onsdag 13 januari 2016

Kor och karantän försvinner från Hrísey

Efter 40 år som karantänstation kommer inte längre några djur till Hrísey i väntan på att på riktigt släppas in i landet. Samtidigt försvinner de gallowaykor som länge kännetecknat ön. Korna har sålts och skeppats till fastlandet. Nedläggningen av karantänstationen innebär dessutom att jobb försvinner från Hrísey.

Ön Hrísey i Eyjafjörður har de senaste åren förknippats med en lång rad krisrubriker. Nyheterna har ofta handlat om försämrad service för invånarna - som nedläggning av bankkontor och lanthandel och skrotad odling av musslor och osäker framtid för fisket. Dessutom har befolkningsutvecklingen varit negativ.

Nu försvinner ytterligare två av öns kännetecken. År 1975 kom de första korna av rasen galloway till Island och Hrísey. Där fick djuren genomgå karantän.

Införandet av korna innebar att Hrísey utvecklades till Islands karantänstation. Det geografiska läget hade både för- och nackdelar. Att Hrísey är en ö skapade en naturlig gräns mot fastlandet och gjorde det därmed närmast omöjligt för djur i karantän att komma i kontakt med andra djur. Men transporterna var ett ständigt bekymmer. Inte bara för att det var nödvändigt att färja över djuren, utan också för att läget i Eyjafjörður i norr innebar långa sträckor.

De senaste åren har allt färre djur satts i karantän på Hrísey. En ny station i direkt anslutning till flygplatsen i Keflavík har i praktiken tagit över verksamheten.

Även korna försvinner alltså från Hrísey. De sista 49 djuren har sålts och färjats över till en gård på fastlandet. Förvaltaren Kristinn F. Árnason säger i Bændablaðið att 40 hektar mark arrenderats till korna. Marken ägs av Akureyrarbær, den kommun som Hrísey tillhör. Vad som nu händer med marken är oklart:
"Därmed är denna historia över. Den började för 40 år sedan år 1975 när de första galloway-djuren kom hit. Därefter har det också kommit djur av raserna angus och limosine, och i den grupp som transporterades i land häromdagen fanns det också korsningar av dessa raser."
Lokalerna står nu tomma. Staten äger 750 kvadratmeter fastigheter som annonserats ut till försäljning. Grisbönder har 400 kvadratmeter lokaler som står tomma. Och karantänstationens 200 kvadratmeter är även de övergivna i nuläget.

Länge gick det att dela in Hrísey i en sydlig och nordlig del. I söder fanns bebyggelsen och hamnen, i norr fanns karantänstationen och betesmark för djur. Medan invånarna gör sitt för att hålla Hrísey vid liv har det mesta som kännetecknade den norra delen av ön försvunnit.

Här kan du läsa mer om Hrísey.