lördag 2 januari 2016

Ólafur Ragnar Grímsson säger nej till omval - en gång till

Det har blivit tid att överlåta ansvaret som Islands president till någon annan. Så sade Ólafur Ragnar Grímsson när han i sitt traditionella nyårsdagstal meddelade att han inte ställer upp i sommarens presidentval. Därmed lämnar han ämbetet efter fem mandatperioder och tjugo år - om han inte låter sig övertalas om att kandidera en gång till.

På nyårsdagen 2012 sade Ólafur Ragnar Grímsson att hans tid som Islands president gick mot sitt slut. Samtidigt såg han ett antal orosmoln på himlen. Det fanns frågetecken om grundlagen och ett eventuellt medlemskap. Inte minst var presidentens roll som en säkerhetsventil gentemot alltinget hotad.

Ólafur Ragnar Grímsson ändrade sig snart. En övertalningskampanj ledd av framstegspartisten Guðni Ágústsson fick honom att kandidera på nytt - till en femte mandatperiod. Först talade han om att lämna uppdraget efter att frågetecknen om EU och grundlagen rätats ut. Sedan förnekade Ólafur Ragnar Grímsson närmast att han skulle ha uttryckt en önskan om att bara sitta halva perioden.

Valkampanjen blev den smutsigaste hittills. Huvudmotståndaren Þóra Arnórsdóttir beskrevs som en prydnadsdocka helt i händerna på Socialdemokraterna. Ólafur Ragnar Grímsson gjorde dessutom ämbetet mer politiskt än tidigare när han i kampanjen ständigt utnyttjade det utbredda missnöjet mot den dåvarande rödgröna regeringen och ansökan om EU-medlemskap.

Samtidigt har Ólafur Ragnar Grímsson inte lyckats ena islänningarna. Han är både djupt hatad och djupt älskad. Somliga ser honom som en skamlös och diktaturkramande populist, andra betraktar honom som en orädd och principfast företrädare för den enskilda medborgaren.

I dag är Ólafur Ragnar Grímsson i första hand högerväljarnas president. Under hösten har han gjort en rad utspel riktade mot muslimer. Av många togs det närmast som ett bevis på att han tjuvstartat valkampanjen. Budskapet föreföll nämligen skräddarsytt för de falanger inom Framstegspartiet och Självständighetspartiet som uppskattar honom mest.

Men beskedet från Ólafur Ragnar Grímsson är att han inte ställer upp för omval. I sommar lämnar han residenset på Bessastaðir efter tjugo år på posten - längre än någon av hans företrädare. I nyårsdagstalet sade han att ett av skälen till beslutet var att det politiska läget inte längre är lika osäkert:
"Den komplexa osäkerhet som för fyra år sedan ledde till uppmaningar om att jag fortsatt skulle inneha ämbetet som president präglar lyckligtvis inte längre situationen för oss islänningar. Därför är slutsatsen som jag beskrev här nyårsdagen 2012 än mer giltig nu: 'att nationens förhållanden är av den natur att jag främst kan bli till nytta om valet av uppgifter enbart blir beroende av min egen vilja, obegränsade av de restriktioner som presidentens ämbete alltid utgör på ord och handlingar'. Många har dock de senaste månaderna i samtal, i meddelanden eller brev vädjat till min plikt och understrukit att det än råder ovisshet på vissa områden, främst gällande alltingets och statsmaktens ordning under de närmaste åren. Jag uppskattar detta stora förtroende som alla dessa goda människor visar mig, men ber dem och alla islänningar att noga överväga beskrivningen av de ideala förhållanden som jag i dag har gjort till huvudbudskap. Mot bakgrund av detta och på grundval av den demokrati som är vårt adelsmärke anser jag att vi står vid det riktiga vägskälet för att överföra presidentens ansvar på andra skuldror, och jag har därför beslutat att inte ställa upp för omval."
I talet tog Ólafur Ragnar Grímsson upp Islands seger i Icesave-tvisten. Efter finanskraschen kritiserades han hårt för sina band till och kontakter till många av de investerare och bankchefer som orsakade krisen. Trots råd från en parlamentarisk kriskommission vägrade han att införa etiska regler för presidentämbetet.

Ólafur Ragnar Grímssons ingripande i Icesave-tvisten - där han vid två tillfällen vägrade att underteckna lagar som hade inneburit ett statligt ansvar för Landsbankis kollaps i Storbritannien och Nederländerna - gjorde att han återvann förtroendet hos många islänningar. Inte minst eftersom han därmed trotsade den sittande vänsterregeringen.

Som president har Ólafur Ragnar Grímsson talat sig varm för tätare relationer med länder som Ryssland, Kina och Indien. Samtidigt har han vänt blicken från Europa. I nyårsdagstalet tog han också upp läget med Islands ansökan om EU-medlemskap som ett skäl till att han nu anser sig kunna lämna uppdraget:
"Ansökan om medlemskap i EU, planerna på grundläggande förändringar av Islands suveränitet, har lagts åt sidan och alla partier i alltinget lovar nu att aldrig åter ge sig in på en sådan resa såvida inte folket först tillåter det i en särskild omröstning."
Det kan förstås inte uteslutas att Ólafur Ragnar Grímsson låter sig övertalas en gång till. Samtidigt klargjorde han i talet att han ansåg att de skäl som fick honom att ändra sig för fyra år sedan inte längre existerar.

Frågan är nu vem som ska ta över det ämbete som under Ólafur Ragnar Grímsson blivit betydligt mer politiskt. Hittills har Sturla Jónsson, Þorgrímur Þráinsson och Elísabet Jökulsdóttir aviserat att de tänker kandidera.

Men ingen av dem är i dagsläget starka namn. Och de starka namn som nämnts - som Jón Gnarr, Katrín Jakobsdóttir och Andri Snær Magnason - är inte intresserade. Ett namn som börjat diskuteras de senaste dagarna är Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, tidigare ledare för Socialdemokraterna. En sådan kandidatur skulle dock tveklöst utmanas av en person med tydlig högerprofil.

Här kan du läsa mer om sommarens presidentval.