torsdag 28 januari 2016

Majoritet islänningar är för statlig konstnärslön

En knapp majoritet av islänningarna är för en konstnärslön i fortsatt statlig regi. Motståndet är enligt MMR störst bland regeringspartiernas väljare. Men kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson vill inte ändra det nuvarande systemet. Den isländska marknaden är enligt ministern för liten för att tillräckligt många konstnärer ska kunna försörja sig på sin konst.

Den årliga utdelningen av konstnärslöner blir alltid föremål för debatt. I år har diskussionerna varit hetare än vanligt. Kritik som ofta riktas mot systemet är att konstnärslönen inte är intäktsanpassad. Inte sällan riktar kritiker också in sig på att konstnärer själva är med och fattar beslut om vilka som ska få lönen.

I år utdelades totalt 1 606 månadslöner på 339 494 isländska kronor. Totalt fick 378 konstnärer - formgivare, bildkonstnärer, författare, scenkonstnärer, musiker och kompositörer - del av pengarna.

53,2 procent av islänningarna är för dagens system med en konstnärslön i statlig regi, medan 46,8 procent motsätter sig systemet. När MMR i februari 2013 senast ställde samma fråga var rollerna ombytta. Då var det 54,5 procent som motsatte sig statliga konstnärslöner medan 45,5 procent inte ville ändra förfarandet. I mars 2010 - när samma fråga också ställdes - var motståndet ännu starkare.

Islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i Reykjavíkområdet och höginkomsttagare är mest positiva till konstnärslöner. Motståndet är starkast bland personer som har fyllt 50 år, islänningar bosatta på landsbygden och bland vissa låg- och medelinkomsttagare.

Åsiktsskillnaderna är dock betydligt större när hänsyn tas till partisympatier. Bara 23,2 procent av Framstegspartiets väljare och 31,8 procent av Självständighetspartiets väljare är för statlig konstnärslön. Bland anhängare till de två regeringspartierna är motståndet alltså starkt.

Sympatisörer till de fyra oppositionspartierna har en helt annan inställning till konstnärslönerna. Mest positiva till dagens system är Socialdemokraternas väljare där 80,3 procent inte vill se några förändringar. Samma åsikt delar 79,2 procent av Gröna vänsterns anhängare, 65,2 procent av Piratpartiets anhängare och 64,5 procent av Ljus framtids anhängare.

Frågan om konstnärslönerna debatterades på nytt i alltinget i går. Då var det Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, som frågade kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson om intäktsanpassning av bidragsnivån. Han ifrågasatte även att konstnärer deltar i besluten om vilka som ska få konstnärslön:
"Enligt min mening är det helt oacceptabelt att alltinget lägger ut utdelningen av konstnärslöner på entreprenad till konstnärerna själva. Som sedan, vilket exemplen visar och bevisar, bedriver vänskapskorruption och ogenomskinliga arbetsmetoder vid utdelningen av konstnärslön till var och en som om ingen morgondag funnes."
Illugi Gunnarsson sade sig förespråka ökad genomskinlighet i beslutsfattandet. Enligt kultur- och utbildningsministern finns det inget i isländsk lag som förhindrar större transparens. Däremot ville han inte flytta beslutet om konstnärslönerna till alltinget. Inte heller vill han intäktsanpassa bidragen. Illugi Gunnarsson sade att han inte tvivlade på att de omkring 500 miljoner isländska kronor som delas ut gör stor samhällsnytta:
"Det är helt enormt viktigt om vi till exempel ser till författarna, viktigt för ett litet språkområde som vårt, att det finns verksamma författare. Det är uteslutet att det skulle gå att upprätthålla det isländska språket enbart genom det antal författare som marknaden bär."
Här kan du se vilka som tilldelades konstnärslöner för 2016.