Dagens bonuscitat

"Enligt kommunfullmäktiges bedömning handlar det om grov diskriminering som kommer att betyda en serviceneddragning för invånare och företag i området, som minskar deras konkurrenskraft. Kommunfullmäktige uppmanar Íslandspósturs ledare att se över de aviserade planerna."

Kommunfullmäktige i Skútustaðahreppur protesterar i ett uttalande mot Íslandspósturs beslut att från och med den 1 mars bara dela ut post varannan dag i glesbygd - läs mer här.

Regeringen sponsrar dokumentär om flyktingar från Syrien

Regeringen och utrikesdepartementet ger 3 miljoner isländska kronor var i bidrag till en dokumentär om flyktingar från Syrien. Filmen ska skildra Islands mottagande av nödställda. Producent är Árni Gunnarsson. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson reste i går själv till Libanon för att besöka UNHCR:s flyktingläger.

Det har snart gått två veckor sedan 35 flyktingar från Syrien anlände till Island. Fler grupper av kvotflyktingar är att vänta inom kort. RÚV rapporterar att de familjer som kom till Akureyri har haft daglig kontakt med stödfamiljer. De har bland annat tagit med barnen på museer, på fotbollsträningar och till badhuset.

Både regeringen och utrikesdepartementet har nu beslutat att ge filmaren Árni Gunnarsson och produktionsbolaget Skotta Film 3 miljoner isländska kronor var i bidrag. Pengarna går till en dokumentär om flyktingarna från Syrien. Árni Gunnarsson intervjuade dem i flyktingläger i Libanon redan före avresan till Island. Filmen ska visa deras väg in i det isländska samhället.

Men det ska inte bara bli en dokumentär. Tanken är att även göra flera kortare filmer som ska visas i skolorna. Arbetet väntas pågå under det närmaste året. De familjer som fick en fristad i Akureyri kommer att vara i fokus för inspelningarna.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson reste i går till Libanon. Där ska han enligt ett pressmeddelande besöka UNHCR:s flyktingläger för personer som flytt kriget i Syrien. Han kommer även att besöka flera andra FN-organ som arbetar i Libanon och träffa företrädare för Röda korset.

I slutet av nästa vecka kommer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att delta vid en internationell konferens i London. Där kommer ledare från en rad länder att diskutera läget i Syrien och flyktingströmmarna till Europa.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Politiker i protest mot smalare landningsbana i Höfn

En flytt av belysningen på flygplatsen utanför Höfn får kommunpolitikerna i Hornafjörður att protestera. De hävdar att flygplatsbolaget Isavia av besparingsskäl minskar möjligheterna att använda flygplatsen. Därmed försämras också möjligheterna för turistnäringen att växa ytterligare. Isavia vill minska banans bredd från 45 till 30 meter.

Flygplatsen utanför Höfn i Hornafjörður trafikeras av inrikesbolaget Ernir. Under 2014 tog 9 887 personer flyget mellan Höfn och Reykjavík. En stor del av resenärerna är turister. Trafiken subventioneras av staten.

En utredning som presenterades för två år sedan visade att flygplatsen utanför Höfn är samhällsekonomiskt olönsam. Trots den långa restiden till Reykjavík väljer lokalbefolkningen ofta bilen eftersom biljetterna anses vara för dyra. Enligt utredningen borde trafiken därför bantas om det inte gick att locka fler turister att ta flyget.

Till skillnad från många andra inrikesdestinationer är antalet resenärer till Höfn ganska stabilt. De senaste åren har alltingsledamöter från regionen gång på gång motionerat om en utbyggnad av flygplatsen. Om den skulle godkännas för internationell trafik skulle turismen kunna växa ytterligare. Det är framför allt närheten till Vatnajökull som de anser skulle motivera en sådan satsning.

Ett sådant förslag lades förra året av åtta alltingsledamöter. Men flygplatsbolaget Isavia agerar nu enligt kommunpolitiker i motsatt riktning. Senaste gången som banan asfalterades lades ingen beläggning i ytterkanterna. Nu vill Isavia flytta belysningen närmare banans mitt.

I dag är banan 45 meter bred - men det är bara 30 meter som är asfalterade. Resterande 7,5 meter på varje sida om banans mitt har bara grusbeläggning. Isavia vill anpassa belysningen efter en bredd på 30 meter.

Ett enigt kommunfullmäktige motsätter sig planerna och kallar dem "helt absurda". I ett uttalande hävdar de att flytten är ett sätt för Isavia att slippa asfaltera hela banan. I praktiken anser de att konsekvenserna kan bli betydligt mer långtgående.

Kommunpolitikerna kritiserar Isavia för att minska trafikens och flygplatsens möjligheter att växa. Försämrade användningsmöjligheter riskerar enligt fullmäktige att försvåra chanserna att locka fler turister till området. Utvecklingen går dessutom åt ett helt annat håll än de alltingsledamöter som vill ge flygplatsen utanför Höfn internationell status.

Här kan du läsa mer om flygplatsen utanför Höfn i Hornafjörður.

Dagens citat

"Jag tycker att det råder en viss internationell stämning i Kolaportið. Den som inte är islänning och kommer dit för första gången upplever inte direkt att den är i ett annat land för på något sätt återspeglas världen där."

Lara Roje, student i isländska som andraspråk, i Morgunblaðið om en uppsats om loppmarknaden Kolaportið i Reykjavík där hon bland annat intervjuat besökare.

Dagens bonuscitat

"Vilken nytta gör det att presentera sig som ett miljöparti, komma in i regeringen och förhandla om oljeborrning i Drekasvæðið och argumentera för en undervattenskabel till Skottland som ofrånkomligen ställer krav på att maximera kraftverken i landet?"

Þorvaldur Þorvaldsson, ledare för socialistiska Folkfronten som tidigare var med i Gröna vänstern, i RÚV om Gröna vänsterns politik.

Birgitta Jónsdóttir: Jag vill inte bli statsminister

Birgitta Jónsdóttir vill inte bli statsminister efter valet 2017. Även om Piratpartiet skulle komma att leda en ny isländsk regering så kommer hon inte att bli en av ministrarna. Inför det kommande alltingsvalet vill hon att de politiska målen för de kommande fyra åren ska vara klara. Birgitta Jónsdóttir tänker därmed försöka undvika att partiet lovar väljarna för mycket, rapporterar RÚV.

Det återstår nu 15 månader till nästa alltingsval. Piratpartiets uppåtgående trend i opinionen visar inga tecken på att vara på väg att brytas. I stället för att under en längre tid ha etablerat sig på opinionssiffror runt 30 procent har partiet efter nyår i två mätningar samlat omkring 40 procent av väljarstödet.

I valet våren 2013 klarade Piratpartiet femprocentsspärren till alltinget med några hundra rösters marginal. Då meddelade partiet att det inte tänkte ingå i någon regering. Med bara tre platser i alltinget ville partiet fokusera på de egna frågorna i stället för att riskera att drunkna som den minsta parten i en större koalition.

Av de tre pirater som valdes in 2013 var Birgitta Jónsdóttir något av en veteran - dels eftersom hon suttit i alltinget i fyra år på ett av Medborgarrörelsens mandat, dels eftersom hon var en av partiets grundare. Hon har i dag en tydligare vänsterprofil än partikamraterna. Helgi Hrafn Gunnarsson har det senaste året utvecklats till partiets mest lysande stjärna och gjort sig känd som en mycket skicklig debattör. Jón Þór Ólafsson höll sitt löfte om att avgå efter halva mandatperioden för att återgå till sitt ordinarie jobb som asfaltsläggare. Han ersattes i höstas av Ásta Helgadóttir.

Birgitta Jónsdóttir har hela tiden sagt att denna mandatperiod skulle bli hennes sista. Nu har hon ändrat sig. Nyligen skrev hon på Facebook att hon tänker ställa upp för omval. Hon förklarade kovändningen med att hon befarar att liberaler ska försöka kuppa in sig och ta över Piratpartiet.

Däremot säger Birgitta Jónsdóttir till RÚV att hon inte vill bli statsminister om Piratpartiet skulle ingå i nästa isländska regering. Hon är tacksam över det stigande stödet men säger sig betrakta det "som fåglar i skogen" som gör det möjligt för partiet att föra fram sin politik:

"Jag tänker arbeta med att förvärva stöd, men om det inte lyckas så går det naturligtvis bara som det går. Jag vill bara upprepa det att jag inte strävar efter att bli statsminister."

Inför nästa val anser hon att det är viktigt att de politiska målen är klubbade redan före valdagen. Birgitta Jónsdóttir vill inte riskera att Piratpartiet hamnar i en regering som gör utfästelser som sedan inte kan infrias. Som en prioriterad fråga nämner hon en ny grundlag som bland annat ska innebära folkligt ägande av naturresurser, en möjlighet för allmänheten att väcka förslag i alltinget, ett nytt valkretssystem som gör att alla röster i alltingsval blir lika mycket värda och ett stopp för att ministrar också har en plats i alltinget som ledamöter.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs kovändning.

Dömd får avslag - Google tvingas inte dölja sökträffar

En brottsdömd islänning får inte artiklar om domen raderade från Googles sökresultat. Och Persónuvernd anser att internetjätten gör rätt. I det här fallet anser myndigheten att den yttrandefrihet som fastslås i den isländska grundlagen står över rätten till privatlivets helgd. Därför är det enligt Persónuvernd inte fel att sökträffarna om mannens brottslighet finns kvar.

En islänning som för flera år sedan dömdes för att i sitt yrke ha gjort av med pengar som inte var hans vände sig förra året till Google. Syftet var att få Googles sökmotor att inte längre visa sökträffar som hänvisade till den villkorliga dom som personen då fick.

Mannen skrev i brev till Google att han ansåg att artiklarna om domen hade spelat ut sin roll. Genom att de var sökbara på nätet hävdade han att hans trovärdighet på det nya jobbet skadades. Det fanns heller inget allmänintresse i att artiklarna var sökbara.

Google sade nej. Mannen vände sig därför till Persónuvernd, den isländska integritetsskyddsmyndigheten. Men inte heller här får mannen rätt. Myndigheten anser att Google har rätt att länka till artiklar om domen.

I sitt beslut har Persónuvernd gjort en bedömning av den yttrandefrihet som fastslås i grundlagen och rätten till privatlivets helgd. Enligt myndigheten är det tillåtet för Google att fortsätta att lista artiklar om domen i sökresultat. Google ska alltså inte tvingas att dölja dessa sökträffar.

Dagens citat

"The country’s capital, Reykjavík, is a lovely town bookended by the Harpa, the strikingly modern honeycombed concert hall designed by Danish-Icelandic artist Olafur Eliasson that wraps around the harbor, and Hallgrímskirkja, a Lutheran church dedicated to the most religious Icelandic poet, Hallgrímur Pétursson."

Refinery 29 utser Reykjavík till ett av årets resmål.

Turist trampade i het källa - fördes till sjukhus

En koreansk turist drabbades av lindriga brännskador efter att ha trampat i en het källa vid Geysir. Turisten fördes med ambulans till sjukhuset i Selfoss för vård. Skadorna var dock inte så allvarliga att turisten behövde föras till akutsjukhus. Olyckan inträffade i förra veckan. Det uppger polisen i Suðurland på Facebook.

26-årig kvinna död efter dykolycka i Silfra vid Þingvellir

En 26-årig kvinna avled i går efter att i två dagar ha vårdats på sjukhus efter en dykolycka i Silfra vid Þingvellir. Kvinnan föll av okänd anledning till 30 meters djup. När hon kunde föras till ytan tio minuter senare var hon medvetslös. Hennes liv gick inte att rädda. Dödsolyckan vid Silfra är den tredje inom loppet av drygt fem år.

Förra året dök närmare 30 000 turister i Silfra vid Þingvellir. Många dykare lockas till platsen på grund av det klara vattnet. Utvecklingen av dykturismen har gått snabbt - så sent som för fem år sedan hade Silfra bara omkring 8 000 gäster.

Dödsolyckan är den tredje i Silfra inom loppet av sex år. För att minska olycksrisken har myndigheterna sedan tidigare förbjudit dykning på större djup än 18 meter. Reglerna säger vidare att det inte är tillåtet att ensam dyka i Silfra. Det högsta antalet som får befinna sig i vattnet samtidigt är åtta personer. Ingen dykledare får ha hand om fler än fyra personer åt gången.

Polisen larmades om olyckan klockan 12.42 i tisdags. Kvinnan fördes med helikopter till Reykjavík för vård. Hennes liv gick inte att rädda. Hon avled i går. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Hur olyckan gick till är ännu inte klarlagt. Kvinnan dök tillsammans med sin man, ett annat par och en dykledare. Dykledaren och ytterligare en person undsatte kvinnan och förde upp henne från 30 meters djup. Kvinnan troddes då ha legat omkring tio minuter på botten. Hon var medvetslös när hon kom till ytan.

Ett tänkbart skäl till olyckan är att kvinnan drogs med i en nedåtgående ström. En annan tänkbar förklaring är att utrustningen inte fungerade som den skulle. Det skulle också kunna vara så att hon fastnat i en spricka. Olyckan ska dock ha skett strax under vattenytan. Därefter ska hon ha sjunkit mot botten.

Delar av kvinnans utrustning blev kvar på botten och togs upp av polis. En sak som ska utredas är om tillgången till syre på något sätt stoppades.

Kvinnan var en 26-årig kinesisk medborgare som var bosatt i USA. Hon reste till Island tillsammans med sin make, som också var med på dykturen. Kvinnans föräldrar är bosatta i Kina.

Ny rekordsiffra för Piratpartiet - får 41,8 procent

Piratpartiet klättrar till rekordhöga 41,8 procent i Fréttablaðiðs nya opinionsmätning. Stödet är inte bara det största i partiets historia - utan avståndet ned till tvåan Självständighetspartiet växer till rekordmarginalen 18,6 procentenheter. Samtidigt är stödet för Ljus framtid närmast utraderat. Partiet har nu bara 1,6 procent av väljarna bakom sig.

Trots ständiga rekordsiffror i opinionsmätningarna fortsätter Piratpartiet att växa. I MMR:s senaste väljarbarometer ökade Piratpartiet till 37,8 procent. Nu kommer alltså en mätning där partiet för första gången tar sig över 40 procent.

Stödet för partiet är nu 41,8 procent. Det är en ökning med 5,5 procentenheter jämfört med Fréttablaðiðs novembermätning. Gapet till tvåan Självständighetspartiet fortsätter även det att växa. Självständighetspartiet minskar till 23,2 procent, en tillbakagång med hela 6,1 procentenheter.

Trots Självständighetspartiets ras är läget som allra mörkast för Ljus framtid. Partiet har nu bara stöd av 1,6 procent av väljarna, en minskning med 1,3 procentenheter. Det är den sämsta siffran någonsin hos Fréttablaðið.

Framstegspartiet får 10,2 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. Socialdemokraterna rycker upp sig med 1,7 procentenheter från föregående mätning - som var den sämsta i partiets historia - till 9,9 procent. Gröna vänstern backar 0,3 procentenheter till 9,6 procent.

Övriga partier får 3,7 procent, en ökning med 0,1 procentenhet.

Om det hade varit val till alltinget i dag hade Piratpartiet fått 28 av alltingets 63 mandat. För egen majoritet krävs bara fyra mandat till. Självständighetspartiet får 16 platser i parlamentet, Framstegspartiet sju var och Gröna vänstern och Socialdemokraterna sex platser var. Det skulle alltså inte gå att bilda en tvåpartiregering utan Piratpartiet.

Anmärkningsvärt är att Piratpartiet enligt Fréttablaðið nu är störst i alla sex valkretsar. Stödet är dock alltjämt starkare i storstäderna än på landsbygden. Partiet har också fler sympatisörer bland män än bland kvinnor - 45 respektive 38 procent.

Bland islänningar i åldern 18 till 49 år sympatiserar 51,1 procent med Piratpartiet. Bland dem som har fyllt 50 år är stödet 30,8 procent. Självständighetspartiet får 19,6 procent av de yngre väljarna och 27,5 procent bland de äldre väljarna.

Det är nu bara 15 månader till nästa alltingsval. I dagsläget ser valresultatet ut att kunna bli närmast revolutionerande. Inget av de fyra etablerade partierna ser ut att bli störst i landet. I stället fortsätter Piratpartiet att utöka avståndet till de övriga partierna.

Krisen är djup på flera håll. Ljus framtid ser inte ut att klara femprocentsspärren till alltinget. Med undantag för Heiða Kristín Helgadóttirs inhopp i parlamentet under hösten har partiet enormt svårt att få genomslag i debatten. Partiledarbytet från Guðmundur Steingrímsson till Óttarr Proppé har heller inte haft någon positiv effekt.

Socialdemokraterna bildades med ambitionen att vara ett brett vänsterparti som utmanade om regeringsmakten. Att stödet minskade när partiet var i regeringsställning och tvingades till hårda nedskärningar direkt efter finanskraschen var inte underligt. Men under Árni Páll Árnasons ledarskap har det fortsatt att sjunka. Det skulle förvåna om han leder partiet i nästa val.

Samtidigt som Piratpartiet klättrar över 40 procent är Självständighetspartiet nära att krypa under 20 procent. Bjarni Benediktsson sitter säkert som ordförande så länge som partiet ingår i regeringen. Men hur partiet ska lyckas återvinna väljarnas förtroende och åter bli den dominerande faktorn inom isländsk politik förblir en gåta.

Så länge som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är statsminister behöver han inte frukta ett uppror från medlemmarna. Väljarstödet har mer än halverats sedan valet 2013. Men det valet var exceptionellt. I dag har Framstegspartiet fallit tillbaka till siffror runt 10 procent. Där finns kärnväljarna som inte kommer att överge partiet.

Utöver Piratpartiet är det bara Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir som inte behöver frukta opinionsmätningarna. Stödet på runt 10 procent är visserligen långt ifrån rekordhögt, men partiet har heller inte samma ambition att bli statsbärande som Självständighetspartiet eller Socialdemokraterna.

Här kan du läsa mer om Fréttablaðiðs novembermätning.

Dagens citat

"Det går inte att utgå från att fiskeflottan är i hamn om något inträffar och staden behöver utrymmas på samma sätt som gjordes vid utbrottet 1973."

Elliði Vignisson, kommunchef på Västmannaöarna, i Morgunblaðið om den evakueringsplan som håller på att tas fram för Hemön i händelse av ett nytt vulkanutbrott eller en annan naturkatastrof.

Island mest korrumperade landet i Norden

Island backar till trettonde plats på Transparency Internationals lista över korruption i världen. Minst korrumperat är Danmark följt av Finland och Sverige. Norge återfinns på femte plats. Det betyder att Island rankas som det mest korrumperade landet i Norden. Förra året var Island tolva i världen. Rankningen är dock omstridd.

Både 2005 och 2006 rankades Island som det mest korruptionsbefriade landet i världen. En inte ovanlig åsikt bland islänningar är dock uppfattningen att korruption då var ett betydligt vanligare fenomen än i dag. Sedan dess har dock Island dalat på listan.

Åren före finanskraschen kännetecknades ofta av politiker och myndigheter som gick hand i hand med banker, företag och investerare. Nu är det många som anser att medvetenheten om olämpliga allianser ökat.

Trots detta backar alltså Island till trettonde plats på Transparency Internationals lista. Islands indexsiffra är 79 - vilket kan jämföras med ettan Danmarks 91. Tvåa är Finland, trea är Finland och Norge är femma. I botten på listan återfinns Somalia och Nordkorea. Dessa är alltså enligt organisationen världens mest korrumperade länder.

Majoritet islänningar är för statlig konstnärslön

En knapp majoritet av islänningarna är för en konstnärslön i fortsatt statlig regi. Motståndet är enligt MMR störst bland regeringspartiernas väljare. Men kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson vill inte ändra det nuvarande systemet. Den isländska marknaden är enligt ministern för liten för att tillräckligt många konstnärer ska kunna försörja sig på sin konst.

Den årliga utdelningen av konstnärslöner blir alltid föremål för debatt. I år har diskussionerna varit hetare än vanligt. Kritik som ofta riktas mot systemet är att konstnärslönen inte är intäktsanpassad. Inte sällan riktar kritiker också in sig på att konstnärer själva är med och fattar beslut om vilka som ska få lönen.

I år utdelades totalt 1 606 månadslöner på 339 494 isländska kronor. Totalt fick 378 konstnärer - formgivare, bildkonstnärer, författare, scenkonstnärer, musiker och kompositörer - del av pengarna.

53,2 procent av islänningarna är för dagens system med en konstnärslön i statlig regi, medan 46,8 procent motsätter sig systemet. När MMR i februari 2013 senast ställde samma fråga var rollerna ombytta. Då var det 54,5 procent som motsatte sig statliga konstnärslöner medan 45,5 procent inte ville ändra förfarandet. I mars 2010 - när samma fråga också ställdes - var motståndet ännu starkare.

Islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i Reykjavíkområdet och höginkomsttagare är mest positiva till konstnärslöner. Motståndet är starkast bland personer som har fyllt 50 år, islänningar bosatta på landsbygden och bland vissa låg- och medelinkomsttagare.

Åsiktsskillnaderna är dock betydligt större när hänsyn tas till partisympatier. Bara 23,2 procent av Framstegspartiets väljare och 31,8 procent av Självständighetspartiets väljare är för statlig konstnärslön. Bland anhängare till de två regeringspartierna är motståndet alltså starkt.

Sympatisörer till de fyra oppositionspartierna har en helt annan inställning till konstnärslönerna. Mest positiva till dagens system är Socialdemokraternas väljare där 80,3 procent inte vill se några förändringar. Samma åsikt delar 79,2 procent av Gröna vänsterns anhängare, 65,2 procent av Piratpartiets anhängare och 64,5 procent av Ljus framtids anhängare.

Frågan om konstnärslönerna debatterades på nytt i alltinget i går. Då var det Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, som frågade kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson om intäktsanpassning av bidragsnivån. Han ifrågasatte även att konstnärer deltar i besluten om vilka som ska få konstnärslön:

"Enligt min mening är det helt oacceptabelt att alltinget lägger ut utdelningen av konstnärslöner på entreprenad till konstnärerna själva. Som sedan, vilket exemplen visar och bevisar, bedriver vänskapskorruption och ogenomskinliga arbetsmetoder vid utdelningen av konstnärslön till var och en som om ingen morgondag funnes."

Illugi Gunnarsson sade sig förespråka ökad genomskinlighet i beslutsfattandet. Enligt kultur- och utbildningsministern finns det inget i isländsk lag som förhindrar större transparens. Däremot ville han inte flytta beslutet om konstnärslönerna till alltinget. Inte heller vill han intäktsanpassa bidragen. Illugi Gunnarsson sade att han inte tvivlade på att de omkring 500 miljoner isländska kronor som delas ut gör stor samhällsnytta:

"Det är helt enormt viktigt om vi till exempel ser till författarna, viktigt för ett litet språkområde som vårt, att det finns verksamma författare. Det är uteslutet att det skulle gå att upprätthålla det isländska språket enbart genom det antal författare som marknaden bär."

Här kan du se vilka som tilldelades konstnärslöner för 2016.

Birgitta Jónsdóttir kovänder - ställer upp för omval

Det skulle inte bli mer än två mandatperioder i alltinget för Birgitta Jónsdóttir. Men nu ändrar hon sig och tänker ställa upp för omval nästa vår. Skälet är att hon befarar att liberaler ska försöka ta över Piratpartiet. Men partikamraten Helgi Hrafn Gunnarsson delar inte hennes oro. Han välkomnar alla som ställer sig bakom Piratpartiets grundvärderingar.

De senaste månaderna har debatter på nätet blivit ett allt större bekymmer för Piratpartiets ledning. På Facebook har gruppen Pírataspjallið över 5 000 medlemmar. Tillströmningen av medlemmar har ökat i takt med partiets opinionssiffror. Samtidigt har ledningen fått allt mindre möjligheter att moderera diskussionerna.

Under mellandagarna beklagade sig Smári McCarthy, en av Piratpartiets grundare, över tonläget i Facebook-gruppen. Förnuftiga inlägg drunknade enligt honom bland olika typer av oseriösa inlägg. Vísir rapporterade också om osämja mellan olika falanger.

Birgitta Jónsdóttir bytte därför namn på gruppen till Þjóðarsálin ('Folksjälen'). Det nya namnet innebar enligt henne att inte alla diskussioner skulle föras i Piratpartiets namn. Kritiker hävdade dock att ledningen hade börjat att ägna sig åt censur.

Debatten om Piratpartiet har också förts inom liberala Frjálshyggjufélagið. En av de tongivande inom föreningen är Hallgrímur Viðar Arnarsson, som 2011 lämnade Självständighetspartiet och därefter har arbetat som kampanjledare för Piratpartiet. Han har flera gånger argumenterat för att Piratpartiet i själva verket står upp för de frihetliga värderingar som han anser att Självständighetspartiet övergivit.

Samtidigt som många inom Frjálshyggjufélagið sneglar mot Piratpartiet har Birgitta Jónsdóttir inte uppskattat uppmärksamheten. Det är kanske inte så underligt. Hallgrímur Viðar Arnarsson har pekat ut henne som partiets "mycket stora brist". Men han har också hävdat att hon inte är någon piratpartist eftersom han anser att många av hennes värderingar står i strid med partiets.

I tisdags gick Birgitta Jónsdóttir in och kommenterade Frjálshyggjufélagiðs diskussioner om Piratpartiet. På Facebook anklagade hon föreningen för att försöka ta över partiet. Hennes svar på det blev ett löfte om att ställa upp för omval till alltinget våren 2017:

"Jag kommer att kandidera för att säkra att ni som anser att det vore smart för liberaler att gå med i Piratpartiet för att kunna ta över vår val- och strategiplaneringsprocess. Jag tänker kandidera även om det inte vore för annat än att säkra att er ideologi inte tar över Piratpartiet. ... Jag tog initiativ till att grunda detta parti tillsammans med Smári McCarthy och Jason Katz. Det som ni gillar med Piratpartiet är bland annat våra idéer. Varför grundar ni inte bara ett liberalt parti i stället för att försöka att ta över Piratpartiet."

Tidigare hade Birgitta Jónsdóttir gång på gång utlovat att hon bara skulle sitta i alltinget i två mandatperioder. Nu gör hon alltså en kovändning i frågan med hänvisning till Frjálshyggjufélagið.

Hur mycket stöd Birgitta Jónsdóttir har för sitt utspel är dock osäkert. Erna Ýr Öldudóttir, som sitter i partiets verkställande utskott, undrar i ett svar på Facebook varför liberaler inte skulle kunna ansluta sig till Piratpartiet. Den frågan har hittills inte besvarats.

Alltingsledamoten Helgi Hrafn Gunnarsson säger i Morgunblaðið att han inte delar Birgitta Jónsdóttirs oro. Partiet är öppet för alla som ställer upp på dess grundläggande värderingar. Alla medlemmar har också möjlighet att på olika sätt påverka Piratpartiets politik:

"För det första är alla välkomna i Piratpartiet som anser sig känna gemenskap med partiets grundläggande politik. Oavsett om de definierar sig som liberaler eller något annat och oberoende av om de tidigare var med i något annat politiskt parti. Det finns naturligtvis olika åsikter om olika frågor inom Piratpartiet precis som inom andra partier och där går det att hitta vissa grupper."

Här kan du läsa mer om opinionsläget för Piratpartiet.

Dagens citat

"Det måste påpekas att de flesta som drabbas av minskad postservice inte har tillgång till någon annan service av samma slag eftersom det inte finns andra distributörer. Dessutom har samma områden dålig eller ingen nättäckning. En annan konsekvens av nedskuren postservice är ännu större minskning av jobb på landsbygden, och det går att likna detta beslut med att ännu en spik slås in i glesbygdens likkista på landsbygden."

Kommunfullmäktige i Strandabyggð i ett uttalande om Íslandspósturs beslut att i glesbygd bara dela ut post varannan dag - läs mer här.

Premiär för dokumentär om spiongåta från krigsåren

En natt i juni 1941 greps sju personer - fyra islänningar och tre tyska medborgare - av brittiska trupper. I skydd av mörkret fördes de till ett brittiskt skepp där de sedan transporterades till Storbritannien. Där tvingades de att sitta i fängelse i två månader innan de fick återvända hem. De brittiska styrkor som vid den här tiden ockuperade Island misstänkte att de hade hjälpt August Lehrmann, en man som troddes vara tysk spion.

August Lehrmann befann sig vid Þingvellir när han fick höra om den brittiska ockupationen. Han fick också höra om arresteringar av tyska medborgare som befann sig i landet. Under ett års tid höll han sig undan de brittiska trupperna. Han tog sin tillflykt till Västfjordarna och trakterna runt Ísafjörður.

I Njósnir, lygar och fjölskyldubönd söker filmaren Helgi Felixson efter sanningen bakom gripandena. Filmen premiärvisas på Bíó Paradís i Reykjavík i morgon torsdag. Ovan kan du se en trailer för filmen.

Kyrkan ger inte upp strid om ejderdun på Hagavatnshólmi

Kyrkan backar inte från kraven om att ejderdun från Hagavatnshólmi ska tillhöra kyrkoherden i Staðarstaður på södra Snæfellsnes. Kyrkomötet överklagar därför den dom som gav markägaren rätt till ejderdunet till Hæstiréttur Íslands. Förlusten i lägre instans är inte kyrkoherdens enda motgång. Páll Ágúst Ólafsson med familj tvingades nyligen flytta från prästgården på grund av fuktskador.

När Kári H. Jónsson 2007 köpte en fastighet på södra Snæfellsnes befann han sig snart i en konflikt med den dåvarande kyrkoherden på Staðarstaður. Kyrkoherden ansåg sig nämligen ha rätt att samla ejderdun från ön Gamlahólmi i sjön Hagavatn.

Vid ett tillfälle polisanmälde Kári H. Jónsson den dåvarande kyrkoherden för stöld. Han hade då samlat in dun från ejderbon på ön. Kyrkoherden hävdade att han av tradition hade rätt till fyra kilo ejderdun om året - något som kan ge en extrainkomst på omkring 700 000 isländska kronor.

Anmälan ledde aldrig till åtal. Rättsläget var nämligen allt annat än klart. Kyrkoherden hänvisade till att han av hävd hade rätt till ejderdun från Gamlahólmi. Kári H. Jónsson hävdade att någon sådan rätt inte fanns och att den ö som kyrkan talade om i själva verket hette Hagavatnshólmi.

I höstas avgjordes tvisten i Héraðsdómur Vesturlands. Kyrkan - som tog strid för rättigheterna tillsammans med kyrkoherden - förlorade. Domstolen ansåg att allt talade för att Hagavatnshólmi och Gamlahólmi var samma ö. Ön ingick i sin tur i den av Kári H. Jónsson ägda fastigheten. Och kyrkan hade inte lyckats bevisa att det fanns något servitut som gav kyrkoherden rätt att samla dun på ön.

Alltinget klubbade redan 1952 en lag som ställde krav på statskyrkan att få alla servitut godkända. Något sådant anspråk gjordes aldrig formellt för Staðarstaður. Därför upphörde kyrkans servitut - och därmed kyrkoherdens rätt till ejderdun - redan sommaren 1954.

Efter ett beslut vid kyrkomötet har statskyrkan valt att överklaga domen till Hæstiréttur Íslands. Kyrkan kräver på nytt att kyrkoherden på Staðarstaður ska ha rätt att samla ejderdun från ön. Samtidigt ska markägaren förbjudas att plocka dun från ejderbon på Hagavatnshólmi.

Kyrkan hävdar att det sedan 1954 finns en obruten tradition för att kyrkoherden samlar ejderdun på ön. Även om det inte finns något servitut som bekräftar denna rätt så anser kyrkan att traditionen i praktiken har samma funktion. Detta argument underkändes av Héraðsdómur Vesturlands. Kyrkan kunde inte visa genom till exempel självdeklarationer att kyrkoherdar kontinuerligt samlat in och skattat för ejderdun från ön i Hagavatn.

Hösten 2013 valdes Páll Ágúst Ólafsson till ny kyrkoherde på Staðarstaður. En tid senare flyttade han med familjen till den prästgård som ligger bredvid kyrkan. Nu visar det sig att nederlaget i tvisten om ejderdun inte är hans enda bekymmer. Nyligen tvingades familjen enligt Morgunblaðið att flytta från prästgården på grund av omfattande fuktskador.

Vid en inspektion kunde Heilbrigðiseftirlit Vesturlands konstatera att prästgården var direkt olämplig som bostad och att en unken lukt mötte alla besökare. I flera rum fanns fuktskador. I denna miljö frodades silverfiskar. Mest besvärad var kyrkoherdens ettårige son.

Just nu saneras och renoveras prästgården. Arbetena väntas bli klara under februari. Då är kyrkoherden - som under tiden köpte en bostad i Borgarnes och flyttade dit med familjen - skyldig att återvända till Staðarstaður. Om det blir med eller utan rätt till att samla ejderdun återstår att se.

Här kan du läsa mer om ejderdunstvisten.

Kaupþing-toppar frias för låneförlust på 500 miljoner euro

Drygt 500 miljoner euro gick förlorade när Kaupþing strax före finanskraschen hösten 2008 godkände lån till en rad olika bolag. Bolagen var hemmahörande i skatteparadis, var i obestånd eller ägdes av storkunder. Men Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att åklagaren lyckats bevisa att Hreiðar Már Sigurðsson, Sigurður Einarsson och Magnús Guðmundsson gjort sig skyldiga till trolöshet mot huvudman. Därför frias trion.

Kaupþings tidigare vd Hreiðar Már Sigurðsson, tidigare styrelseordförande Sigurður Einarsson och Magnús Guðmundsson, som basade över verksamheten i Luxemburg, avtjänar sedan tidigare långa fängelsestraff för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman. Men i ett liknande fall friades alla tre i går.

Under hösten 2008 lånade Kaupþing ut över 500 miljoner euro till bolag främst registrerade på Brittiska Jungfruöarna. I flera fall handlade det om bolag som kontrollerades av storkunder som Ólafur Ólafsson, Kevin Stanford och Karen Millen. I andra fall handlade det om bolag som var på obestånd eller där ägarna hade begränsat ansvar.

Lånen betalades ut i flera omgångar. 130 miljoner euro lånades ut till Harlow Equities, 125 miljoner till Chesterfield United, 125 miljoner till Partridge Management Group, 41,6 miljoner till Charbon Capital, 41,6 miljoner till Holly Beach och 41,6 miljoner till Trenvis Limited.

I samband med finanskraschen stod det klart att Kaupþing sannolikt skulle förlora samtliga lån. I dag, drygt sju år efter bankens kollaps, har inget av de sex bolagen återbetalat något på miljonlånen.

Affärerna planerades av bankens ledning. Pengarna användes för att köpa värdepapper i Kaupþing med syftet att hålla nere priset på kreditswappar. Därmed skulle bankens möjligheter att låna upp kapital öka. Pengarna gick också till att täcka marginalsäkerhetskrav från Deutsche Bank.

Hreiðar Már Sigurðsson, Sigurður Einarsson och Magnús Guðmundsson gjorde sig enligt åklagaren skyldiga till trolöshet mot huvudman genom att bevilja lånen. Pengarna skulle enligt åtalet ha betalats ut utan tillräckliga riskbedömningar och utan säkerheter. Eftersom flera av låntagarna hade svaga finanser borde det ha varit uppenbart för trion att banken på grund av lånen riskerade stora förluster.

Pengarna gick visserligen förlorade. Héraðsdómur Reykjavíkur anser ändå inte att de tre kan fällas för trolöshet mot huvudman. Samtliga tre frias från anklagelserna.

Magnús Guðmundsson frias eftersom det inte anses bevisat att han var inblandad i själva lånebesluten. Han ansvarade enbart för Kaupþing i Luxemburg och åklagaren har inte kunnat visa att han haft avgörande inflytande över dessa beslut, som fattades av det isländska moderbolaget.

Sigurður Einarsson hävdade i rätten att han dagarna före bankens kollaps inte hade tid att engagera sig i frågor som enskilda marginalsäkerhetskrav. Rätten anser heller inte att det bevisats att han kände till att utlåningen till de sex olika bolagen stred mot regelverket. Därför frias han.

Hreiðar Már Sigurðsson frias även han eftersom det inte anses bevisat att han gett anställda instruktioner om att låna ut pengar till bolagen utan beslut i bankens särskilda utlåningsnämnd. Därför kan han heller inte anses vara skyldig till att på ett brottsligt sätt ha utnyttjat sin position som vd för Kaupþing.

I domen står det klart att åklagarens nyckelvittne, Halldór Lúðvík Bjarkarson som då basade över bankens utlåning, inte övertygat rätten om de tre Kaupþing-topparnas inblandning. Domstolen reagerar på att han i rätten och i förhör inte gett entydiga berättelser om hur lånebesluten fattades.

Under rättegången gick Hreiðar Már Sigurðsson till angrepp mot Halldór Luðvík Bjarkarson. Han anklagade den tidigare kollegan för insiderbrott och för att ha ljugit för polisen. Vidare hävdade han att Halldór Lúðvík Bjarkarson i förhör hade ändrat sina vittnesmål för att undvika att själv bli åtalad. Detta förnekades av Halldór Lúðvík Bjarkarson.

Även åklagaren får kritik av domstolen. I målet lämnade åklagaren in över 6 000 sidor bevisning. Enligt Héraðsdómur Reykjavíkur var dock en stor del av dessa dokument inte relevanta för rättsprocessen. Rätten påpekar därför att det står i strid med lagen att på detta sätt överösa den med dokument utan direkt koppling till det aktuella fallet.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Det verkar som att Snæfellsjökull är i stor fara. Den är visserligen rätt hög, men är så brant att snön ligger kvar dåligt och är tunn."

Oddur Sigurðsson, glaciolog vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att klimatförändringarna gör att Snæfellsjökull snart kan förlora sin status som glaciär - läs mer här.

Sibirisk flugsnappare på Island för första gången

Foto: Kip Lee/Wikimedia Commons

I oktober 2012 fick fågelintresserade islänningar syn på en flyttfågel som det tagit över tre år att identifiera. Nu står det klart att det var en sibirisk flugsnappare som dök upp vid Höfn i Hornafjörður. Det är inte bara första och hittills enda gången som arten observerats på Island. Sibirisk flugsnappare har aldrig tidigare setts i Europa.

Sibirisk flugsnappare finns i stora delar av Asien. Vid några få tillfällen har arten observerats i Nordamerika. Men den har aldrig tidigare setts till på Island eller i något annat europeiskt land.

En sibirisk flugsnappare sågs till och fotograferades vid Höfn i Hornafjörður i oktober 2012. Men det tog Fuglaathugunarstöð Suðausturlands drygt tre år att identifiera fågeln. Den som till sist kunde slå fast att det rörde sig om ett unikt besök av en sibirisk flugsnappare var biologen Yann Kolbeinsson. Det uppger organisationen på Facebook.

Fuglaathugunarstöð Suðausturlands föreslår att arten får namnet móskugrípur på isländska.

Prognos: Sjunkande arbetslöshet på Island under 2016

Arbetslösheten på Island ökade i december till 2,8 procent. Men under 2016 räknar Vinnumálastofnun att i snitt 2,5 procent av islänningarna kommer att vara utan jobb. För att kunna tillsätta lediga tjänster kommer det inom de närmaste åren att finnas ett fortsatt stort behov av arbetskraftsinvandring. År 2018 tror myndigheten att var tionde anställd är en utländsk medborgare.

För tredje månaden i följd steg arbetslösheten på Island under december till 2,8 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med november. Samtidigt var det åttonde månaden i rad där färre än 3 procent av islänningarna var arbetslösa. I december 2014 var arbetslösheten 3,4 procent.

Utvecklingen var i december negativ i nästan hela landet. Mest ökade arbetslösheten i Västfjordarna. Där var 2,8 procent utan jobb, en ökning med 0,6 procentenheter. Högst var den på Suðurnes med 3,6 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

I övriga landet låg arbetslösheten i Reykjavíkområdet på 2,9 procent (+0,1), Norðurland eystra 2,9 procent (+0,2), Suðurland 2,4 procent (+0,2), Austurland 2,3 procent (+0,3), Vesturland 1,9 procent (oförändrat) och Norðurland vestra 1,4 procent (+0,2).

Fem isländska kommuner hade full sysselsättning under december: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Akrahreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra samt Fljótsdalshreppur i Austurland. Därmed fanns det under hela 2015 inte någon gång en person som var arbetslös i Fljótsdalshreppur.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med något stigande arbetslöshet även i januari. Det handlar dock om årstidsberoende svängningar. Den långsiktiga trenden är att andelen arbetslösa blir allt färre. I en rapport om läget på arbetsmarknaden fram till 2018 räknar Vinnumálastofnun med att den genomsnittliga arbetslösheten i år blir omkring 2,5 procent.

I år tror myndigheten på en tillväxt mellan 3 och 4 procent och upp till 4 000 nya arbetstillfällen. Fram till 2018 kommer totalt cirka 8 000 nya jobb att skapas. Då kommer den totala arbetskraften i landet att uppgå till 192 000 personer. Av dessa kommer var tionde att vara utländsk medborgare.

Det är framför allt turistnäringen som fortsätter att växa mycket snabbt. För att kunna möta behovet krävs en fortsatt arbetskraftsinvandring. Däremot uppstår förhållandevis få nya jobb inom stat och kommun.

Personer med högskoleutbildning kommer även i framtiden att mer sällan drabbas av arbetslöshet. Det gäller i synnerhet kvinnor. Var fjärde högskoleutbildad jobbar dock med något som inte ställer krav på någon eftergymnasial utbildning.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Tre åtalas för otillåten resa till utbrottet vid Holuhraun

Tre män åtalas för att ha struntat i förbudet mot att besöka vulkanutbrottet vid Holuhraun. I september 2014 nonchalerade männen den zon som polisen spärrat av för allmänheten och körde ända fram till lavafältets kant. Totalt har 27 personer åtalats eller bötfällts efter överträdelser under Bárðarbungas senaste utbrott. Det rapporterar RÚV.

Under Bárðarbungas halvårslånga utbrott vid Holuhraun var det ytterst få som fick möjlighet att uppleva det på nära håll. Risken för översvämningar och gasförgiftning gjorde att polisen redan före utbrottets början upprättade en skyddszon. Att ta sig in i området krävde tillstånd från myndigheterna.

Både bland lokalbefolkning och turismföretagare fanns det ett stort missnöje med förbudszonen. Det hävdades att myndigheterna överdrev riskerna. Samtidigt fick inte allmänheten möjlighet att beskåda utbrottet.

Vissa struntade dock i förbudet. En pilot från Reykjavík Helicopters har sedan tidigare åtalats för att vid tre tillfällen i september och oktober 2014 ha landat nära kratern för att släppa ut passagerare. En gång gick han dessutom ut själv. Rättegången mot mannen pågår just nu i Héraðsdómur Norðurlands eystra i Akureyri.

Nu åtalas enligt RÚV ytterligare tre män för att utan tillstånd ha tagit sig in i förbudszonen. Det första försöket gjordes den 8 september 2014. Männen färdades då i två jeepar. På väg mot kratern vid Holuhraun stoppades de av en helikopter från kustbevakningen. På Facebook publicerade en av dem bilder från ingripandet.

Fem dagar senare gjorde samma tre män ett nytt försök. Då klädde de sig i västar och skyddshjälmar samt skyltade bilarna på ett sätt som skulle få det att framstå som om de var forskare med tillträde till området.

På avstängda vägar färdades de in i Dyngjufjalladalur och söderut längs Dyngjufjöll fram till Holuhraun. Den här gången lyckades de ta sig ända till lavafältets kant utan att bli stoppade. På nytt lade de ut bilder från färden på Facebook.

I bägge inläggen på Facebook framgick det att männen var fullt medvetna om förbudet. De hävdade dock att de var väl förberedda och att myndigheternas restriktioner var onödiga. Vidare ansåg de att de hade rätt att få uppleva vulkanutbrottet precis som de personer - forskare och journalister - som fått tillträde till området.

Männens egna bilder från platsen utgör nu en del av åklagarens bevisning inför rättegången i Héraðsdómur Norðurlands eystra. Egna bilder ingår även i bevisningen mot helikopterpiloten. Där handlar det om fotografier som passagerare tog på plats vid Holuhraun.

De fyra männen är de enda som hittills har åtalats för att ha brutit mot polislagen genom att ha trotsat avspärrningarna. De var dock långt ifrån ensamma om att utan tillstånd ha tagit sig in i skyddszonen. Ytterligare 23 personer har enligt RÚV bötfällts för samma brott. Böter för brott mot polislagen går på mellan 10 000 och 500 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om åtalet mot helikopterpiloten.

Dagens citat

"Detta är väldigt mycket en stämpel, om jag kan säga så. Jag har upplevt det i mitt jobb som jurist. Efter att jag tog en masterexamen i juridik, lyckades bli advokat med auktorisation för tingsrätt och började att arbeta på en juridisk byrå, tyckte jag fortfarande alltid att jag behövde bevisa mig. Att jag var smartare än att bara vara någon skönhetsdrottning. Jag tyckte att jag behövde bevisa mig dubbelt så mycket som kvinnan bredvid mig."

Unnur Birna Vilhjálmsdóttir, som valdes till Miss World 2005, i Fréttablaðið om att byta karriär till jurist - läs mer här.

En snabbmatsbil i den isländska vildmarken

Kan Santa Marias själlösa texmex-käk vara en frälsning i vildmarken? Det är i alla fall budskapet företaget vill få fram i en ny reklamkampanj med Island i fokus. I den här reklamfilmen syns bland annat Catherine Gallagher, doktorand i vulkanologi vid Háskóli Íslands på plats för fältstudier vid Hekla, när en snabbmatsbil plötsligt dyker upp.

Kári Stefánsson i sjukvårdsbråk med regeringen

40 000 islänningar har på tre dygn undertecknat den namninsamling som kräver att regeringen lägger 11 procent av BNP på sjukvården. I dag satsar regeringen 8,7 procent på vården. Bakom initiativet står Kári Stefánsson, chef för genetikföretaget Decode. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson dömer ut honom som en uppmärksamhetssjuk besserwisser.

När finanskraschen drabbade Island hösten 2008 dröjde det inte länge innan omfattande nedskärningar inom den offentliga sektorn klubbades. Sämre tillgänglighet och stopp för inköp av ny utrustning var några av den rödgröna regeringens recept för att minska underskottet i statsfinanserna.

En annan konsekvens var att vårdanställda närmast fick frysta löner. Kraven på kompensation har kommit senare från bland annat läkare och sjuksköterskor. I synnerhet läkare lyckades under hotet om massflykt till utlandet förhandla sig till stora löneökningar.

Regeringen hävdar att anslagen till vården aldrig höjts så mycket som under den nuvarande mandatperioden. Samtidigt är långa vårdköer, försämrad tillgänglighet och föråldrad utrustning fortfarande ett faktum.

Island lägger i dag 8,7 procent av BNP på sjukvården. Därmed hamnar anslagen enligt RÚV på 23:e plats inom OECD-länderna. Före finanskraschen återfanns Island på sjätte plats.

Opinionsmätningar visar att islänningarna vill ha god och offentlig vård. Regeringen har i det tysta inlett en omfattande privatisering av vårdcentraler i Reykjavíkområdet. Det finns dock i dagsläget inga planer på att fortsätta med privatiseringar av sjukhus eller vårdcentraler utanför huvudstadsregionen.

Just när det gäller formerna för vården sneglas det en hel del på Sverige. I Sverige uppgår anslagen till sjukvården till 11 procent av BNP och i Danmark till 10,4 procent.

Kári Stefánsson, som leder genetikföretaget Decode, har under en längre tid kritiserat regeringen för bristande resurser till sjukvården. Han hävdar att politiker länge har försummat vården. Därför finns det ett uppsamlat behov som inte kan lösas på annat sätt än genom avsevärda höjningar av anslagen.

Nyligen tog Kári Stefánsson initiativ till en namninsamling. Inom loppet av tre dygn har 40 000 personer skrivit på uppropet. Där framförs kravet att anslagen till vården höjs till 11 procent.

Det som utvecklats till ett ordkrig mellan Kári Stefánsson och regeringen tog sin början under senhösten. Efter att högerkoalitionen presenterat sin budget för 2016 anklagade han den för löftessvek. Han ansåg att de nuvarande regeringspartierna när de var i opposition kritiserade den dåvarande vänsterregeringen för nedskärningar inom vården. Enligt Kári Stefánsson hade efter maktskiftet inte infriat löftena om stora satsningar.

I centrum för diskussionen står universitetssjukhuset Landspítali i Reykjavík. Med hänsyn till stigande kostnader räcker regeringens anslag enligt Kári Stefánsson inte ens till för att behålla den befintliga nivån. Han har också kritiserat statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för att fortsätta att debattera platsen för ett nytt universitetssjukhus - trots att beslut fattats sedan tidigare.

I en debattartikel i Fréttablaðið utlovade Kári Stefánsson att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle leda en "engångsregering" om den inte lade mer pengar på vården. Han utlovade också 100 000 underskrifter med krav på ökade resurser. Det är den insamlingen som påbörjades i fredags.

Statsministern svarade i Fréttablaðið. Utan att nämna Kári Stefánsson vid namn hävdade han i en debattartikel att hans kampanj kännetecknades av uppmärksamhetstörst och faktaresistens. Enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson står den nuvarande regeringen i särklass när det gäller höjda anslag till vården.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson beskrev Kári Stefánsson som en högljudd skrävlare och en besserwisser. Han sade sig ha stött på liknande människor tidigare i livet och ständigt förundrats över dem:

"Varje gång som han tog ordet gjordes det med kejserlighet och det deklarerades att alla utom han var idioter. När det gjordes försök att rätta en eller två av de många felaktigheterna från denna festprisse fick han ett utbrott och förminskade dem som dristade sig till sådana anmärkningar."

Statsministerns replik var knappast någon fullträff. Många ansåg enligt Vísir att beskrivningen av Kári Stefánsson mest påminde om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv. Att avfärda kritiker som mindre vetande har närmast utvecklats till statsministerns paradgren - och är sannolikt en högst bidragande orsak till att han är en av landets minst populära politiker.

Men det är inte bara Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som har reagerat på Kári Stefánssons utspel. Brynjar Níelsson och Jón Gunnarsson, alltingsledamöter för Självständighetspartiet, har sagt att en sådan satsning på sjukvården kräver stora skattehöjningar. På Facebook svarade Kári Stefánsson dem med att de är "räddare för skattehöjningar och åsikter än för sina medmänniskors död".

Oavsett om Kári Stefánsson lyckas med målet att nå 100 000 underskrifter sätter namninsamlingen fingret på en för regeringen känslig fråga. Det finns ett utbrett missnöje med anslagen till sjukvården. Och där kan Kári Stefánsson ha rätt. Om inte högerkoalitionen storsatsar på vården kan den mycket väl bli en engångsregering.

Här kan du läsa mer om missnöjet med löner inom vårdsektorn.

Nya rekordsiffror för Piratpartiet på Island

Stödet för Piratpartiet ökar till rekordhöga 37,8 procent i MMR:s senaste opinionsmätning. Samtidigt sjunker Självständighetspartiets väljarstöd till historiskt låga 19,5 procent. Bland islänningar i åldern 18 till 29 år har Piratpartiet egen majoritet. Det är framför allt väljare som tidigare röstade på Ljus framtid som nu föredrar Piratpartiet. Ljus framtid hamnar åter under femprocentsspärren.

Senast den 22 april 2017 äger nästa val till alltinget rum. Med knappt femton månader kvar till valdagen fortsätter Piratpartiets framgångar i opinionen. Samtidigt kämpar flera av de etablerade partierna mot historiskt svaga opinionssiffror. Det finns alltså förutsättningar för ett totalförändrat politiskt landskap nästa vår.

Piratpartiet klättrar nu till rekordhöga 37,8 procent, vilket är den bästa noteringen någonsin hos MMR. Ökningen jämfört med den mätning som slutfördes före jul är 2,9 procentenheter. Piratpartiet behåller därmed ställningen som större än de två regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet tillsammans.

Nästan lika anmärkningsvärd som Piratpartiets uppgång är Självständighetspartiets kollaps. Stödet backar nu till 19,5 procent, en tillbakagång med 1,1 procentenheter. Det är första gången som Självständighetspartiet får under 20 procent i MMR:s mätningar.

Gröna vänstern är det enda av de övriga oppositionspartierna som inte befinner sig i djup kris. Väljarstödet är förhållandevis stabilt. Nu ökar Gröna vänstern med 1,1 procentenheter till 12,5 procent.

Socialdemokraterna fortsätter däremot att kämpa i motvind. Partiet får nu 10,4 procent, en minskning med 2,5 procentenheter. Om inte opinionsläget förbättras lär inte ledningen få chansen att företräda partiet i valet 2017 - trots att det inte finns någon given efterträdare till den sittande ordföranden Árni Páll Árnason.

Framstegspartiet backar med 1,5 procentenheter till 10 procent. Opinionssiffrorna har sedan länge parkerat på runt halva valresultatet från våren 2013. Om inte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lyckas vända utvecklingen riskerar även han att behöva se sig om efter nytt jobb efter valet 2017. Vad som kan rädda honom kvar är just att han i ett val förde Framstegspartiet till regeringsmakten för första gången sedan 2003.

För Ljus framtid tycks inte partiledarbytet från Guðmundur Steingrímsson till Óttarr Proppé haft någon effekt. Partiet brottas alltjämt mot alltingets femprocentsspärr. Nu sjunker stödet under spärren till 4,4 procent, ett tapp på 0,9 procentenheter.

Inga andra partier är i närheten av att klättra över femprocentsspärren. Sturla Jónsson får 1 procent (en ökning med 0,6 procentenheter), Höger-gröna 0,9 procent (+0,1), Gryning 0,5 procent (+0,2), Landsbygdspartiet 0,5 procent (+0,3), Demokrativäktaren 0,4 procent (-0,3), Hushållens parti 0,2 procent (-0,2), Folkfronten 0,1 procent (-0,1) och Regnbågen 0 procent (-0,1). Övriga partier får 1,7 procent (+1,4).

Även stödet för regeringen minskar. Nu uppger 30,1 procent av islänningarna att de står bakom högerkoalitionen. Det är en tillbakagång med 1,1 procentenheter. Siffran är den näst sämsta under hela mandatperioden för samarbetet mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet.

Bland islänningar i åldern 18 till 49 år är Piratpartiet största parti med god marginal. Hos de yngsta väljarna, 18 till 29 år, är stödet hela 54 procent jämfört med Självständighetspartiets 15 procent. I gruppen 30 till 49 år föredrar 40 procent Piratpartiet mot 16 procent för Självständighetspartiet. Bland väljare mellan 50 och 67 år är det jämnt mellan Piratpartiet och Självständighetspartiet - bägge får 27 procent. Bland islänningar som har fyllt 68 år är Självständighetspartiet större med 25 procent mot Piratpartiets 21 procent.

Hela 44 procent av männen sympatiserar med Piratpartiet jämfört med 29 procent av männen. Både Gröna vänstern och Ljus framtid lockar mer än dubbelt så många kvinnor som män. Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Framstegspartiet har flest anhängare bland pensionärer. Ljus framtid har flest väljare i åldern 30 till 49 år.

I valet 2013 var Piratpartiet i första hand ett storstadsfenomen. I dag är stödet starkt även på landsbygden. i Reykjavíkområdet är det 39 procent som sympatiserar med partiet jämfört med 36 procent av glesbygdsväljarna.

Piratpartiet är starkast bland låg- och medelinkomsttagare. Det är dock bara bland höginkomsttagare - personer med en månadsinkomst på över 1 miljon isländska kronor - som Självständighetspartiet är något större.

Av de väljare som lade sin röst på Piratpartiet våren 2013 hade hela 93 procent gjort samma val i dag. Motsvarande siffra för Självständighetspartiet är 79 procent, för Gröna vänstern 76 procent, för Framstegspartiet 54 procent, för Socialdemokraterna 49 procent och för Ljus framtid 21 procent.

Piratpartiet har främst lockat över stora skaror från de tre övriga oppositionspartierna och Framstegspartiet. Hela 60 procent av de väljare som 2013 röstade på Ljus framtid hade i dag lagt sin röst på Piratpartiet. Samma val hade 30 procent av Socialdemokraternas väljare gjort följt av 26 procent av Framstegspartiets, 19 procent av Gröna vänsterns och 10 procent av Självständighetspartiets.

Framstegspartiets ras förklaras alltså främst av väljarförlusten till Piratpartiet. Ytterligare 12 procent har gått till Självständighetspartiet. Förutom Piratpartiet tappar Socialdemokraterna främst väljare till Gröna vänstern. Utöver Piratpartiet förlorar Ljus framtid sympatisörer till Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag äter visserligen all vanlig hemlagad mat och klagar sällan, men jag måste säga att denna hemkörda mat är av bästa kvalitet och faktiskt mycket aptitligare och godare än jag någonsin hade räknat med efter att ha läst all möjlig ovett om den på nätet. Jag tror att få som säger så faktiskt har smakat den."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, skriver på Facebook efter att i en vecka ha ätit den mat som först kyls ned och därefter transporteras till och värms upp i mikro till invånare som inte själva kan laga mat.

Dagens bonuscitat

"We hated each other, but the campaign was so short we didn’t have time to get into really big fights. ... I didn’t want a seat, and we were very low in the polls, but there were not enough women on the list, so I added my name."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Backchannel om varför hon 2009 ställde upp i val för Medborgarrörelsen.

Vatnsfell blir Wattsfell en gång för alla

Illustration: Já.is

Efter 75 år ska Vatnsfell nu åter byta namn till Wattsfell. Fjället uppkallades 1910 efter den brittiske upptäcktsresanden William Lord Watts, men beslutet drogs tillbaka 1941 av Örnefnanefnd. Nu har samma nämnd ändrat ståndpunkt. Fjället ska på nytt bära namnet efter den som sägs ha varit först med att korsa Vatnajökull, rapporterar Morgunblaðið.

Vid tre tillfällen - 1871, 1874 och 1875 - reste William Lord Watts till Island med målet att korsa Vatnajökull. Den tredje gången lyckades han i sällskap med fem islänningar att ta sig över glaciären. Det är den första dokumenterade vandringen tvärs över Vatnajökull.

William Lord Watts nöjde sig inte med det. Han vandrade därefter norrut mot Askja för att undersöka spåren av det stora vulkanutbrott som ägt rum under våren. Utbrottet var ett av de svåraste i Islands historia. Aska och vulkangaser drev tusentals islänningar på flykt och många valde att emigrera till Nordamerika.

År 1910 valde den statliga ortnamnsnämnden Örnefnanefnd att uppkalla ett fjäll söder om Askja efter William Lord Watts. Det 1 317 meter höga fjället fick namnet Wattsfell.

Beslutet revs upp 1941 av samma nämnd. Wattsfell ansågs inte vara ett namn som var lämpligt på Island. I stället fick fjället heta Vatnsfell. Beslutet var ett resultat av språkpurism. Eftersom Watts var ett utländskt efternamn innehållande den kontroversiella bokstaven w tyckte nämnden inte att det passade in i det språkliga landskapet.

Ett bidragande skäl kan ha varit att Island vid denna tid var ockuperat av brittiska trupper. Samtidigt hade förberedelserna för att definitivt bryta unionen med Danmark påbörjats.

Namnet Wattsfell har dock levt kvar. Inte sällan har både Wattsfell och Vatnsfell förekommit på kartor.

En som har arbetat för en återgång till Wattsfell är Víðir Gíslason, som länge intresserat sig för William Lord Watts färder på Island. År 2004 fick han nej av Örnefnanefnd. Men den här gången väljer alltså nämnden att backa. Vatnsfell ska från och med nu gå under namnet Wattsfell. Víðir Gíslason säger i Morgunblaðið att han gläds över beslutet:

"Jag har tyckt det varit ledsamt mot bakgrund av denna hedersmans anseende och bedrifter och band till Askja att hans namn skulle förvanskas på det sätt som gjordes."

Resan till Island 1875 blev William Lord Watts sista. Han avled 1921.

Katrín Jakobsdóttir islänningarnas favorit som president

Katrín Jakobsdóttir är den som flest islänningar vill se som segrare i sommarens presidentval. Hela 21,8 procent önskar att hon blir Ólafur Ragnar Grímssons efterträdare. Men Katrín Jakobsdóttir har redan uteslutit en kandidatur i år - och ingen av de personer som ställer upp har något starkt stöd. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Med drygt fem månader kvar till sommarens presidentval har hittills sex kandidater aviserat att de tänker ställa upp. Inget tyder dock på att någon av dessa sex kommer att ha någon chans i valet.

Med tanke på hur politiskt ämbetet blivit som president under Ólafur Ragnar Grímssons tid är det troligt att betydligt starkare kandidater kommer att ställa upp. Presidenten har förvandlats från en symbol till en maktspelare - och det gör att det finns politiska krafter som inte kommer att låta de sex som hittills anmält sig göra upp om jobbet.

Vem som ska bli president är däremot en öppen fråga. De personer som har haft starkast stöd bland allmänheten - Katrín Jakobsdóttir och Jón Gnarr - har bägge sagt att de inte tänker ställa upp.

Ändå vill hela 21,8 procent se Katrín Jakobsdóttir, som är ledare för Gröna vänstern, som nästa president. Författaren Ólafur Jóhann Ólafsson får 8,8 procent medan 8,4 procent ställer sig bakom författaren och debattören Andri Snær Magnason. Ingen av de två har hittills uteslutit en kandidatur.

Biståndschefen Stefán Jón Hafstein har sagt sig vara intresserad av att ställa upp. Han får 6,8 procent. Författaren Þorgrímur Þráinsson har aviserat att han till 95 procents sannolikhet tänker kandidera. Stödet för honom är 6,4 procent. Lika många förespråkar Jón Gnarr.

En annan som överväger att kandidera är Bergþór Pálsson, som har stöd av 5,5 procent. Þóra Arnórsdóttir utmanade Ólafur Ragnar Grímsson för fyra år sedan, men förlorade. Hon har uteslutit ett nytt försök att erövra ämbetet. Ändå vill 4,9 procent se henne som president. Ett annat namn som det spekulerats om är Halla Tómasdóttir. Hon får 3,7 procent.

Kategorin övriga samlade hela 27,3 procent av rösterna. Av de tillfrågade deltog 60 procent i undersökningen.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"The natural dangers however are a bit of a different story. If you use common sense, like reading, and adhering to signs that say 'Do Not Go Past Here,' or 'Do Not Drive Up Glacier Without a 4×4,' you should be fine, but keep in mind there won't be anyone there to tell you not to. You kind of just have to make your own grown up decisions to be safe."

Alyssa Ramos i Huffington Post om att resa runt Island på egen hand.

Dagens bonuscitat

"It’s obviously a very small economy and talent, human capital, is very precious. ... And so I think they have taken the approach where you don’t want to be wasting any of that talent, and you want to ensure that both women and men are able to combine their family or social obligations along with their ability to work."

Saadia Zahidi, chef för World Economic Forums jämställdhetsprogram, säger i Quartz att Island kan bli först i världen att nå jämlikhet mellan män och kvinnor.

Regissör avfärdar uppföljare till Næturvaktin-trilogin

Jón Gnarr förbereder en uppföljare till de populära tv-serierna Næturvaktin, Dagvaktin och Fangavaktin. Det hävdar Fréttatíminn. Men regissören Ragnar Bragason tillbakavisar uppgifterna om en fjärde serie med titeln Öryggisvaktin. Det enda som kan bli aktuellt för hans del är ett specialavsnitt till jul, skriver Fréttatíminn.

Trilogin Næturvaktin, Dagvaktin och Fangavaktin tillhör Islands genom tiderna mest älskade tv-serier. Den avslutades med långfilmen Bjarnfreðarson. Jón Gnarr gjorde inte bara huvudrollen som Georg Bjarnfreðarson. Trots att det gått mer än sex år sedan filmen hade premiär lever fraser och uttryck som användes i serien vidare.

Nyligen uppgav Fréttatíminn att en fjärde serie skulle vara på väg, Öryggisvaktin, med samma persongalleri som tidigare.

Men att detta skulle stämma tillbakavisades snart av regissören Ragnar Bragason. I Fréttatíminn sade han att något annat än ett specialavsnitt inte kan bli aktuellt:

"Det har de två senaste åren diskuterats att göra en så kallad julspecial, ett särskilt julavsnitt, efter utländsk förebild. Vi har lekt med tanken och talat om det sedan den tid då vi jobbade med serierna. Men vi tänker inte göra någon ny serie. Det skulle vi aldrig göra. Det beslutet togs när det begav sig att Bjarnfreðarson var slutpunkten - förutom ett julavsnitt bara för skojs skull."

Enligt de första uppgifterna skulle en annan inhemsk serie, Pressa, tvingas bort ur tablån till förmån för Öryggisvaktin. Så ser det alltså inte ut att bli.

Historiskt beslut: Albansk familj får stanna på Island

För första gången får en albansk familj uppehållstillstånd på Island av humanitära skäl. Aldrig tidigare har albaner fått stanna i landet med hänvisning till utlänningslagen. Albaner är den största gruppen asylsökande på Island, men hittills har inte en enda albansk medborgare beviljats asyl. Gårdagens beslut kan därför innebära ett trendbrott.

Kærunefnd útlendingamála beviljade i går en albansk familj uppehållstillstånd på Island. Nämnden körde därmed över Útlendingastofnun, som tidigare sagt nej till familjen. Nämndens beslut är inte offentligt, men den hänvisade till utlänningslagen. Där talas det om humanitära skäl och särskilda band till Island som skäl till uppehållstillstånd.

Uppehållstillståndet gäller i ett år. Det kan därefter förnyas ett år i taget efter en ny prövning av skälen. Familjen består av två vuxna och tre barn.

Beslutet är historiskt. Det är första gången som albanska medborgare får stanna på Island genom att åberopa utlänningslagen.

Förra året sökte 108 albaner asyl på Island, vilket gjorde dem till den i särklass största gruppen. Hittills i år har ytterligare 14 albaner sökt asyl. Deras möjligheter att få stanna som asylsökande är dock i det närmaste obefintliga. Under 2015 fick samtliga albaner avslag. Nästan lika omöjligt är det för albaner att få asyl i ett EU-land. Där fick 98 procent avslag under 2015. Det uppger Útlendingastofnun.

I december utvisades två albanska familjer sedan de fått nej till ansökan om asyl. Beslutet fick hård kritik eftersom det i bägge familjerna fanns svårt sjuka barn. Strax före jul beslutade alltinget att de i stället skulle få isländskt medborgarskap. För någon vecka sedan kunde familjerna återvända till Island.

Även detta beslut var historiskt. Att räkna med att alltinget ska gripa in på nytt är vanskligt. Däremot kan det visa sig att det för albaner kan vara en bättre metod att söka uppehållstillstånd i stället för asyl.

Utvisningarna av albaner har fått kritik av flera skäl. En annan anledning är att de under asylprocessen har börjat integrera sig i det isländska samhället. Många har därför ifrågasatt logiken i att visa ut personer som kommit till Island samtidigt som det inom exempelvis turistnäringen finns ett behov av importerad arbetskraft.

Här kan du läsa mer om de albanska familjer som fått isländskt medborgarskap.

Dagens citat

"Milky blue water full of minerals, plenty of white silica mud, a stunning landscape of lava fields, a makeshift volcano—what’s not to love about the Blue Lagoon? This geothermal spa in Iceland formed accidentally when a pool of wastewater formed near the Svartsengi power plant. When people began to bathe in the white water, they noticed that their psoriasis symptoms cleared and a bathing destination was born."

Smithsonian Magazine rankar Blå lagunen som ett av världens vackraste bad.

På spaning efter älvor och troll på Island

Island är fullt av berättelser om besjälad natur och övernaturliga varelser. Ovan kan du följa med på jakt efter troll och älvor. Några som BBC:s reporter definitivt lyckades träffa var folkloristikprofessorn Terry Gunnell och förläggaren Bjarni Harðarson.

Historiskt lågt stöd för Självständighetspartiet

Bara 20,6 procent av islänningarna sympatiserar nu med Självständighetspartiet. Det är partiets sämsta opinionssiffra någonsin hos MMR. Gapet till Piratpartiet ökar därmed till rekordhöga 14,3 procentenheter. Med 34,9 procent av väljarstödet har Piratpartiet sedan snart ett år tillbaka befäst positionen som Islands största parti.

Aldrig tidigare har Självständighetspartiet haft så svagt stöd hos MMR som i den opinionsmätning som utfördes dagarna före julafton. Partiet har nu bara stöd av 20,6 procent av de isländska väljarna. Det är inte enbart den lägsta siffran under mandatperioden, utan den sämsta någonsin.

Självständighetspartiet har sedan föregående mätning förlorat 2,3 procentenheter. Även Piratpartiet backar i opinionen. Tappet är 0,6 procentenheter och Piratpartiet har nu stöd av 34,9 procent av väljarkåren. Avståndet mellan ettan och tvåan i isländsk politik är därmed rekordstora 14,3 procentenheter.

Hos MMR har Piratpartiet nu varit störst i opinionen nio månader i följd. Samtidigt är det bara ett drygt år kvar till nästa alltingsval.

Mätningens stora vinnare är Socialdemokraterna. Partiet lyfter nu från historiskt usla 9,4 procent till 12,9 procent. Än så länge är dock siffrorna alldeles för svaga för att kunna stoppa det utbredda interna missnöjet inom Socialdemokraterna.

Nästan lika mycket ökar Gröna vänstern. Partiet går framåt med 2 procentenheter till 11,4 procent.

Framstegspartiet var förra mätningens vinnare. I den nya undersökningen försvinner hälften av den uppgång som skedde mot slutet av förra året. I dag är väljarstödet 11,5 procent, en tillbakagång med 1,4 procentenheter.

Ljus framtid klättrar åter över femprocentsspärren till alltinget. Partiet får nu 5,3 procent, en ökning med 0,7 procentenheter.

Förlorarna är alltså regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Även koalitionen i sig minskar i popularitet. Stödet för regeringen backar med hela 4,4 procentenheter till 31,2 procent. Därmed är Piratpartiet större än bägge regeringspartierna tillsammans. Stödet för Piratpartiet är också större än stödet för regeringen.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Djuphamn i Finnafjörður spräcker kommunal majoritet

Reynir Atli Jónsson blir nytt kommunalråd i Langanesbyggð. Den nya majoriteten i kommunen är den tredje sedan valet våren 2014. Det förra styret röstades bort när oppositionen gjorde uppror mot kommunalrådet Siggeir Stefánsson. Skälet till missnöjet var hur han agerat i samband med Bremenports intresse för att bygga en djuphamn vid Gunnólfsvík i Finnafjörður.

Strax före jul kunde dåvarande kommunalrådet Siggeir Stefánsson presentera en avsiktsdeklaration om bygget av en djuphamn i Finnafjörður på nordöstra Island. Där ingick utöver Langanesbyggð andra kommuner på nordöstra Island, staten, ingenjörsfirman Efla och den tyska hamnjätten Bremenport.

Planerna på en djuphamn vid Gunnólfsvík i Finnafjörður har funnits i flera år. Förhoppningen är att hamnen ska kunna spela en viktig roll för transporter mellan Asien, Europa och Nordamerika när Arktis blir isfritt. Tanken är att Gunnólfsvík ska fungera som ett nav där gods till och från Asien lastas om till rätt destination.

Det är dock inte det enda användningsområdet som kommunpolitiker i Langanesbyggð sneglat på genom åren. Det finns fortfarande förhoppningar om att Gunnólfsvík skulle kunna bli fastlandsnavet vid utvinning av olja och gas i det område som kallas Drekasvæðið, som ligger 30 mil i nordostlig riktning mot den norska vulkanön Jan Mayen.

Långt ifrån alla ser dock positivt på planerna. Þórshöfn, som är centralort i Langanesbyggð, har 358 invånare. De senaste åren har kommunpolitiker både ritat in köpcentrum, en internationell flygplats och en jättelik djuphamn i detaljplanen. Det är inte ovanligt att lokalbefolkning talar om vissa fullmäktigeledamöter och nämner ordet hybris i samma mening.

Efter valet våren 2014 bildade Framtidslistan och Ny kraft majoritet i fullmäktige i Langanesbyggð. Den sprack i februari förra året efter bland annat oenighet om skolor och förskolor i kommunen.

U-listan bildade ny majoritet under Siggeir Stefánssons ledning sedan Reynir Atli Jónsson hoppat av Ny kraft för att backa upp det nya styret. Den majoriteten kollapsade vid sammanträdet i december förra året. Reynir Atli Jónsson anklagade då Siggeir Stefánsson för falskspel i samband med avsiktsdeklarationen om bygget av djuphamnen i Finnafjörður.

Vid fullmäktiges första möte för året den 14 januari valdes Reynir Atli Jónsson till kommunalråd. Han fick stöd av Ny kraft och Framtidslistan. U-listan röstade däremot på nytt för Siggeir Stefánsson. Vice kommunalråd blev Framtidslistans Hulda Kristín Baldursdóttir, som när hon som 20-åring valdes in i fullmäktige våren 2014 var landets yngsta kommunpolitiker.

Klimatet i fullmäktige har varit minst sagt kyligt efter misstroendeförklaringen mot Siggeir Stefánsson. Maktskiftet ledde också till att avsiktsdeklarationen inte godkändes som planerat vid mötet i december.

Vid mötet den 14 januari i år utvecklade den nya majoriteten sin kritik mot projektet och mot Siggeir Stefánsson. Målet är att gå vidare med planerna för en djuphamn i Finnafjörður. Skälet till misstroendeförklaringen var bristande samråd och utfästelser om ekonomiskt stöd som enligt den nya majoriteten var nödvändiga att klubba i fullmäktige.

Trots att den nya majoriteten är positiv till planerna befarar den att förberedelserna kan bli en ekonomisk börda för en så liten kommun som Langanesbyggð. Därför ska inte avsiktsdeklarationen godkännas förrän det finns en uppgörelse med grannkommunen Vopnafjarðarhreppur - som också deltar i projektet - om kostnaderna.

U-listan beklagade vissa brister i informationen till den dåvarande oppositionen i fullmäktige. Partiets företrädare ansåg dock att avsiktsdeklarationen inte innebar några nya utgifter för kommunen. Den utgjorde enligt U-listan bara en fortsättning på tidigare överenskommelse med Bremenport, Efla och regeringen.

Vad som nu händer med avsiktsförklaringen är osäkert. Det mesta tyder dock på att projektet bara försenas några månader. Än så länge handlar det enbart om förberedande undersökningar som genomförts vid Gunnólfsvík. De har till stor del bekostats av Bremenport.

Utredningen av väderförhållanden, djur- och växtliv och jordlager ska vara klar 2018. Först därefter väntas ett beslut om djuphamnen i Finnafjörður ska byggas eller inte.

Här kan du läsa mer om djuphamnsprojektet och här mer om politiken i Langanesbyggð.

Dagens citat

"Om dessa planer blir av står det klart att de har en mycket negativ inverkan på boendevillkoren och arbete i glesbygd, i synnerhet i tider där det kan vara mycket viktigt att varor och reservdelar bärs ut snabbt. Kommunfullmäktige anser att planerna visar Íslandspósturs sorgliga brist på ambitioner gentemot sitt serviceuppdrag för hela landet."

Kommunfullmäktige i Fljótsdalshérað i ett uttalande om att post i isländsk glesbygd bara kommer att delas ut varannan dag - läs mer här.

Dokumentär om Vatnajökull och Grímsvötn

Grímsvötn är en av Islands mest aktiva vulkaner. Det senaste utbrottet i Grímsvötn skedde våren 2011. Sannolikt dröjer inte nästa utbrott länge eftersom en enig expertkår förutspår att Vatnajökull är på väg in i en period av intensiv vulkanisk aktivitet. Den här dokumentären är från 1999 och skildrar det utbrott som ägde rum 1996 och som följdes av enorma översvämningar som spolade bort flera broar över ringvägen.