island snöade igen till julafton. Dessutom har vindarna varit mycket hårda. Kyrkoherden Sigurður Rúnar Ragnarsson har därför varken vågat försöka sig på att ta sig till Mjóifjörður med båt eller bil. Inte minst eftersom han skulle ha både organist och kör med sig till mässan.

Lösningen blev en mässa som i går sändes direkt över nätet från kyrkan i Neskaupstaður. I stället för att ta sig till den lilla kyrkan i Brekka kunde invånarna i Mjóifjörður - som är knappt 20 under vinterhalvåret - följa gudstjänsten genom Youtube. Sigurður Rúnar Ragnarsson säger i Morgunblaðið att det rörde sig om ett försök när inga andra alternativ var möjliga:
"Vi tänker försöka vara lite moderna eftersom vädret inte är på vår sida. ... Vi är vana vid att komma till dem [invånarna] och vill naturligtvis fortsätta med det, men detta är ett reservhjul som går att använda om det behövs."
Ovan kan du se den mässa som direktsändes över nätet i går eftermiddag.

Inte troligt med ny regering på Island före årsskiftet



Samtalen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid fortsätter. Men det är inte troligt att de tre partierna hinner komma överens om villkoren för ett regeringssamarbete före nyår. Om de inte lyckas inom de närmaste dagarna är det troligt att president Guðni Th. Jóhannesson agerar för att påskynda processen.

Den avgående statsministern Sigurður Ingi Jóhannsson ser ut att bli den som får hålla morgondagens nyårstal till nationen. Samtalen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid fortsätter, men det är inte troligt att de hinner nå en överenskommelse om en regeringsförklaring så snabbt.

Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson, Renässans Benedikt Jóhannesson och Ljus framtids Óttarr Proppé träffades senast i onsdags. De tre partiledarna har dock täta kontakter där de utbyter förslag och åsikter.

Fiskepolitiken och EU-frågan har pekats ut som två avgörande frågor för ett eventuellt regeringssamarbete. Att de tre partierna står så långt ifrån varandra har gjort att tidigare försök att bilda en koalition misslyckats. Två månader efter valet har kompromissviljan ökat. Men det handlar fortfarande om frågor av en tyngd som skulle kunna fälla ett samarbete.

Óttarr Proppé säger i Morgunblaðið att det inte enbart handlar om att hitta kompromisser i dessa frågor. För Ljus framtid är det nödvändigt att "hela paketet" ska kunna accepteras. Han medger att det inom partiet finns medlemmar som inte anser att en koalition med Självständighetspartiet är det bästa för Ljus framtid:
"Det finns kanske aldrig total enighet om sådana saker, men det är mycket som har försökts under de två månader som har gått sedan valet."
Något beslut om att inleda formella regeringsförhandlingar finns inte. Benedikt Jóhannesson säger i Morgunblaðið att det ännu är för tidigt för ett sådant steg. Inte heller har de tre partierna satt några tidsramar för samtalen:
"Förhoppningsvis kan vi snart nå fram till det läge där vi kan säga om det blir något av detta. Jag har blivit bränd så många gånger i förhandlingar som det inte blivit något av och jag är därför måttfull i min optimism."
Bjarni Benediktsson har inte uttalat sig om samtalens utveckling. I en intervju i Ínn säger han att det varit särskilt svårt att bilda regering eftersom vissa partier uteslutit samarbeten med andra partier. Han hävdar att det hela tiden varit självklart att Självständighetspartiet skulle ingå i regeringen:
"I mitt sinne har det från början stått klart att Självständighetspartiet behövde ingå i denna regering och att vi skulle leda denna regering som valets odiskutabla segrare."
President Guðni Th. Jóhannesson har hela tiden hållits informerad om utvecklingen. Om inga nyheter kommer från trepartiförhandlingarna inom de närmaste dagarna är det troligt att han ingriper.

Han skulle på nytt kunna utse en person som får det formella uppdraget att bilda regering. Men han skulle också kunna ge signaler till partiledarna om att i stället försöka bilda en minoritetsregering som genom en överenskommelse med andra partier inte skulle riskera att falla vid en misstroendeförklaring.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen och ovan kan du se Ínns intervju med Bjarni Benediktsson.

Dagens citat

"Det är med denna precis som med andra grusvägar att det inte finns mycket pengar till underhåll av dem. ... Efter finanskraschen kan man säga att vi har haft fokus på att underhålla vägbeläggning för det blir så dyrt att återskapa den om den går förlorad. Grusvägarna har hamnat efter."

G. Pétur Matthíasson, informationsansvarig vid Vegagerðin, i Morgunblaðið om underhållet av grusvägen runt Vatnsnes och andra grusvägar i landet.

torsdag 29 december 2016

Dagens bonuscitat

"Inte heller turistbranschen tål vilken kurs som helst och då kan det bli en vändning och något av en kraschlandning. Det vill vi naturligtvis sist av allt."

Friðrik Már Baldursson, professor i ekonomi vid Háskólinn í Reykjavík, i RÚV om den starka kronan som hot mot exportindustrin och turistnäringen.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kräver ursäkt från RÚV


RÚV ska be både Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttir om ursäkt. Det kravet framför den tidigare statsministern i en debattartikel i Morgunblaðið. Han hävdar att public service-bolaget gått ihop med utländska intressen för att tvinga bort honom och Framstegspartiet från makten.

I april avgick Sigmundur Davið Gunnlaugsson som statsminister sedan det uppdagats att han varit delägare i hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttirs skatteparadisbolag Wintris Inc. Samtidigt som Island förhandlade med fordringsägare till de kraschade storbankerna hade paret egna fordringar på bankerna värda 523 miljoner isländska kronor.

Avhoppet kom sedan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson satt regeringens framtid på spel. Koalitionspartnern Självständighetspartiet ville regera vidare med Framstegspartiet, men satte som villkor att statsministern skulle avgå. Sedan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i hemlighet vänt sig till presidenten för att be om lov att upplösa parlamentet var förtroendet förbrukat.

Ny statsminister blev Framstegspartiets vice ordförande Sigurður Ingi Jóhannsson. I höstas utmanade och besegrade han Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i kampen om partiledarskapet. Trots partiets sämsta valresultat någonsin i den nordöstra valkretsen kunde dock Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säkra en plats i alltinget.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inte medgett några som helst misstag. I stället har han konsekvent hävdat att han fallit offer för en sammansvärjning ledd av public service-bolaget RÚV. Vissa av RÚV:s journalister ska enligt honom ha konspirerat med utländska kontakter för att gillra en fälla som skulle tvinga bort honom från statsministerposten.

Nu kräver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson en ursäkt från RÚV. Han skriver i Morgunblaðið att både han och Anna Sigurlaug Pálsdóttir utsatts för metoder som är "varken etiska, professionella eller lagliga". I debattartikeln vänder han sig direkt till RÚV-chefen Magnús Geir Þórðarson.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver att inte samtliga anställda hos RÚV står bakom den påstådda konspirationen. I stället ska det röra sig om "en grupp som har starka åsikter om politik och samhällsfrågor i allmänhet och som är obesvärade över att visa det i sitt arbete".

Denna grupp inom RÚV ska enligt den tidigare statsministern bland annat ha vänt sig till SVT:s Uppdrag granskning. Den intervju där han av en SVT-reporter konfronteras med kopplingarna till Wintris Inc. kallar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson "förfalskad" och reportern beskrivs som "ett ökänt råskinn":
"Programmet byggde enligt uppgift från dem som gjorde det på flera månaders förberedelser och dokument som tv-folket fick portionerade av några mystiska människor i utlandet. Frågor som skulle ställas medföljde."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson antyder alltså att reportrarna agerade på uppdrag av för honom okända personer. Han har tidigare hävdat att det funnits ett starkt intresse inom vissa finanskretsar att få bort honom från makten eftersom han tagit strid med hedgefonder som - likt han själv - varit fordringsägare till de kraschade storbankerna.

Vidare kritiserar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson arbetsmetoderna vad gäller själva intervjun. Den gjordes under falska förespeglingar och därefter klipptes den på ett missvisande sätt för att peka ut honom som klandervärd. Dessutom ska uttalanden ha tagits ur sitt sammanhang och svarta filter använts som effekt.

Än en gång upprepar han också påståendena om att han själv och Anna Sigurlaug Pálsdóttir offentliggjort all nödvändig information om Wintris Inc. Trots detta ska angreppen ha fortsatt. Detta visade sig enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson genom punktbevakning mot Framstegspartiet från RÚV:s sida.

Även här ska syftet från public service-bolaget ha varit att påverka den politiska utgången. Det var enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte nog med att han tvingades bort från uppdraget som statsminister. Han skulle även tvingas bort från ordförandeposten i partiet.

Men någon ursäkt blir det inte. RÚV-journalisten Aðalsteinn Kjartansson skriver på Facebook att debattartikeln kan bemötas på samma sätt som tidigare utspel från den tidigare statsministern. Han listar en lång rad frågor om Wintris Inc. som ännu inte besvarats - till exempel vilka bolagets tillgångar är och om och i så fall hur han deklarerat sitt innehav i bolaget.

Vidare undrar Aðalsteinn Kjartansson varför Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte anmält programmet till journalistförbundet Blaðamennafélag Íslands etiska nämnd eller om han föredrar "att skriva artiklar på bloggen eller i Morgunblaðið där han utan att störas kan spela offrets roll".

Inte heller RÚV-chefen Magnús Geir Þórðarson ser några skäl att be om ursäkt. Rapporteringen om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kopplingar till skatteparadisbolag har varit befogad. Han uppmanar i ett blogginlägg honom att vända sig till den etiska nämnden om han anser sig orättvist behandlad:
"Jag och nyhetschefen har flera gånger under det senaste året undersökt denna sak och resultatet är alltid detsamma: sakens nyhetsvärde är odiskutabelt och den berör allmänheten i landet. Den information som framkom i det aktuella programmet står fast och har inte vederlagts. Genom den aktuella rapporteringen utförde RÚV sin uppgift och skyldigheter. Därför finns det ingen anledning till någon ursäkt från RÚV på grund av saken."
Vidare skriver Magnús Geir Þórðarson att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vid upprepade tillfällen både före och efter programmet sändes haft möjligheter att ge sin syn på saken. RÚV har också rapporterat om hans kritik mot programmet.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och RÚV.

Fiskepolitiken och EU-frågan nycklar till ny regering

Renässans och Ljus framtid väntar nu på svar från Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet om kompromissförslag som lagts de senaste dagarna. Det handlar om lösningar på hur de tre partierna skulle kunna hantera fiskepolitiken, EU-frågan och grundlagsändringar. De ska dessutom ha diskuterat formuleringar i en regeringsförklaring.

I dag är det två månader sedan som islänningarna gick till val och för första gången röstade in sju partier i alltinget. Någon ny regering finns ännu inte. Det gör den pågående regeringskrisen till den femte längsta i landets historia. Än så länge är det dock långt kvar till rekordet på 117 dagar från 1947.

I tisdags återupptogs de informella förhandlingarna mellan Självständighetspartiet, Ljus framtid och Renässans. Det ryktas att partiledarna den här gången ska vara redo att göra mer långtgående kompromisser. Inte minst Självständighetspartiet vill inte riskera att på nytt hamna i opposition.

Partiledarna Bjarni Benediktsson, Benedikt Jóhannesson och Óttarr Proppé ska ha träffats flera gånger de senaste dagarna. Både Renässans och Ljus framtids alltingsgrupper höll möten under gårdagen.

Benedikt Jóhannesson och Óttarr Proppé ska enligt Vísir ha presenterat flera kompromissförslag för Bjarni Benediktsson. Dessa förslag ska ännu inte ha besvarats av Självständighetspartiet. Förslagen gäller de områden där partierna hittills har misslyckats att komma överens - nämligen fiskekvotsystemet, EU-frågan och grundlagsfrågan.

Enligt RÚV ska partierna vara närmare en kompromiss när det gäller fisket än när det gäller EU. Under gårdagen ska partiledarna dessutom ha diskuterat hur en regeringsförklaring skulle kunna formuleras på dessa nyckelpunkter.

Sett till partiprogrammen är avstånden mellan partierna långt. Självständighetspartiet vill inte på något sätt förändra fiskekvotsystemet medan Renässans och Ljus framtid på sikt vill återkalla samtliga kvoter för att auktionera ut dem. En tänkbar utväg är samma lösning som tillämpats på Färöarna, där mindre kvoter auktioneras ut på prov.

Både Renässans och Ljus framtid förespråkar ett isländskt EU-medlemskap. Vägen dit ska enligt partierna gå först genom en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om villkoren för inträde. Om det blir ett ja där blir det en ny folkomröstning om själva medlemskapet.

Självständighetspartiet utlovade inför valet 2013 en folkomröstning om förhandlingarnas framtid, men valde sedan att ihop med Framstegspartiet svika det löftet. Att Självständighetspartiet i dag skulle ställa sig bakom ett regeringsförslag om en folkomröstning förefaller otänkbart. Däremot skulle ett sådant förslag kunna läggas fram av enskilda ledamöter från Renässans och Ljus framtid.

Inte heller vill Självständighetspartiet genomföra några genomgripande förändringar av grundlagen. Detta bekymmer är dock av lägre grad än fisket och EU-frågan. Renässans förespråkar inte heller några stora förändringar. Ljus framtid vill se en ny grundlag som utgår från det förslag som togs fram av grundlagsrådet, men det är långt ifrån den viktigaste frågan för partiet.

Om partierna kommer överens om dessa nyckelfrågor kan ett besked om en ny regering och en regeringsförklaring komma snabbt. I dagsläget är det dock ännu ingen som formellt fått uppdraget av president Guðni Th. Jóhannesson att bilda regering.

Inget av de övriga partierna - Gröna vänstern, Piratpartiet, Framstegspartiet och Socialdemokraterna - är i dagsläget inblandade i några förhandlingar.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Vi anser att det är mycket viktigt att människor börjar att tro att turismen har kommit för att stanna och därför behöver vi ta hänsyn till den vad gäller penningpolitiken. ... Jag efterfrågar förutsägbarhet. Den är ytterst nödvändig. ... När priserna förändras snabbt och mycket på kort tid så är naturligtvis människor snabba till att resa någon annanstans."

Helga Árnadóttir, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, säger till RÚV att den dyra isländska kronan skadar konkurrenskraften och att myndigheterna borde ta hänsyn till turismen när penningpolitiken utformas.

onsdag 28 december 2016

Dagens bonuscitat

"Jo, som läget är i dag är det ofrånkomligt. Vi vet inget annat. Ingen har meddelat oss något annat."

Benedikt Sigurðsson, assistent till statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson, säger i Morgunblaðið att den avgående statsministern sannolikt blir den som får hålla det traditionella talet till medborgarna på nyårsafton eftersom någon efterträdare inte finns i dagsläget - läs mer här.

Uppskjutet bygge av Hús íslenskra fræða kostar miljoner

Snart fyra år efter att Katrín Jakobsdóttir satte spaden i marken har inget hänt med bygget av Hús íslenskra fræða. Det betyder att unika isländska handskrifter fortfarande saknar hem. Inte heller i budgeten för 2017 finns några pengar till bygget. Däremot får skattebetalarna stå för notan på 120 miljoner isländska kronor till Jáverk som skulle ha utfört arbetet.

Det var våren 2012 som den rödgröna regeringen tog beslutet om bygget av Hús íslenskra fræða. Fastigheten på 6 500 kvadratmeter tillhör Háskóli Íslands i Reykjavík. Det vinnande förslaget var en byggnad med tre våningar och källare.

Hús íslenskra fræða skulle bli universitetets hjärta när det gäller all undervisning i isländska. Förutom lokaler för undervisning, bibliotek med mera skulle huset ge plats åt en utställning med unika isländska handskrifter.

Handskrifterna har i princip varit hemlösa sedan hösten 2013 då de flyttades från Þjóðmenningarhúsið. Skälet till flytten var att Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, som förvaltar skrifterna, inte längre ansåg att säkerheten var tillräcklig. Nattvakten skulle nämligen dras in från Þjóðmenningarhúsið.

Några få handskrifter visas på det kommunala museet Landnámssýningin i Reykjavík. Men de flesta förvaras vid Háskóli Íslands och plockas bara fram vid särskilda tillfällen. Allmänheten har i dagsläget ingen möjlighet att se dem.

Hús íslenskra fræða skulle även bli nytt hem åt Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. För ett drygt år sedan sade föreståndaren professor Guðrún Nordal till RÚV att det var beklagligt att det ingenstans fanns en ordentlig utställning med de unika medeltida handskrifterna:
"Detta är som att komma till Aten och inte kunna se Akropolis. ... Detta är en skam."
I mars 2013 - tio månader efter att beslutet klubbats - satte dåvarande kulturministern Katrín Jakobsdóttir spaden i marken. Regeringen hade då öronmärkt 800 miljoner isländska kronor för den första etappen av bygget.

Tanken var att bygget skulle komma i gång sommaren 2013. Men den borgerliga valsegern kom emellan planerna. De rödgröna avsåg att finansiera bygget genom en höjd fångstavgift för fiskekvotsägare. Att riva upp detta beslut var en av de första sakerna som högerkoalitionen gjorde efter att ha tagit över makten. Därmed stod bygget utan finansiering.

Sedan dess har Hús íslenskra fræða bara varit en håla i marken. Lite på samma sätt som det under lång tid avstannade bygget av konsert- och kongresshuset Harpa kom att symbolisera krisen har denna håla i marken kommit att påminna om att löften från politiker inte alltid infrias.

Tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson föreslog våren 2015 att regeringen skulle skjuta till pengar till bygget så att det skulle kunna stå klart 2018. Invigningen av Hús íslenskra fræða skulle då bli en del i hundraårsfirandet av Islands suveränitet från Danmark.

Regeringen kunde dock inte enas om förslaget. Även den här gången blev Hús íslenskra fræða utan pengar. Ändå hade dåvarande kulturministern Illugi Gunnarsson lovat att bygget skulle påbörjas.

I den ekonomiska planen fram till 2021 är det tänkt att 3,7 miljarder isländska kronor ska öronmärkas för bygget. Under nästa år blir det dock inte en enda krona. Det betyder att det enligt budgeten inte blir någon byggstart under 2017.

Att byggstarten uteblir innebär dock inte att skattebetalarna inte behöver bekosta projektet. I budgeten för nästa år får Jáverk, som skulle utföra bygget, 120 miljoner isländska kronor i ersättning. Summan är en kompensation för kostnader som företaget haft i förberedelsefasen.

Notan för Hús íslenskra fræða har alltså ökat med 120 miljoner - trots att inte ett enda nytt spadtag kommer att tas för pengarna.

Bjarni Benediktsson i nya samtal om trepartiregering

Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson återupptog i går samtalen med Renässans och Ljus framtid. Än så länge är ett besked om ett eventuellt regeringssamarbete långt borta. Inga av de övriga fyra partierna i alltinget medverkar just nu i några överläggningar. Det enda regeringsalternativet som är aktuellt just nu är en trepartikoalition under Bjarni Benediktssons ledning.

Sedan alltinget tog julledigt den 22 december har inga nya överläggningar i regeringsfrågan hållits. Men i går återupptog Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson kontakterna med Renässans Benedikt Jóhannesson och Ljus framtids Óttarr Proppé.

En koalition mellan de tre partierna är i nuläget det enda alternativet för en majoritetsregering som förefaller sannolikt. Inget av de fyra övriga partierna i alltinget - Piratpartiet, Framstegspartiet, Gröna vänstern och Socialdemokraterna - deltar under veckan i några samtal om att bilda regering.

Än så länge handlar det om informella samtal mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Om de tre partierna skulle finna lösningar på de svåraste stridsfrågorna - som en reformering av fiskekvotsystemet och jordbrukspolitiken samt en folkomröstning om återupptagna EU-förhandlingar - skulle sannolikt resten av arbetet kunna gå ganska snabbt.

Men utan kompromisser i dessa kärnfrågor kommer överläggningarna så småningom att stranda. I så fall sjunker oddsen dramatiskt för en minoritetsregering bestående av Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Den avgående regeringen består av tio ministrar. Det är troligt att nästa regering utökas med en ministerpost. Högerkoalitionens hantering av turismfrågorna har varit allt annat än lyckad. Regeringen lyckades aldrig få något helhetsgrepp om den växande näringsgrenen.

Flera partier har argumenterat för att bryta ut turismen från näringsdepartementet och para ihop portföljen med ansvar för kommunikationer och infrastruktur. Det är politiska områden som ofta går hand i hand men som under förra mandatperioden inte alls gått i takt.

Med elva ministrar i regeringen är det troligt att Självständighetspartiet får sex statsråd, Renässans tre och Ljus framtid två.

Att Bjarni Benediktsson blir statsminister är givet. Att vice ordföranden Ólöf Nordal också får en ministerpost är lika givet. Troligen får hon fortsätta som inrikesminister. Även Guðlaugur Þór Þórðarson kan räkna med en ministerpost - mest sannolika förefaller uppdragen som välfärds- eller utrikesminister. Haraldur Benediktsson är en stark kandidat till posten som fiske- och jordbruksminister.

En annan av Självständighetspartiets ministerkandidater är avgående välfärdsministern Kristján Þór Júlíusson. Trots att sjukvården varit en ständig stridsfråga har han själv lyckats undvika den värsta kritikstormen. Han är också en politiker som är respekterad utanför de egna leden samtidigt som han är något av en veteran i alltinget. Det gör att han förmodligen är en ännu starkare kandidat till uppdraget som talman.

Av de två återstående ministerposterna måste minst en gå till en kvinna. Här är det svårare att gissa vem eller vilka som är aktuella. Ólöf Nordal var den enda kvinnan som toppade någon av Självständighetspartiets listor.

Både Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Bryndís Haraldsdóttir var tvåa i sina valkretsar. Talar emot Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir gör att hon är ny i alltinget - och frågan är om Bjarni Benediktsson skulle våga släppa fram en 25-årig minister. Ändå förefaller hon vara en starkare kandidat än Bryndís Haraldsdóttir som i princip kvoterades in på andra platsen.

Om Bjarni Benediktsson tittar längre ned på listorna finns erfarna namn som Unnur Brá Konráðsdóttir och Birgir Ármannsson. Han kan också få svårt att runda Páll Magnússon, som toppade Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen.

Renässans Benedikt Jóhannesson skulle vara mer än nöjd med att ta sig an uppdraget som finansminister. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir har redan mångårig ministererfarenhet och är tänkbar på flera poster - som utrikesminister, näringsminister och turismminister. Renässans tredje statsråd blir sannolikt Þorsteinn Víglundsson eller Hanna Katrín Friðriksson.

Det troligaste scenariot för Ljus framtid är att de får departement som traditionellt inte betraktas som de tyngsta, men som ligger nära partiets hjärtefrågor. Óttarr Proppé är den mest sannolika kandidaten till uppdraget som kultur- och utbildningsminister medan Björt Ólafsdóttir är en högst tänkbar ny miljöminister.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

Foto: Riksdagen
"Vi som följde fotbolls EM och Islands framgångar kan för alltid göra vulkanen var den än sker någonstans, med stolthet, glädje och fotbollsentusiasm gör jag vulkanen oavsett om det sker i Stockholm eller Sydafrika eller på Island."

Håkan Juholt, tidigare partiledare för Socialdemokraterna, i Expressen om att han pekas ut som Sveriges nästa ambassadör på Island.

tisdag 27 december 2016

Dagens bonuscitat

"Sure, I admit it, I’m a sucker for sea and mountains, but Reykjavik offers an Arctic take on Rio’s tropical formula. And it’s no less captivating for it: a backdrop of snow-streaked, skulking black peaks and unforgivingly frigid-looking North Atlantic is dramatic enough, but add the colour pops of the capital’s painted rainbow of rooftops and it’s a damn work of art. As if all that weren’t enough, the snappily monikered Hallgrímskirkja church is a must-stop for photographers – designed in 1937 to resemble the rock formations that are left when lava cools, it looks more like some sort of alien cathedral ripped from the set of Star Wars."

Laura Chubb rankar i The Independent Reykjavík som en av världens vackraste städer.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill ha RÚV-granskning



Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill se en oberoende granskning av RÚV:s rapportering om honom själv och om Framstegspartiet. Den tidigare partiledaren och statsministern fortsätter att hävda att public service-bolaget bedriver en kampanj mot honom och partiet. Idén kommer från före detta justitieministern Björn Bjarnason.

Det dröjde inte länge efter valet 2013 som dåvarande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hamnade i konflikt med flera isländska medier. Han ansåg att rapporteringen om Framstegspartiet var missvisande och att partiet särbehandlades på ett negativt sätt. Flera intervjuer med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson påminde snarare om direktsända gräl.

I centrum för missnöjet stod public service-bolaget RÚV. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var långt ifrån ensam inom Framstegspartiet att ogilla RÚV:s bevakning. Två partikamrater som på olika sätt tog direkt ställning mot RÚV var dåvarande utrikesministern Gunnar Bragi Sveinsson och finansnämndens ordförande Vigdís Hauksdóttir.

När RÚV i våras konfronterade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om hans roll som delägare av skatteparadisbolaget Wintris Inc. eskalerade missnöjet med RÚV till orkanstyrka. Det fick ny kraft i samband med Framstegspartiets hundraårsjubileum när han fick frågor om sin frånvaro i alltinget.

På nytt hävdade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att RÚV bedrev en kampanj riktad mot honom och partiet. Dessutom har han indirekt beskyllt RÚV för att ha fått honom avsatt både som statsminister och partiledare.

Relationen mellan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och RÚV är så besvärande att det bör genomföras en oberoende granskning av public service-bolagets rapportering. Det anser Björn Bjarnason, självständighetspartist och tidigare justitieminister. Han skriver i ett blogginlägg att granskningen bör ledas av någon som bägge parter kan godkänna:
"Denna konflikt mellan Sigmundur Davíð och nyhetsredaktionen är svår både för honom och för nyhetsredaktionen. Det är allt annat än behagligt för lyssnare att bli vittne till dessa ständiga strider. Å nyhetsredaktionens vägnar borde det genomföras en granskning av rapporteringen av nyheter om Sigmundur Davíð. En expert som bägge parter har förtroende för borde kallas in för att undersöka saken och publicera en rapport om den."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till Eyjan att han är positiv till förslaget. Han anser att RÚV närmast har oinskränkt makt att styra medborgarnas bild av politiker och partier:
"Jag förklarar mig redo att få en oberoende part att granska dessa frågor. Detta handlar faktiskt om mer än mig och Framstegspartiet. Det är inte bra att människor, institutioner, intresseorganisationer och företag riskerar att en så mäktig institution som RÚV tar ställning mot vederbörande som inte har något att sätta emot. RÚV har inte bara tagit position som åklagare, utredare, domare och bödel. I förlängningen är de också manusförfattare, regissör och huvudrollsinnehavare."
RÚV har ännu inte reagerat på utspelet. Däremot gick redaktionen för programmet Kastljós nyligen till motangrepp mot Vigdís Hauksdóttir.

Bakgrunden till den senaste dispyten mellan Vigdís Hauksdóttir och RÚV var ett inslag om äggproducenten Brúnegg. Kastljós kunde avslöja att Brúnegg i många år bluffat kunderna genom att sälja ägg som miljövänliga. I själva verket hade företaget gång på gång fått allvarliga anmärkningar vid inspektioner.

Klagomålen på Brúnegg var många. Många hönor var undernärda och fåglarna hade alldeles för små utrymmen. Golven var blöta, luften undermålig och döda och skadade fåglar blev liggande. Trots upprepade anmärkningar förbättrades inte situationen.

Flera veterinärer ville offentliggöra bristerna men fick nej av Matvælastofnuns ledning. Myndigheten tvekade eftersom den i ett tidigare fall - när den gick ut med att ett företag sålde köttpaj som inte innehöll ens spår av kött - fällts för att inte ha följt proportionalitetsprincipen.

Facebook gick Vigdís Hauksdóttir till angrepp mot RÚV. Hon hävdade att public service-bolagets motiv var att förstöra för det isländska lantbruket. Vidare ansåg hon att RÚV hade politiska motiv och antydde att bilderna från Brúnegg skulle vara förfalskade.

Redaktionen för Kastljós svarade på Facebook genom att kräva att Vigdís Hauksdóttir skulle ta tillbaka sina felaktiga anklagelser. Någon ursäkt kom inte. I stället undrade Vigdís Hauksdóttir i ett nytt inlägg om det var RÚV:s uppgift att "hänga på allmänhetens Facebooksidor".

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och RÚV och ovan kan du se Kastljós program om Brúnegg.

Guðni Th. Jóhannesson: Nyval till alltinget vore nederlag

Att ge upp hoppet om att bilda regering och utlysa nyval vore ett nederlag. Dessutom finns det inga garantier för att ett nyval skulle ändra förutsättningarna. Det anser president Guðni Th. Jóhannesson. I veckan väntas Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid återuppta informella förhandlingar om en trepartikoalition.

Det har nu gått snart två månader sedan valet till alltinget. Tre av sju partier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Piratpartiet - har utan att lyckas fått i uppdrag av president Guðni Th. Jóhannesson att bilda regering.

Allt fler har börjat tala om nyval till våren som en tänkbar lösning på regeringskrisen. Det har nämnts både av Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson sade före jul att en minoritetsregering borde ta över om ingen kunnat samla en majoritet till årsskiftet.

Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid har förhandlat både officiellt och inofficiellt. Ljus framtids ledare Óttarr Proppé säger till Morgunblaðið att han räknar med att överläggningarna återupptas i veckan. Renässans ledare Benedikt Jóhannesson säger dock till Vísir att det inte beslutats om några samtal.

Renässans och Ljus framtid har hittills agerat enigt under alla förhandlingar. Därmed har partierna lyckats utestänga Framstegspartiet från att delta i förhandlingarna med Självständighetspartiet. Till skillnad från Bjarni Benediktsson kan varken Benedikt Jóhannesson eller Óttarr Proppé tänka sig att regera ihop med Framstegspartiet.

Guðni Th. Jóhannesson har inte utsett någon ny regeringsbildare sedan Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir avsade sig uppdraget. Han har i stället i samtal med partiledarna uppmanat dem att ta ansvar för det parlamentariska läget och hitta en fungerande regeringskonstellation.

Inledningsvis var Guðni Th. Jóhannesson negativt inställd till en minoritetsregering. På senare tid har han börjat öppna för ett minoritetsstyre. Han säger till Fréttablaðið att han heller inte utesluter nyval, men att han inte ser positivt på idén:
"Jag skulle tro att det på alla sätt först försöktes bilda en regering på grund av det ting som nu sitter. Enligt min mening kan val inte uteslutas, men som läget är nu innebär det ett visst nederlag. Vad händer om det går dåligt även vid nästa val?"
Beslutet att låta alltinget koncentrera sig på budgeten för 2017 och inte utse någon ny regeringsbildare direkt efter Birgitta Jónsdóttir var enligt Guðni Th. Jóhannesson lyckat. Han säger till RÚV att han inom kort väntar sig nyheter i regeringsfrågan:
"Jag skulle bli negativt överraskad om inte sakerna hade klarnat direkt efter jul och kanske så att en ny regering tar vid före årsskiftet, men det är ingen panik om inte det har skett."
Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Vi har till exempel särskilda nyårsturer där vi låter turisten följa hur vi islänningar firar nyår. Vi åker till en brasa och följer fyrverkerier med mera för att de ska kunna leva sig in i våra nyårstraditioner. ... Det har bokats fyra gånger mer på vår nyårstur nu än förra året."

Þór­dís Lóa Þór­halls­dótt­ir, vd för researrangören Gray Line Iceland, i Morgunblaðið om det ökande utbudet av utflykter under nyårshelgen.

måndag 26 december 2016

Dagens bonuscitat

"Det var bara vansinnigt väder som det alltid är under julen, regn och orkan. I denna maskin från Flugfélag Íslands som vi kom med bröt det ut bränder i två motorer på väg från Berlin. Så var det. Det var ingen trevlig resa. ... Den 2 januari hade det ordnats arbete åt oss och min arbetsledare eller direktören hade ordnat ett rum åt mig. ... Det var språket som var svårast men efter två år gick det ganska bra. Jag gick en utbildning på kvällstid och så var det över. Jag tyckte att jag lärde mig mer på arbetsplatsen och av folk än i skolan."

Mikael Þórðarson, en av de 52 ungerska flyktingar som kom till Island på julafton 1956, i RÚV om sina första upplevelser i det nya hemlandet.

Iceland Express i konkurs med miljardskuld

Iceland Express går i konkurs med krav från fordringsägare på drygt 1,3 miljarder isländska kronor. I lågprisbolagets konkursbo fanns tillgångar på bara 109 miljoner. Den största fordringsägaren var tjeckiska CSA Airlines som hyrde ut flygplan till Iceland Express. Bolagets konkurs är den femte i branschen för investeraren Pálmi Haraldsson.

I februari 2003 lyfte för första gången Iceland Express från Keflavík mot London och Köpenhamn. Med åren ökade linjeutbudet. Målet var att utmana Icelandairs dominans på sträckorna genom lägre priser.

Efter flera ägarskiften hamnade Iceland Express under investeraren Pálmi Haraldssons kontroll. Han har tidigare varit inblandad i fyra flygbolagskonkurser: Astraeus, Sterling, Maersk och Fly Me. Iceland Express blir den femte flygbolagskonkursen för Pálmi Haraldsson - även om bolaget formellt räknades som en resebyrå eftersom Iceland Express inte ägde några flygplan.

Iceland Express lyckades med målet att pressa biljettpriserna på de linjer som även trafikerades av Icelandair. Däremot hade bolaget ständiga problem med lönsamheten. Dessutom svärtades varumärket rejält med klagomål på stora förseningar och bristande kundservice.

På samma sätt som Icelandair försökte Iceland Express använda Keflavík som nav för trafik mellan Europa och Nordamerika. Denna satsning skulle i hög grad bidra till bolagets undergång. Trafiken drogs ofta med enorma förseningar och missnöjet från kunderna var utbrett. Samtidigt växte förlusterna.

I november 2012 köpte Wow Air stora delar av verksamheten. Fordringarna lämnades kvar i Iceland Express.

Konkursen avslutades enligt Lögbirtingablað den 9 december i år. Fordringsägarnas krav uppgick till 1,323 miljarder isländska kronor. I konkursboet fanns tillgångar på 109 miljoner.

Den största fordringsägaren var tjeckiska CSA Airlines, det bolag som hyrde ut flygplan till Iceland Express. En annan stor post var obetalda flygplatsavgifter.

Här kan du läsa mer om Iceland Express konkurs.

Kontinentalsprickan drar isär Island 2 centimeter

Varje år dras Island isär med två centimeter. Sedan länge har den nordamerikanska kontinentalplattan rört sig 1 centimeter om året och den eurasiska lika mycket i motsatt riktning. Men vid sällsynta tillfällen inträffar förskjutningar på upp till 60 centimeter. Det visar mätningar som Landmælingar Íslands gjorde i somras, skriver Morgunblaðið.

På flera platser på Island går det att se sprickan mellan kontinentalplattorna. Vid Þingvellir och på Reykjanes utgör den dessutom en turistattraktion.

Sedan länge glider Island isär med två centimeter om året. Den nordamerikanska kontinentalplattan - som ligger under västra Island - rör sig en centimeter västerut och den eurasiska kontinentalplattan - som ligger under östra Island - flyttar sig en centimeter österut.

Så ser det ut fortfarande. Det visar mätningar som Landmælingar Íslands genomförde under sommaren.

På vissa platser var förskjutningarna betydligt större än så. I maj 2008 inträffade ett jordskalv med en magnitud på 6,3. Skalvet hade sitt epicentrum nära Selfoss och Hveragerði på södra Island. Jordskalvet var så kraftigt att det orsakade en förskjutning på 40 centimeter.

Under det halvårslånga vulkanutbrottet i Bárðarbunga - där den jordskalvssvärm som föregick det började i augusti 2014 - inträffade tiotusentals skalv. Det handlade om det största lavautbrottet på över 200 år. Vid närliggande Kverkfjöll var förskjutningen hela 60 centimeter, berättar Morgunblaðið.

Dagens citat

"Det är turisterna som betalar enstaka avgifter och vi, precis som andra, subventionerar badhusens drift. Därför anses det naturligt att försöka få in avgifter från turister. ... Detta är jämförbart med jämförbara tjänster i länderna omkring oss. Där är det lokalbefolkningen som köper rabattkorten och har nytta av dem."

Steinþór Ein­ars­son vid Reykjavíks kommun i Morgunblaðið om den prishöjning på badhusen som är främst riktad mot turister - läs mer här.

söndag 25 december 2016

Dagens bonuscitat

"Prisnivån på restauranger och barer i Reykjavík är hemsk. Vi hade helt enkelt gått i konkurs om vi inte hade behärskat oss. Det är tråkigt att ha behövt göra det."

Sarah Bellew, turist från Storbritannien, i Fréttablaðið om priserna på Island.

Regeringen får möjlighet att köpa Jökulsárlón

Regeringen får möjlighet att köpa fastigheten Fell där delar av Jökulsárlón ingår. Beslutet klubbades under budgetarbetet. Fristen för att utnyttja statens förköpsrätt upphör den 10 januari nästa år. Frågan är nu hur ett köp ska kunna bestämmas. I dagsläget har regeringen ett svagt mandat och alltinget återsamlas inte förrän den 28 januari.

Efter en mångårig konflikt mellan markägarna såldes fastigheten Fell nyligen på auktion. Köpare var bolaget Fögrusalir, ett dotterbolag till investeringsbolaget Thule Investments. Priset blev 1,52 miljarder isländska kronor.

Skälet till att fastigheten är så attraktiv är att den innefattar delar av glaciärlagunen Jökulsárlón. Till Fell hör dessutom lagunens östra strand - och det är i nuläget den enda platsen där det är tillåtet att bygga nytt.

I år väntas omkring 500 000 personer besöka Jökulsárlón. Under högsäsong är kapaciteten vad gäller parkeringsplatser, toaletter och matservering inte i närheten av att räcka till för alla turister. Kommunen har sedan länge försökt få de tidigare markägarna att komma överens om att bygga ut enligt den detaljplan som finns.

Till och med den 10 januari nästa år har staten förköpsrätt. I en tilläggsproposition till budgeten gav alltinget regeringen möjlighet att utnyttja förköpsrätten.

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson har uttalat sig positivt om ett köp. Han anser att marken bör vara i statlig ägo och att Fell bör ingå i nationalparken Vatnajökull.

Eftersom någon ny regering inte har kunnat bildas sedan valet för snart två månader sedan fungerar Sigurður Ingi Jóhannsson alltjämt som statsminister. Hans mandat är dock svagt eftersom den avgående regeringen förlorat sin majoritet.

Den mest sannolika statsministerkandidaten är Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson. Han har inte uttalat sig just om Fell, men partiet stod bakom beslutet att göra det möjligt att utnyttja förköpsrätten. Troligast är dock att Sigurður Ingi Jóhannsson alltjämt är statsminister när fristen löper ut.

Beslutet att öppna för statligt ägande av Fell välkomnades i ett utlåtande av Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir. Om det faktiskt blir någon affär återstår att se.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Fell.

Varmrökt lammkött på två av tre tallrikar på juldagen

Varmrökt lammkött, hangikjöt, serveras på juldagen till huvudrätt för två av tre islänningar. Det rökta lammet minskar i popularitet jämfört med förra julen, men ingen annan varmrätt är lika etablerad under helgen. Det är framför allt pensionärer bosatta på landsbygden som håller liv i traditionen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

På Island är hangikjöt intimt förknippat med juldagen. Länge har det varmrökta lammet varit ett givet inslag i julfirandet hos en majoritet av hushållen. Så är det även i år.

I dag äter 67,9 procent av islänningarna hangikjöt till huvudrätt. Det är en nedgång med 4,1 procentenheter jämfört med förra året. Det är också första gången sedan 2010 - då MMR började ställa frågor om matvanorna under julhelgen - som andelen för hangikjöt sjunker under 70 procent.

Kassler är vanligast på julafton, men minskar i popularitet. I stället ökar antalet islänningar som serverar kassler på juldagen. I dag är det 9,8 procent som föredrar kassler, en uppgång med 2,5 procentenheter.

Kalkon ökar med 1,5 procentenheter till 4,4 procent och annat lammkött ökar med 1,1 procentenheter till 4,3 procent. Kategorin övrigt minskar 1,1 procentenheter till 13,5 procent.

Traditionen med hangikjöt är starkast bland pensionärer på landsbygden. Den är betydligt svagare bland unga islänningar bosatta i huvudstadsregionen. Unga och höginkomsttagare är de grupper som oftast väljer något annat.

Här kan du läsa mer om mattraditioner på juldagen.

Dagens citat

"I see myself as someone who builds bridges between the human things we do every day, and technology. ... So when the laptop came, it meant I didn’t need a studio any more. I hate them anyway – they don’t have windows and they are really expensive – but now I can write my music wherever. ... For a woman, I think it is really empowering because I don’t need the whole patriarchy of the studio and that whole universe to make my music. Instead of doing a small proportion of it myself, I could go all the way up to doing 90% of it myself."

Björk i The Guardian om hur hon arbetar i studion.

lördag 24 december 2016

Dagens bonuscitat



"Jag fick tillsammans med min mamma medborgarskap på detta sätt för ungefär nitton och ett halvt år sedan. Det var en ledamot här i salen som deltog i detta beslut. Jag tackar den högt ärade talmannen för det. Han har det tveklöst färskt i minnet. Jag hoppas att han inte ångrar sitt beslut allt för mycket."

Pawel Bartoszek, alltingsledamot för Renässans, vände sig skämtsamt till talmannen Steingrímur J. Sigfússon i samband med omröstningen i alltinget den 22 december om förslaget att ge 31 personer rätt till medborgarskap.

Gentle Giants i Húsavík döms - för många ombord valsafari

Med upp till 22 passagerare ombord seglade Gentle Giants ut på valskådning från hamnen i Húsavík. Men båten Amma Sigga hade bara tillstånd för tolv personer. Nu döms fyra anställda - varav en är vd för Gentle Giants - till böterna för brott mot sjöfartslagen. Om böterna inte betalas inom fyra veckor omvandlas de till fängelsestraff.

Det var under sommaren 2015 som Gentle Giants i Húsavík upprepade gånger bröt mot sjöfartslagen. Vid fyra tillfällen stoppades rib-båten Amma Sigga av myndigheterna med mellan 13 och 22 passagerare ombord. Tillstånd fanns bara för tolv personer.

Fyra personer döms nu av Héraðsdómur Norðurlands eystra för brott mot sjöfartslagen. Dessutom fälls rederiet på andra punkter. Det handlar bland annat om besättningar som inte anmälts och om tillstånd som inte kunnat uppvisas vid inspektioner.

En av de dömda är Gentle Giants vd. Han pekas av domstolen ut som huvudansvarig för företagets bristande kontroll över antalet passagerare ombord Amma Sigga.

Gentle Giants vd döms att betala 1 miljon isländska kronor i böter. De tre anställda döms att betala mellan 200 000 och 300 000 i böter. Om inte böterna betalas inom fyra veckor omvandlas de i stället till fängelsestraff på 14 till 40 dagar.

De fyra ska också stå för rättegångskostnader på totalt drygt 3,7 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Kassler allt färre islänningars favorit på julafton

Kassler är fortfarande den vanligaste huvudrätten på julafton. Men allt fler islänningar väljer i dag något annat än kassler. Både kalkon och ripa serveras i år på fler tallrikar än förra julen. Det är framför allt höginkomsttagare som ratar kasslern. Kalkon är vanligt i Reykjavíkområdet medan lamm går bättre på landsbygden. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I år är det 46,4 procent av islänningarna som tänker äta kassler till huvudrätt på julafton. Det är den lägsta andelen under de sju år som MMR frågat en panel om matvanorna under julhelgen. Jämfört med julafton 2015 är det i år 3,4 procentenheter färre som serverar kassler.

Näst vanligast är lammkött och kalkon. Bägge hamnar på 9,6 procent av tallrikarna. För lammköttet innebär det en nedgång med 1,9 procentenheter och för kalkonen en uppgång med 1,4 procentenheter. Därefter följer ripa med 8 procent - en ökning med 0,8 procentenheter - och annat fläskkött än kassler med 4,4 procent, ett uppsving med 0,6 procentenheter.

Mest ökar den grupp som uppger att de kommer att äta något annat på julafton. I år är den 21,9 procent, en uppgång med 2,4 procentenheter jämfört med förra året. I gruppen övrigt ingår fisk och skaldjur, gås, vegetariskt, rökt lammkött, ren, kyckling, nötkött, and och annat.

Kassler är populärast hos unga och medelålders, på landsbygden och bland låg- och medelinkomsttagare. Lammkött uppskattas oftare av kvinnor och personer bosatta på landsbygden. Kalkon serveras däremot i större utsträckning av kvinnor och boende i Reykjavíkområdet. Ripa hamnar oftare på tallriken hos pensionärer och hos landsbygdsbefolkningen.

Här kan du läsa mer om vad islänningar äter på julafton.

Dagens citat


"Jag medger att jag är det du kallar julsmakens upphovsman. ... Jag häller apelsinläsken före maltdrycken i glaset eller tillbringaren för då är det mindre sannolikhet för att skummet från maltdrycken stiger och svämmar över. Detta är en betydelsefull punkt."

Guðmundur Mar Magnússon vid bryggeriet Ölgerðin i Morgunblaðið om hur den traditionella juldrycken som är en blandning av Malt och Appelsín ska blandas - läs mer här.

fredag 23 december 2016

Julig reklam för Icelandic Glacial



Flaskvattnet Icelandic Glacial tappas vid en källa i Ölfus på södra Island. De senaste åren har bolaget arbetat för att växa på den amerikanska marknaden. Det senaste steget är den här reklamfilmen med Brock O'Hurn och Iskra Lawrence. Frågan är hur mycket julstämning den egentligen inspirerar till.

Unga islänningar ratar rockan på Þorláksmessa

Det är främst äldre islänningar som håller liv i traditionen att äta rocka dagen före julafton. Bland yngre islänningar är det få som lockas av den jästa fisken. Rocka är betydligt populärare på landsbygden än i huvudstadsregionen. Det är dessutom fler män än kvinnor som väljer att äta rocka i dag. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Dagen före julafton firas på Island Þorláksmessa efter helgonet Þorlákur Þórhallsson. I synnerhet i Västfjordarna är jäst rocka ett givet inslag i firandet. Rockan är konsistensmässigt inte helt olik lutfisk. Det som får många att avstå är i stället den fräna lukten av ammoniak.

Just lukten har närmast skapat en ny tradition. Det är många restauranger som just i dag serverar rocka för att matgästerna ska slippa tillaga den illaluktande fisken i hemmet.

I dag är det 36 procent som tänker äta rocka, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med förra året. Årets siffra är dock den näst lägsta sedan MMR 2011 började att ställa frågor om islänningars matvanor dagen före julafton.

Alla är dock inte förtjusta i den jästa fisken. Bara 20 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år tänker äta rocka i dag medan hela 56 procent av islänningar som har fyllt 68 år ser till att få rocka på tallriken.

På landsbygden säger 48 procent ja till rocka medan det i huvudstadsregionen bara är 29 procent som har den på matsedeln. Rockan är också populärare bland män än bland kvinnor. Det är 40 procent av männen som äter rocka jämfört med 32 procent av kvinnorna.

Skillnaderna är stora även när det gäller partisympatier. Bland Socialdemokraternas väljare - som traditionellt har ganska hög medelålder - är det 51 procent som äter rocka i dag. Bland Piratpartiets i genomsnitt betydligt yngre sympatisörer är det bara 22 procent som tänker äta rocka.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka dagen före julafton.

En ledig månad för alltingets politiker att bilda regering

Sent i går kväll klubbade alltinget en budget för 2017. I det slutgiltiga beslutet fanns mer pengar både till sjukvården, infrastruktursatsningar, utbildning och polis. Trots att samtalen om att bilda regering gått på sparlåga har både Ljus framtid och Renässans de senaste veckorna rört sig allt närmare Självständighetspartiet.

Med 27 ja-röster och 33 nedlagda röster klubbade alltinget sent i går kväll en budget för 2017. Jämfört med det ursprungliga förslaget har sjukvården, skolan och polisen fått större resurser. Tillskotten är dock långt ifrån vad vissa inom vården hoppats på. Även inom polisen och kustbevakningen anses anslagen vara otillräckliga.

I slutrundorna blev det även mer pengar till infrastruktursatsningar. De två stora posterna är underhåll av det eftersatta vägnätet och bygget av en tunnel vid Dýrafjörður i Västfjordarna.

Alltinget samlas på nytt den 24 januari. Då har det gått nästan tre månader sedan valet. De sju partierna har nu en månad på sig att försöka bilda en majoritetsregering. Om ingen regering finns när parlamentet återsamlas talar allt mer för nyval eller minoritetsstyre.

Även om 33 ledamöter avstod från att rösta i går har budgeten förhandlats fram gemensamt i nämnderna. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon tackade efter omröstningen ledamöterna för ett väl utfört arbete under svåra omständigheter. Han hoppades att budgetförhandlingarna skulle öka allmänhetens förtroende för alltinget.

I helgen träffades företrädare för Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid för att diskutera en regeringsbildning. Mötet ledde inte till några konkreta resultat. Men de tre partierna har närmat sig varandra under den senaste tiden.

En fråga där alltinget inte kunde enas var ett nytt regelverk för statsanställdas pensionsfond. Missnöjet har varit stort även från delar av fackföreningsrörelsen. Förslaget röstades igenom med 38 röster från Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Renässans och Ljus framtid. Fjorton ledamöter från Piratpartiet och Gröna vänstern röstade nej medan åtta ledamöter från Piratpartiet, Gröna vänstern och Socialdemokraterna avstod från att rösta.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson har i två förhandlingsomgångar försökt bilda regering med Ljus framtid och Renässans. Utan att konkreta förhandlingar ägt rum har han också föreslagit regeringar bestående av Självständighetspartiet, Renässans och Gröna vänstern samt Självständighetspartiet, Renässans och Framstegspartiet.

Renässans har hittills varit lika kategoriska motståndare mot ett samarbete med Framstegspartiet som Ljus framtid varit. Inte heller har Bjarni Benediktsson lyckats bryta alliansen mellan Ljus framtid och Renässans.

Agerandet i pensionsfondsfrågan har fört partierna närmare varandra. En koalition mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid framstår alltjämt som det mest sannolika regeringsalternativet.

Några nyheter i regeringsfrågan är inte att vänta förrän tidigast under mellandagarna. Då har alltingets sju partier fyra veckor på sig att bilda regering utan att något schemalagt arbete pågår i parlamentet. Lyckas inte någon bilda en majoritet fram till den 24 januari talar mycket för att Island går mot nyval eller ett sällsynt försök att styra landet i minoritet.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Vi drar nytta av turisttillströmningen när det gäller försäljning av sådana varor. Vi har också ändrat förpackningarna och har korvförpackningar som har isländska på ena sidan och engelska på andra sidan."

Steinþór Skúlason, vd för Sláturfélag Suðurlands, säger i Morgunblaðið att företaget känner av det ökande antalet turister genom stigande försäljning på Bæjarins Beztu Pylsur i Reykjavík.

torsdag 22 december 2016

Valahnjúkur spärras av efter växande spricka i klippan

En växande spricka i marken gör att myndigheterna stänger Valahnjúkur på Reykjanes för besökare. Risken för ras från klippan anses enligt Víkurfréttir ha ökat markant. Området är sedan tidigare plågat av erosion. Hur länge avspärrningen kommer att gälla är oklart. Den som struntar i beslutet och ändå ger sig upp på klippan utsätter sig för en stor risk.

Valahnjúkur på Reykjanes besöks årligen av omkring 200 000 personer. Det är bland annat den heta källan Gunnuhver, fyren Reykjanesviti och utsikten över klippön Eldey som lockar. Men lockar gör också Valahnjúkur, en klippformation inte långt från halvöns sydvästra spets.

Ras från klipporna är inte ovanligt. Havets vågor bidrar till en ständigt pågående erosion. Men de senaste dagarna har en spricka i marken vid Valahnjúkur vuxit rejält.

Risken för ett ras har därför ökat väsentligt - inte minst i närheten av sprickan. Myndigheterna har därför beslutat att spärra av stigen upp på Valahnjúkur. Hur länge avspärrningen kommer att vara på plats är oklart.

Sju av åtta islänningar har julgran i hemmet

I sju av åtta isländska hem finns det en gran till jul. Plastgranen fortsätter att vara betydligt populärare än riktig gran. Det är framför allt höginkomsttagare bosatta i Reykjavíkområdet som väljer en levande gran. Låg- och medelinkomsttagare på landsbygden nöjer sig oftare med en julgran av plast. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Julgranar odlas i allt större utsträckning på Island. Att granarna med åren blivit förhållandevis närodlade har dock inte inneburit något lyft för levande träd. Plastgranen är alltjämt klart populärast.

I år är det 54,1 procent av islänningarna som kommer att ha plastgran i hemmet, en tillbakagång med 0,8 procentenheter jämfört med förra julen. Lika stor är ökningen bland dem som i år väljer en levande gran. Denna jul blir det 32,3 procent som har en riktig julgran.

Det är 13,7 procent av hushållen som helt och hållet avstår från gran. Det är en uppgång med 0,1 procentenheter.

Det är framför allt unga och pensionärer som inte skaffar någon gran. Låginkomsttagare och män avstår även de ofta från julgran.

Äkta julgran hittas i synnerhet hos höginkomsttagare bosatta i Reykjavíkområdet. Plastgran är däremot valet för många låg- och medelinkomsttagare bosatta på landsbygden.

När MMR första gången i december 2010 tillfrågade islänningar om julgran i hemmet var det 49,6 procent som hade plastgran, 41,6 procent som hade levande gran och 8,8 procent som inte hade någon gran alls.

Här kan du läsa mer om islänningarnas attityd till julgran.

Birgitta Jónsdóttir: Edward Snowden vill till Island

Edward Snowden vill fortfarande få isländskt medborgarskap och möjlighet att komma till Island. Det uppger piratpartisten Birgitta Jónsdóttir efter att ha träffat den amerikanske visselblåsaren i Moskva. Men att USA inte skulle reagera starkt på ett sådant sätt är osannolikt. Inte heller finns det någon majoritet i alltinget för att bevilja Edward Snowden medborgarskap.

Det har hunnit gå tre och ett halvt år sedan Edward Snowden senast var ett hett diskussionsämne på Island. Han befann sig redan då i Moskva men ville gärna fortsätta till ett västeuropeiskt land. I alltinget motionerade sex ledamöter från Piratpartiet, Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Ljus framtid om att ge honom medborgarskap, men regeringen röstade ned förslaget.

Högerkoalitionen lät inte ens förslaget gå vidare till debatt i nämnden. Det starka avståndstagandet kom sedan amerikanska myndigheter vänt sig till Island. USA krävde att Edward Snowden skulle utlämnas omedelbart om han skulle komma till Island.

Läget har knappast ljusnat för Edward Snowden sedan dess. Den tillträdande presidenten Donald Trump har sagt att visselblåsaren bör dömas till döden. Visserligen säger utlämningsavtalet mellan Island och USA att personer som riskerar dödsstraff inte får lämnas ut. Men frågan är hur Island skulle svara på en sådan begäran från en annan Nato-medlem om saken blev aktuell.

En av de ledamöter som sommaren 2013 tog ställning för att bevilja Edward Snowden isländskt medborgarskap var Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir. I tisdags träffade hon honom i Moskva. Hon säger till RÚV att hon fortfarande vill att Edward Snowden ska få en fristad på Island:
"Det är många som känner oro över att Snowdens situation inte är så trygg som den var. Det var så att Ryssland sannolikt var den säkraste platsen i världen för honom. Bland högt uppsatta människor i USA har det ofta talats om att han är fredlös och att det bara borde skickas en drönare för att skjuta honom."
Birgitta Jónsdóttir tror inte att ett isländskt medborgarskap omedelbart skulle lösa några problem. Några reguljära förbindelser mellan Island och Ryssland finns inte. Sommaren 2013 bokade Wikileaks flera privatplan som stod redo att flyga Edward Snowden. Men precis som USA gjorde med andra misstänkta transporter hade de sannolikt tvingats ned på vägen.

Edward Snowden ska enligt Birgitta Jónsdóttir fortfarande vara intresserad av att komma till Island. Hon säger till RÚV att ett medborgarskap därför vore en början:
"Det första som vi kan göra är att bevilja honom medborgarskapsrättighet även om han inte kommer hit direkt. Det skulle på många sätt underlätta för honom."
I dag väntas alltinget rösta ja till medborgarskap för 31 personer. Edward Snowden finns inte med i förslaget. Birgitta Jónsdóttir säger till RÚV att det viktigaste är att väcka liv i debatten och att visselblåsaren förhoppningsvis kan få medborgarskap på samma sätt som schackgeniet Bobby Fischer fick:
"Jag skäms inte för att jag har en stor dröm."
Här kan du läsa mer om Island och Edward Snowden.

Dagens citat

"Vi ska lämna den ifrån oss vid årsskiftet och behöver tid till att avsluta. Jag vet inte exakt när nationalparkens anställda tänker öppna den på nytt."

Linda Rós Helgadóttir, dotter till Þóra Einarsdóttir som i trettio års tid drivit butiken och kaféet vid Kárastaðir vid Þingvellir, i Vísir om att verksamheten nu tas över av staten.

onsdag 21 december 2016

Julaftons ljustjuv populäraste tomten på Island

Ljustjuven Kertasníkir håller ställningen som den populäraste isländska jultomten. Tvåa är pannslickaren Stúfur och trea dörrsmällaren Hurðaskellir. Det är framför allt yngre islänningar som har Kertasníkir - som anländer på självaste julafton - som sin favorittomte. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Med start den 12 december dyker de isländska jultomtarna upp en efter en och dag efter dag. Det börjar med mjölktjuven Stekkjarstaur och slutar på julafton med Kertasníkir. Tomtarna är inte alls trevliga. I stället ställer de till med ofog för att skrämma olydiga barn.

Det är 30 procent som rankar Kertasníkir som sin favorit. Därefter följer Stúfur med 24 procent, Hurðaskellir med 11 procent, köttjuven Ketkrókur med 6 procent, skyrsnattaren Skyrgámur med 5 procent, korvslukaren Bjúgnakrækir med 5 procent, Stekkjarstaur, fönstertittaren Gluggagægir och mjölkkännaren Giljagaur med 4 procent, storsniffaren Gáttaþefur med 3 procent, matskålsslickaren Askasleikir med 2 procent och slevslickaren Þvörusleikir samt kastrullslickaren Pottaskefill med 1 procent.

Kertasníkir är populärast i åldersgruppen 18 till 29 år medan Stúfur är den som har flest anhängare bland islänningar i åldern 30 till 49 år.

Här kan du läsa mer om de isländska jultomtarna.

Populäraste isländska pojknamnet för sjätte året i följd

Aron är för sjätte året i följd det populäraste pojknamnet på Island. Bland flickorna tar Emilía klivet upp från nionde till första plats. 2014 års favorit Margrét faller däremot tillbaka till sjuttonde plats. Bland pojkarna behåller Alexander och Viktor silver- och bronsplatsen. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Namntoppen bland nyfödda isländska pojkar har de senaste åren varit ovanligt stabil. För sjätte året i rad är Aron det populäraste pojknamnet. Under 2015 var det 44 pojkar som fick förnamnet Aron. Det betyder att namnet gavs till 2,08 procent av förra årets nyfödda pojkar.

Inte heller på andra eller tredje plats är det några överraskningar. Alexander försvarar silverplatsen med 41 nya bärare och Viktor behåller bronsplatsen med 34 nya bärare.

Emilía var det vanligaste flicknamnet bland nyfödda 2012, men hade 2014 fallit tillbaka till nionde plats. Nu är Emilía åter i topp med 37 nya bärare. Under 2015 var det 1,84 procent av de nyfödda flickorna som fick förnamnet Emilía.

Tvåa var Sara med 30 nya bärare och trea Ísabella med 28 nya bärare. 2014 års favorit Margrét sjönk tillbaka ända till sjuttonde plats.

Populäraste andranamnet bland flickor var Rós följt av Ósk och María. Bland pojkar var favoriten Þór följt av Freyr och Hrafn.

Allt fler islänningar har mer än ett namn. Vid årsskiftet var de vanligaste namnkombinationerna bland isländska män Jón Þór, Gunnar Þór och Jón Ingi. Bland kvinnor toppade Anna María följt av Anna Margrét och Anna Kristín.

Jón fortsätter dessutom att vara landets vanligaste förnamn. Det bars vid årsskiftet av 5 255 isländska män, vilket motsvarar 3,14 procent av den manliga befolkningen. Andelen som har Jón som tilltalsnamn minskar dock från år till år. Tvåa är Sigurður (2,52 procent) och trea är Guðmundur (2,38 procent).

Samma nedåtgående trend har ettan bland kvinnorna, Guðrún. Förnamnet bars vid årsskiftet av 4 757 isländska kvinnor, vilket motsvarar 2,88 procent. Därefter följde Anna (2,72 procent) och Kristín (2,15 procent).

Här kan du läsa mer om tidigare namnstatistik.

Brittisk miljardär köper Grímsstaðir á Fjöllum

Den brittiske miljardären Jim Ratcliffe köper jättefastigheten Grímsstaðir á Fjöllum. Sedan tidigare äger han elva fastigheter i trakterna kring Vopnafjörður. Syftet med affären sägs vara att skydda regionens laxälvar. Jim Ratcliffe kontrollerar nu en stor del av nordöstra Island. Beskedet till bönder och turismföretagare som nyttjar markerna är dock att inget ska förändras.

I flera års tid har Grímsstaðir á Fjöllum på norra Island varit till salu. Den jättelika fastigheten omfattar drygt 30 000 hektar och täcker 0,3 procent av Islands yta. Länge försökte den kinesiske investeraren Huang Nubo köpa marken. Det har nu gått två år sedan han övergav planerna.

Huang Nubo uppgavs vara beredd att betala 1 miljard isländska kronor för Grímsstaðir á Fjöllum. Han hade storslagna planer för den isolerade platsen. Här ville Huang Nubo bygga en lyxig turistanläggning med flygfält, golfbana, spa, ridhus med mera.

Många ifrågasatte dock planerna. Inte minst eftersom Grímsstaðir á Fjöllum ligger i höglandets utkanter och är en av Islands kallaste platser. Inte ens under högsommaren är det särskilt ovanligt med nattfrost. En plats där tjälen i regel inte lämnar marken förrän tidigast i maj är knappast det självklara valet för en golfbana.

I stället var det många som ifrågasatte Huang Nubos motiv till den riskabla satsningen. Hans kontakter med kommunistpartiet gjorde att vissa spekulerade i att han i själva verket agerade även för Kinas regering. Grímsstaðir á Fjöllum har stora vattentillgångar och ligger nära de platser på nordöstra Island som kan bli aktuella för en omlastningshamn när det blir möjligt att segla från Asien till Europa och Nordamerika över Arktis.

Dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson sade nej till affären. Eftersom Huang Nubo inte är EES-medborgare krävs nämligen klartecken från ministern. Efter avslaget gick sex nordisländska kommuner ihop för att köpa fastigheten och därefter arrendera den till Huang Nubo. Bolaget är nu på väg mot konkurs där skattebetalarna fått stå för utgifterna.

Majoritetsägarna av Grímsstaðir á Fjöllum gav inte upp. Fastigheten annonserades ut till det lägre priset 780 miljoner isländska kronor. Nu har alltså den brittiske miljardären Jim Ratcliffe nappat. Prislappen är dock inte känd.

Jim Ratcliffe rankas av Forbes som den femte rikaste i Storbritannien. I världen hamnar han på plats 233 på förmögenhetstoppen. Han uppges vara god för omkring 7 miljarder dollar.

De senaste åren har Jim Ratcliffe gång på gång återvänt till Island för att fiska lax i älvar i närheten av Vopnafjörður. I juli i år kunde Austurfrétt berätta att Jim Ratcliffe med vänner anlände till Egilsstaðir i tre olika privatplan. Därefter fortsatte de till älven Selá för att fiska.

I oktober i år köpte Jim Ratcliffe enligt Austurfrétt tre fastigheter i regionen: Síreksstaðir, Guðmundarstaðir och Háteigur. Därmed är han delägare i - ofta tillsammans med Veiðiklúbburinn Strengur - eller ensam ägare av elva fastigheter. Ägorna omfattar populära fiskeälvar som Selá, Hafralandsá, Vesturdalsá, Sunnudalsá och Hofsá.

En annan investerare som köpt upp många fastigheter kring Vopnafjörður är islänningen Jóhannes Kristinsson. Utvecklingen i regionen har gått så snabbt att det enligt Morgunblaðið nu bara bedrivs fullskaligt jordbruk på en fjärdedel av fastigheterna. Flera bönder har minskat antalet djur för att i stället dra in pengar genom att arrendera populära fiskeälvar till köpstarka kunder.

Jim Ratcliffe har dock inte aviserat några förändringar. I ett uttalande som gjordes efter köpet av de tre fastigheterna vid Vopnafjörður uppgav han att syftet var att skydda den unika miljön. Han sade sig också vilja samarbeta med bönder i regionen för att nå så goda resultat som möjligt.

Upplägget ska vara detsamma nu när Jim Ratcliffe köper Grímsstaðir á Fjöllum. Fastigheten är uppdelad i arton delar. Fyra av dessa ägs av staten. Jim Ratcliffe har - med undantag för några mindre områden - köpt resten.

Elvar Daði Guðjónsson driver gästhem vid Grímsstaðir. Han säger till Morgunblaðið att han fått beskedet att ägarskiftet inte ska förändra någonting:
"Detta kan bara bli bra för mig om detta är någon människa som vill väl. Jag kunde inte höra annat än att allt som gäller mig skulle förbli oförändrat."
Fiskerättigheter i isländska laxälvar är enormt dyra. Jim Ratcliffes senaste köp kan vara ett sätt att skaffa sig ytterligare kontroll över Selá. För fem år sedan öppnades en laxtrappa i älven. Hittills har laxen rört sig minst tolv kilometer uppåt i Selá och i grannälven Hrútá - och därmed passerat gränsen till Grímsstaðir á Fjöllum.

Att Grímsstaðir á Fjöllum i praktiken nu tillhör samma fiskeområde som de älvar som disponeras av Veiðiklúbburinn Strengur gör att Jim Ratcliffe stärker sina aktier internt inom bolaget. Men syftet sägs alltså vara att bidra till att skydda laxbeståndet. Eftersom isländsk lag säger att fisket måste ske på ett hållbart sätt kan myndigheterna ställa sig i vägen för eventuellt överfiske.

Mäklaren Jóhann Friðgeir Valdimarsson säger till Vísir att han fått flera bud på fastigheten. Många av dem har dock innefattat kontroversiella planer som att bygga en vindkraftspark vid Grímsstaðir á Fjöllum. Säljarna ska enligt honom ha fått "en vansinnigt bra siffra" för affären:
"Säljarna är nöjda och alla de som bekymrade sig över att det skulle komma någon galning dit och göra stora saker - det blir inte av. Han tänker göra just ingenting. Alla boende ska få vara där ostörda och få fortsätta med lantbruk där."
Ögmundur Jónasson är dock allt annat än nöjd. Han anser att en statlig fastighet så stor som Grímsstaðir á Fjöllum borde vara i statlig ägo. Han skriver i ett blogginlägg att det var ett misstag av regeringen att inte köpa fastigheten:
"I stället sitter vi nu uppe med en ovedersäglig vittnesbörd om isländska myndigheters ynkedom."
Jóhannes Haukur Hauksson, en av de ägare som nu sålt sin andel till Jim Ratcliffe, säger i Morgunblaðið att de kontaktade regeringen för att diskutera en affär. Enligt honom fanns det inget intresse från regeringens sida att köpa Grímsstaðir á Fjöllum.

Här kan du läsa mer om Grímsstaðir á Fjöllum.